<p>Att drabbas av en kronisk sjukdom som diabetes påverkar vardagen för resten av livet. Allt fler barn drabbas av diabetes och som lärare innebär det att chansen att få möta dessa barn i skolan ökar. För barn i skolåldern kan sjukdomen påverka skolarbetet. Syftet med denna rapport är att undersöka hur diabetes påverkar inlärningsförmågan, samt undersöka vad en lärare behöver förstå angående barn med diabetes. Genom att intervjua en flicka med diabetes på mellanstadiet, hennes föräldrar och klassföreståndare har jag fått en personlig bild av hur det är att leva med diabetes i praktiken. De kan alla vittna om hur diabetes påverkar förmågan att koncentrera sig och att lära. Intervjuer med två diabetessköterskor visar att svaren från de andra respondenterna delvis kan tas för allmänna bland barn med diabetes. Denna rapport visar att diabetes har inverkan på inlärningsförmågan. Högt, lågt och svängande blodsocker gör diabetikern trött och okoncentrerad. Det är diabetikern själv, med hjälp av föräldrar och sjukvård, som ansvarar för att sjukdomen sköts på ett bra sätt. För läraren gäller det att ha en god förståelse för diabetessjukdomens påverkan på skolarbetet.</p> / <p>To suffer from a chronic disease such as diabetes affects everyday life for the rest of life. More and more children suffer from diabetes and the chances for teachers to meet one of these children in school are increasing. A child’s ability to perform at school can be affected by this disease. The purpose of this report is to investigate how diabetes affects the ability to learn and what a teacher must understand about children who have diabetes. I have learnt what it’s like to live with diabetes by interviewing a girl in middle school, her parents and her teacher. They can all testify about how diabetes affects the ability to focus and learn. Interviews with two nurses confirm that diabetes can have this effect on children. This report shows that diabetes affects the ability to learn. High, low and turning levels of blood sugar makes a diabetic tired and unfocused. The diabetic assisted by her parents and the medical treatment is responsible for handling the disease. The teacher however must understand how diabetes affects a child’s ability to perform at school.</p>

Att drabbas av en kronisk sjukdom som diabetes påverkar vardagen för resten av livet. Allt fler barn drabbas av diabetes och som lärare innebär det att chansen att få möta dessa barn i skolan ökar. För barn i skolåldern kan sjukdomen påverka skolarbetet. Syftet med denna rapport är att undersöka hur diabetes påverkar inlärningsförmågan, samt undersöka vad en lärare behöver förstå angående barn med diabetes. Genom att intervjua en flicka med diabetes på mellanstadiet, hennes föräldrar och klassföreståndare har jag fått en personlig bild av hur det är att leva med diabetes i praktiken. De kan alla vittna om hur diabetes påverkar förmågan att koncentrera sig och att lära. Intervjuer med två diabetessköterskor visar att svaren från de andra respondenterna delvis kan tas för allmänna bland barn med diabetes. Denna rapport visar att diabetes har inverkan på inlärningsförmågan. Högt, lågt och svängande blodsocker gör diabetikern trött och okoncentrerad. Det är diabetikern själv, med hjälp av föräldrar och sjukvård, som ansvarar för att sjukdomen sköts på ett bra sätt. För läraren gäller det att ha en god förståelse för diabetessjukdomens påverkan på skolarbetet. / To suffer from a chronic disease such as diabetes affects everyday life for the rest of life. More and more children suffer from diabetes and the chances for teachers to meet one of these children in school are increasing. A child’s ability to perform at school can be affected by this disease. The purpose of this report is to investigate how diabetes affects the ability to learn and what a teacher must understand about children who have diabetes. I have learnt what it’s like to live with diabetes by interviewing a girl in middle school, her parents and her teacher. They can all testify about how diabetes affects the ability to focus and learn. Interviews with two nurses confirm that diabetes can have this effect on children. This report shows that diabetes affects the ability to learn. High, low and turning levels of blood sugar makes a diabetic tired and unfocused. The diabetic assisted by her parents and the medical treatment is responsible for handling the disease. The teacher however must understand how diabetes affects a child’s ability to perform at school.

<p>Sammanfattning</p><p>Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.</p>

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner. Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har. Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling. I och med det är interventionerna effektiva i arbetsterapeutiskt arbete med att förbättra inlärningsförmågan hos barn med ADHD.

Sammanfattning Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga. Metod: Denna litteraturstudie baserades på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i databasen PubMed. Artiklarna som valdes berörde olika faktorer (förutom antiepileptika) som skulle kunna ha betydelse för minnesfunktionen samt karbamazepins eventuella effekter på minnet hos friska frivilliga, efter utsättning, hos epilepsipatienter och vid djurtester. Resultat: Påverkan av faktorer som elektrokonvulsiv behandling (human studie) samt korta kontra långa anfall (djurstudie) på minnesfunktioner visade en försämring vid både subjektiv och objektiv bedömning respektive neuronförlust i hippocampus med 14-26 % kontra 34-50 %. Effekter av karbamazepin på neurofysiologiska minnesfunktioner hos gnagare gav en sänkning av långtidspotentieringens storlek med cirka 55 % vid jämförelse med kontrollgrupp (p &lt; 0,01). Humana studier visade inga entydiga resultat utifrån beräkningar gjorda från olika objektiv bedömningar. Slutsats: En del djurstudier ger indikationer på att karbamazepin och epileptiska anfall har en negativ effekt på långtidspotentiering samt spatialt minne, som båda verkar vara beroende av NMDA-receptoraktivering i hippocampusområdet. Att extrapolera till humana effekter med terapeutiska doser kan vara svårt eftersom gnagare är mer outvecklade men det kan ändå ge värdefull information. De humana studierna som undersökte karbamazepins effekter på minnesfunktionen gav ingen tydlig information för att kunna dra någon slutsats om vare sig negativ eller positiv påverkan. / Background: Epilepsy is a neurological disease in which there is a sudden and unprovoked discharge of neocortical neurons at more than one occasion. Pharmacological treatment with carbamazepine is the first choice for partial onset seizures with or without secondary generalization. Both seizures and carbamazepine can cause patients to experience impaired memory functions which also their relatives notice. Epileptic seizures depend on high-frequency stimulation in cerebral nerve cells. The drug carbamazepine acts by stabilizing neuronal membranes and thereby reduces neuronal excitability. The storage of processed sensory information seems to require stimulation that activates glutamate release, AMPA receptors and NMDA receptors which are mechanisms that may be disturbed by carbamazepine. Objective: The aim of this study was to investigate whether treatment with carbamazepine is affecting memory functions and thereby learning ability. Methods: This literature study was based on eight scientific articles that have been searched for at PubMed in January 2015. They related to different factors (in addition to antiepileptic drugs) that could be important for memory functions and how carbamazepine (antiepileptic drug) might influence memory in healthy volunteers, after withdrawal, in epilepsy patients and in animal tests. Results: The influence of factors such as electroconvulsive therapy (human study) and short versus long seizures (animal study) on memory functions showed a reduction in both subjective and objective assessment and neuron loss in the hippocampus with 14-26 % against 34-50 %. In rodent brain slices carbamazepine caused a reduction in long-term potentiation size by 55 % compared to the control group (p &lt; 0.01). Human studies investigating the effects of carbamazepine on memory functions showed ambiguous results. Conclusions: Some animal studies indicate that carbamazepine and epileptic seizures have a negative effect on long-term potentiation and spatial memory, which both seem to be dependent on NMDA-receptor activation in the hippocampus area. Extrapolating to human effects at therapeutic doses can be difficult since rodents are less developed. The human studies on carbamazepine effects on memory functions gave no clear information to draw any conclusions from. Randomized and blinded studies with sufficiently large populations, with comparable groups, conducted in epilepsy seizure-free patients with carefully selected, standardized objective tests could possibly provide answers with clinical relevance.

Syftet med min studie är att analysera hur kooperativt lärande kan leda till ett mer dialogiskt klassrum och huruvida det kan påverka elevernas förmåga att samtala. Det är en kvalitativ studie där fem klasslärare, på en grundskola i Malmö kommun, har intervjuats. Resultatet visar att genom att undervisa efter ett kooperativt förhållningssätt ger goda förutsättningar att få ett mer dialogiskt klassrum, och att högre elevdelaktighet påverkar elevers språk och förlängningen deras förmåga att samtala. Kooperativt lärande, anses av de som deltagit i studien, att vara ett förhållningssätt som ökar delaktigheten, höjer motivationen och förstärker inlärningsförmågan. Enligt respondenterna så passar metoden, eller snarare förhållningssättet alla, men de svagare eleverna gynnas mest och de starka eleverna får ut minst utav kooperativt lärande. Med tanke på att kooperativt lärande utgår från att eleverna samtalar, så valde jag ett sociokulturellt perspektiv som teori för studien. Det var svårt att mäta resultatet i min studie men utifrån den data jag fått in så tyder allt på att genom att arbeta kooperativt så får du ett mer dialogiskt klassrum där eleverna utvecklar sin förmåga att samtala i grupp.

Förskolans uppdrag i att främja barns rörelseglädje blir allt viktigare i dagens stillasittande samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare planerar fysisk aktivitet i sin verksamhet, vilken betydelse miljön har för att främja fysisk aktivitet samt hur de beskriver de aktiviteter som uppmuntrar till fysisk aktivitet i förskolan. Fem olika intervjuer med förskollärare på olika förskolor låg till grund för studien som använde en kvalitativ metodik. Följande frågor har gett information som är relevant för studiens syfte: Hur beskriver förskollärare sitt arbete samt planering av fysisk aktivitet i förskolan? Hur tolkar förskollärare stycket kring fysisk aktivitet i läroplanen för förskola? Hur ser förskollärare på att förtydliga läroplansmålet kring hur fysisk aktivitet kan bedrivas i förskolan?Resultaten visar att uppmuntran till fysisk aktivitet involverar två nyckelelement: förskolemiljön, som ses som ett värdefullt verktyg, och förskollärarnas förhållningssätt. Till skillnad från den inre miljön, som ofta var mer begränsad, anses den yttre miljön stimulera till fysisk aktivitet mest. Förskolelärarna uppfattade att fysisk aktivitet kunde påverka barns utveckling på olika sätt. Bland effekterna som visades i resultaten var förbättrade koncentrationsförmåga och det faktum att barn mår bättre efter att ha ägnat sig åt fysisk aktivitet. Slutligen tyder resultaten på att sätta upp regler för att styra fysisk aktivitet i förskolan är ett smart sätt att komma i gång med att gå mot mer målinriktad fysisk aktivitet.

<p>Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet. Författarna har valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Resultatet tyder på att elever som får utökad fysisk aktivitet presterar bättre i skolan. Det finns även samband mellan ökad fysisk aktivitet och elevers trivsel i skolan. Flera studier anser att mer forskning bör göras innan det går att dra konkreta slutsatser att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer.</p>

Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet. Författarna har valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Resultatet tyder på att elever som får utökad fysisk aktivitet presterar bättre i skolan. Det finns även samband mellan ökad fysisk aktivitet och elevers trivsel i skolan. Flera studier anser att mer forskning bör göras innan det går att dra konkreta slutsatser att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer.