The background to the study was to find out the view of three teachers on students reading comprehension. What strategies and methods are used by the teachers in the classroom when working with reading comprehension? How interaction between teacher and students happen when working with reading comprehension.   The theoretical research approach is based on a sociocultural perspective. Sociocultural perspective maintains that social interaction and cultural institutions, such as schools and classrooms have important roles to play in an individual’s cognitive growth and development. In sociocultural theories deriving from the Russian psychologist Lev Vygotsky, human activities, events, and actions cannot be separated from the context in which they occur so that context becomes an important issue in sociocultural research. The data were collected through interviews with three teachers in a suburb to Stockholm. They were recorded, transcribed and then analyzed. The interviews have also been supplemented with classroom observations in the teachers' classroom context at two different schools. During the observations I conducted ongoing memos during the lessons that were processed immediately after completing the observation. The teachers in the study have shown broad spectrum of strategies,  methods and approaches of developing students' reading comprehension. Many good and positive example of how learning takes place through interaction and dialogue have been observed. In contrast, teachers say they have a lack of skills on how to teach in reading comprehension and urge for more time for education.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös. I detta fall pekade studier på olika resultat gällande elevers lärande, där elever ökade sina demokratiska värderingar och ämneskunskaper till att man inte kunde se någon ökad förmåga överhuvudtaget. Lärarens roll i diskussioner var tydligt vital för att samtalen skulle betraktas som lärorika. Elevernas betydelse för fruktbara samtal visades också vara viktiga där man måste samarbeta och hjälpa varandra istället för att konkurrera om talutrymme för att främja kunskapsutveckling. Resultatet tydde också på att variation och kultur spelade roll för hur pass främjande dialog var i klassrummet. Samtidigt finns flera komplikationer som försvårar samtal i klassrummet, där blyga och tysta personer respektive lärare som tog stort utrymme utgjorde hinder för dialog i klassrummet. Sammanfattningsvis finns flera faktorer som har betydelse för hur pass väl ett dialogiskt klassrum fungerar som en lärandemiljö respektive implikationer som kan förhindra att dialog är användbart som en lärorik undervisningsmetod.

Syftet med min studie är att analysera hur kooperativt lärande kan leda till ett mer dialogiskt klassrum och huruvida det kan påverka elevernas förmåga att samtala. Det är en kvalitativ studie där fem klasslärare, på en grundskola i Malmö kommun, har intervjuats. Resultatet visar att genom att undervisa efter ett kooperativt förhållningssätt ger goda förutsättningar att få ett mer dialogiskt klassrum, och att högre elevdelaktighet påverkar elevers språk och förlängningen deras förmåga att samtala. Kooperativt lärande, anses av de som deltagit i studien, att vara ett förhållningssätt som ökar delaktigheten, höjer motivationen och förstärker inlärningsförmågan. Enligt respondenterna så passar metoden, eller snarare förhållningssättet alla, men de svagare eleverna gynnas mest och de starka eleverna får ut minst utav kooperativt lärande. Med tanke på att kooperativt lärande utgår från att eleverna samtalar, så valde jag ett sociokulturellt perspektiv som teori för studien. Det var svårt att mäta resultatet i min studie men utifrån den data jag fått in så tyder allt på att genom att arbeta kooperativt så får du ett mer dialogiskt klassrum där eleverna utvecklar sin förmåga att samtala i grupp.

Det är vår uppgift som lärare att skapa en verbal klassrumsinteraktion som främjar elevers inlärning och kunskapsutveckling. Det här examensarbetet grundar sig i tanken om att lärare behöver redskap för att kunna analysera sin egen undervisning i ämnet svenska och därmed främja klassrumsinteraktionen. Syftet med föreliggande studie är därför att med hjälp av analysredskapet Dialogic Inquiry Tool, DIT, dels identifiera i vilken omfattning dialog förekommer i fyra lärares svenskundervisning, dels synliggöra på vilket sätt DIT kan stödja lärarna i att utveckla den verbala interaktionen i klassrummet. Examensarbetet tar sin ansats i ett sociokulturellt perspektiv om lärande med fokus på Zone of Proximal Development, ZPD, och mediering. Studien genomförs med kvalitativa metoder i form av observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna föredrar en dialogisk undervisning men att det är svårt att komma ifrån den IRE-struktur som sedan länge dominerat klassrummen. Lärarna diskuterar hur ett klassrumsklimat där eleverna vågar dela med sig av sina tankar och åsikter påverkar interaktionen i klassrummet. Balansgången mellan att låta eleverna utveckla sina tankegångar och tiden kan vara en problematisk faktor eftersom lärarna måste hålla sig inom tidsramen för den föreliggande lektionen. Sammanfattningsvis ser lärarna analysredskapet DIT som ett tämligen enkelt sätt att kritiskt granska sin egen praktik. Genom DIT får lärarna bland annat en chans att uppmärksamma och bli medvetna om rådande interaktionsmönster, hur feedback och respons ges och hur de som lärare kan påverka graden av dialog i klassrummet.

The Swedish school has the task of allowing all pupils to develop their ability to verbally communicate in the classroom. Through communicating verbally, the pupils will gain confidence in their linguistic ability in the social-science subjects. The purpose of this study is to investigate how a random selection with “ice cream sticks” can help to create a dialogic classroom, and how the participants perceive this type of teaching method, and if there is possible change in communicating verbally. The questions the study will answer are:  ·       How do the teacher's questions and responses to the student responses affect student participation? ·       To what extent does mutual respect arise from classroom dialogue? ·       How do pupils and class teachers experience the random selection at the beginning and end of a period of three weeks? ·       To what extent and in what way has the changed way of teaching contributed to a dialogical classroom in the social-science subjects?   This survey includes pupils and teachers from two classes in grade four and five. The qualitative methods used in this survey are observations and interviews. The material has been analyzed using theories about how dialogue is created in the classroom and how the teaching form with “ice cream sticks” can be organized. The result that emerged from this research is that with the help of the teaching style and the teachers' approaches, which is how they ask questions and how they respond to the students, the quantitative student participation has contributed to an increased classroom dialogue.