nÃo hà / O setor da telefonia mÃvel no Brasil tem crescido muito nas Ãltimas dÃcadas. O paÃs passou do perÃodo em que o governo detinha o monopÃlio estatal para o da privatizaÃÃo do setor. A telefonia mÃvel comeÃou a se expandir em 1988 e jà acumulava, no fim de 2012, 260 milhÃes de linhas aproximadamente. Quatro grandes operadoras dominam o mercado brasileiro: Vivo, Claro, Tim e Oi. A Vivo à a lÃder no Ãmbito nacional. No Estado do CearÃ, foi a Ãltima a comeÃar a operar. Para analisar o impacto causado pelo ingresso da Vivo no mercado cearense, adotou-se o modelo de Cournot, que relaciona Ãndice de Lerner com concentraÃÃo do mercado e elasticidade. Para calcular a evoluÃÃo da concentraÃÃo desse mercado, usou-se o Ãndice de Herfindahl-Hirschman (HHI) e, para avaliar o poder de mercado, trabalhou-se com o Ãndice de Lerner. A fim de tentar isolar o efeito do impacto causado pelo ingresso da Vivo, realizou-se um contrafactual. O poder de mercado, apÃs a entrada da Vivo, reduziu 10,69% , enquanto que no contrafactual, o qual simula o mercado sem a Vivo, a reduÃÃo foi apenas de 5,19%. O impacto econÃmico calculado entre a diferenÃa do mercado real e do contrafactual foi de 5,5%. Realizou-se o mesmo trabalho para o Estado do PiauÃ, a fim de confrontar-se o resultado com outra Ãrea de atuaÃÃo da operadora. O impacto econÃmico produzido foi de 22,27%. Isso mostra o efeito positivo causado pelo ingresso da Vivo nesses dois mercados analisados. / The Brazilian cell phone industry becomes increasingly successful in the late decades. Indeed, in Brazil the government is not the state-owned telecommunication monopoly. With the prominent introduction of the service into the ceareanse market in 1988, it has lured over 260 million telephone lines by late 2012. The four BrazilianÂs dominant telecommunications companies are Vivo, Claro, Tim and Oi. Vivo is the national leader, though it operates in Ceara only recently. Vivo has tightened its grasp on the local phone market, as in consequence one intends to assess its results by means of Cournot model, which is related with the Lerner index. This one puts much greater emphasis on the market concentration and elasticity. To calculate the evolution in the remaining market, the Herfindahl-Hirschman index is applied, and to evaluate the market consistence, one considered Lerner index. Besides, we take a contrafactual test in which Vivo advantages are considered in isolation. Rather, the market force, after VivoÂs introduction, down from 10,69 per cent, while in face of contrafactual test, i.e, without Vivo, accounted for only 5,19 per cent. From the economics viewpoint, the difference between the real market and contrafactual was 5,5 per cent. The same research was done bearing in mind Piaui state, in order to compare how the company operated in another area. The economics gains was 22,27 per cent. This just shows the valuable gains issued from VivoÂs introduction in the two states.

<p>Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet. Författarna har valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Resultatet tyder på att elever som får utökad fysisk aktivitet presterar bättre i skolan. Det finns även samband mellan ökad fysisk aktivitet och elevers trivsel i skolan. Flera studier anser att mer forskning bör göras innan det går att dra konkreta slutsatser att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer.</p>

Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet. Författarna har valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Resultatet tyder på att elever som får utökad fysisk aktivitet presterar bättre i skolan. Det finns även samband mellan ökad fysisk aktivitet och elevers trivsel i skolan. Flera studier anser att mer forskning bör göras innan det går att dra konkreta slutsatser att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer.