Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket eller vilka sätt lärare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lärares användande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de på att träna elever i grupparbete och hur ser de på förhållandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen är av kvalitativ karaktär där metoden för insamling av data består av enskilda intervjuer med sju gymnasielärare som arbetar på både yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lärarna som arbetar på rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lärare på studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lärarna ser på att träna elever i grupparbete ser man att vissa av lärarna är mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att träna eleverna i grupparbete, medan vissa är mer abstrakta i sitt resonemang. Resultatet visar slutligen att lärarna har relativt olika syn på vad skolutveckling är samt att det är inte någon självklarhet att de direkt kopplar ihop elevers grupparbete med skolutveckling.

<p>This is a comparative study between traditional group work and cooperative learning among 9 graders at a Swedish high school. The classes did an assignment that involved translating and then both students and teachers answered a questionnaire. An example of how profitable cooperative learning is is the fact that the speech activity was more equal in the cooperative groups. All the students in the cooperative groups had to contribute to the assignment in order to fulfill the assignment. The reason for higher speech activity is the structure of cooperative learning, which involves roles suited for the assignment. The study contains observations of four classes, student reflections and teacher reflections from a compulsory school in the middle of Sweden. The results of these observations support each other and they point to the same direction, cooperative learning seems to be a successful didactic approach in the socio cultural perspective. Since the students learn important socio cultural rules, which is useful in society. The students working in cooperative learning show that students cooperate more and enjoy their work when they have their defined roles in the group.</p>

This is a comparative study between traditional group work and cooperative learning among 9 graders at a Swedish high school. The classes did an assignment that involved translating and then both students and teachers answered a questionnaire. An example of how profitable cooperative learning is is the fact that the speech activity was more equal in the cooperative groups. All the students in the cooperative groups had to contribute to the assignment in order to fulfill the assignment. The reason for higher speech activity is the structure of cooperative learning, which involves roles suited for the assignment. The study contains observations of four classes, student reflections and teacher reflections from a compulsory school in the middle of Sweden. The results of these observations support each other and they point to the same direction, cooperative learning seems to be a successful didactic approach in the socio cultural perspective. Since the students learn important socio cultural rules, which is useful in society. The students working in cooperative learning show that students cooperate more and enjoy their work when they have their defined roles in the group.

<p>Samhället har förändrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmågor efterfrågas. Även synen på utveckling och lärande har reformerats, vilket torde ha påverkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform är samarbetsinlärning. Syftet med arbetet var att läsa och analysera studenters texter om deras prövande av samarbetsinlärning under deras praktikperiod. Vårt val av metod är en kvalitativ undersökning, där vi använt oss av den reflexiva metoden i analysen. Centralt i denna metod är själva tankearbetet kring empirin, det vill säga reflektionen och tolkningen av materialet. Flera av studenterna har positiva erfarenheter av samarbets-inlärning. Dock uppkommer att den traditionella undervisningen präglar både lärarstudenterna och eleverna. Ytterligare svårigheter har visat sig uppkomma när elever med diagnoser inom autismspektrat förväntats vara aktivt delaktiga i övningarna.</p>

Samhället har förändrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmågor efterfrågas. Även synen på utveckling och lärande har reformerats, vilket torde ha påverkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform är samarbetsinlärning. Syftet med arbetet var att läsa och analysera studenters texter om deras prövande av samarbetsinlärning under deras praktikperiod. Vårt val av metod är en kvalitativ undersökning, där vi använt oss av den reflexiva metoden i analysen. Centralt i denna metod är själva tankearbetet kring empirin, det vill säga reflektionen och tolkningen av materialet. Flera av studenterna har positiva erfarenheter av samarbets-inlärning. Dock uppkommer att den traditionella undervisningen präglar både lärarstudenterna och eleverna. Ytterligare svårigheter har visat sig uppkomma när elever med diagnoser inom autismspektrat förväntats vara aktivt delaktiga i övningarna.

<p>Studiens <em>syfte</em> har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. <em>Bakgrunden</em> ger en översikt av begreppet <em>en skola för alla</em>. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp. <em>Metoden</em> har varit en kvalitativ<strong> </strong>intervjustudie<strong> </strong>med<strong><em> </em>s</strong>tandardiserade intervjufrågor med öppna frågor och svar.<strong><em> </em></strong><em>Resultatet</em> påvisar behov av mer utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns en brist på kompetens där lärarutbildningen inte lyckats ge sina studenter lämplig utbildning. De deltagare som visar på en stor kompetens har på eget initiativ skapat sig kunskap rörande elevgruppen i fråga. Dessa deltagare ser också lättare personen bakom diagnosen, alltså förmågan att kunna se alla elever för den de är. Resultatet beskriver allt från att några inte gör något utöver det vanliga för att anpassa undervisningen, till deltagare som har en mycket genomtänkt undervisning. Slöjden är rörlig, med mycket ljud och intryck vilket kan innebära problem för elevgruppen i fråga. Samtidigt finns det också fördelar eftersom eleverna får gå runt, prata med varandra, hjälpa varandra och ta pauser när det behövs vilket ger en tillåtande miljö. Studiens deltagare är övervägande positiva gällande inkludering av dessa elever och menar att undervisningens utformning gör skillnad för hur delaktig eleven blir. Mina förväntningar och erfarenheter innan jag startade denna studie var att slöjdlärare hade för lite kompetens att bemöta dessa elever. Delvis har jag fått detta bekräftat, men också bevisat för mig att kompetens och möjligheter finns så att även dessa elever kan erbjudas en kreativ, givande och stimulerande undervisningsmiljö.</p>

Studiens syfte har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. Bakgrunden ger en översikt av begreppet en skola för alla. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med standardiserade intervjufrågor med öppna frågor och svar. Resultatet påvisar behov av mer utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns en brist på kompetens där lärarutbildningen inte lyckats ge sina studenter lämplig utbildning. De deltagare som visar på en stor kompetens har på eget initiativ skapat sig kunskap rörande elevgruppen i fråga. Dessa deltagare ser också lättare personen bakom diagnosen, alltså förmågan att kunna se alla elever för den de är. Resultatet beskriver allt från att några inte gör något utöver det vanliga för att anpassa undervisningen, till deltagare som har en mycket genomtänkt undervisning. Slöjden är rörlig, med mycket ljud och intryck vilket kan innebära problem för elevgruppen i fråga. Samtidigt finns det också fördelar eftersom eleverna får gå runt, prata med varandra, hjälpa varandra och ta pauser när det behövs vilket ger en tillåtande miljö. Studiens deltagare är övervägande positiva gällande inkludering av dessa elever och menar att undervisningens utformning gör skillnad för hur delaktig eleven blir. Mina förväntningar och erfarenheter innan jag startade denna studie var att slöjdlärare hade för lite kompetens att bemöta dessa elever. Delvis har jag fått detta bekräftat, men också bevisat för mig att kompetens och möjligheter finns så att även dessa elever kan erbjudas en kreativ, givande och stimulerande undervisningsmiljö.

Utifrån ett intresse att söka reda på vad som krävs för att samarbetsinlärning ska utveckla alla elevers färdigheter så fokuserar denna studie på fyra lärares förhållningssätt till arbete i grupp inom matematikämnet. Detta med bakgrund i teorin om att samarbetsinlärning fördjupar elevernas kunskaper. För att få en djupare förståelse för samarbetsinlärning så lyfts även tidigare forskning och teoretiska texter. Resultatet visar att de deltagande lärarna finner det svårt att se att arbete i grupp som en metod som fungerar för alla elever. Lärarna påpekar att det krävs mycket av läraren och den sociala miljön för att en sådan metod ska gynna alla elever. I övrigt så finns det likheter mellan tidigare litteratur och verksamma lärares förhållningssätt när det handlar om de fördelar som kommer utav att eleverna får kommunicera om matematik. / Based upon an interest to learn about what it takes to make collaborative learning promote every students abilities this study focuses on four teachers beliefs about students working together in mathematics. Drawing upon theories that concludes that cooperative learning develops students’ mathematical skills. To broaden the view of the teachers’ opinion this study also reflects upon the differences and similarities between the theory that cooperative learning is beneficial, the results of earlier research studies and teachers beliefs. While the theory about students working together is positive about cooperative learning develops all students mathematical abilities, the teachers find it hard to see that one method can be constructive to all students especially because of the social circumstances’. The participating teachers points out that to make a social method work for everybody the social circumstances’ has to open up for dynamic where all students take responsibility and respect one another.

Elevernas motivation i förhållande till undervisningskvaliteten och vice versa har uppmärksammats såväl av lärare, skolledare, myndigheter och övriga aktörer inblandade i skolutvecklingsarbetet (Skolverket, 2013). I nuvarande studien undersöks Kooperativt Lärandets tillämpning och dess påverkan i elevernas motivation inom ämnet programmering på gymnasiet och hur arbetssättet kan användas för att utveckla elevernas glädje för kunskap. Perspektivet för studien är elevcentrerat och ägnar sig åt två forskningsfrågor: 1) Vad har gymnasieeleverna för uppfattning om hur Kooperativt Lärande kan påverka deras motivation? och 2) På vilket sätt kan Kooperativt Lärande som arbetssätt utveckla elevernas motivation inom programmeringsundervisning? I studien används en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar med utgångspunkt i deltagarnas förkunskaper om Kooperativt Lärande och gruppens låga motivation i programmeringsundervisningen som reflekteras i resultaten av första diagnosenkäten. Det didaktiska ingreppet inom den egna undervisningspraktiken blir en avgörande insats och visar tydliga förändringar i en ytterligare enkät där resultaten jämförs med diagnosen. Genom fördjupande intervjuer undersöks motivationen i en fokusgrupp, och de hinder vilka framkallar de mindre lyckade resultaten. Resultaten av datainsamlingen analyseras och jämförs med den teoretiska ramen och tidigare forskning i litteraturöversikten. Studien visar en konsekvent förbättring i både den gemensamma och individuella motivationen samt en ökning av deltagarnas kunskaper om lärandestrategier. Kooperativt Lärande visar sig vara en stimulerande undervisningsstrategi för både eleverna och pedagogen vilka bestämmer sig för att försätta med förebyggande kontinuerligt arbete inom ämnet programmering i gymnasieskolan.

Syftet med min studie är att analysera hur kooperativt lärande kan leda till ett mer dialogiskt klassrum och huruvida det kan påverka elevernas förmåga att samtala. Det är en kvalitativ studie där fem klasslärare, på en grundskola i Malmö kommun, har intervjuats. Resultatet visar att genom att undervisa efter ett kooperativt förhållningssätt ger goda förutsättningar att få ett mer dialogiskt klassrum, och att högre elevdelaktighet påverkar elevers språk och förlängningen deras förmåga att samtala. Kooperativt lärande, anses av de som deltagit i studien, att vara ett förhållningssätt som ökar delaktigheten, höjer motivationen och förstärker inlärningsförmågan. Enligt respondenterna så passar metoden, eller snarare förhållningssättet alla, men de svagare eleverna gynnas mest och de starka eleverna får ut minst utav kooperativt lärande. Med tanke på att kooperativt lärande utgår från att eleverna samtalar, så valde jag ett sociokulturellt perspektiv som teori för studien. Det var svårt att mäta resultatet i min studie men utifrån den data jag fått in så tyder allt på att genom att arbeta kooperativt så får du ett mer dialogiskt klassrum där eleverna utvecklar sin förmåga att samtala i grupp.