<p>This is a comparative study between traditional group work and cooperative learning among 9 graders at a Swedish high school. The classes did an assignment that involved translating and then both students and teachers answered a questionnaire. An example of how profitable cooperative learning is is the fact that the speech activity was more equal in the cooperative groups. All the students in the cooperative groups had to contribute to the assignment in order to fulfill the assignment. The reason for higher speech activity is the structure of cooperative learning, which involves roles suited for the assignment. The study contains observations of four classes, student reflections and teacher reflections from a compulsory school in the middle of Sweden. The results of these observations support each other and they point to the same direction, cooperative learning seems to be a successful didactic approach in the socio cultural perspective. Since the students learn important socio cultural rules, which is useful in society. The students working in cooperative learning show that students cooperate more and enjoy their work when they have their defined roles in the group.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna. </p><p>Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats. </p><p>Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”. </p><p>Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.</p>

This is a comparative study between traditional group work and cooperative learning among 9 graders at a Swedish high school. The classes did an assignment that involved translating and then both students and teachers answered a questionnaire. An example of how profitable cooperative learning is is the fact that the speech activity was more equal in the cooperative groups. All the students in the cooperative groups had to contribute to the assignment in order to fulfill the assignment. The reason for higher speech activity is the structure of cooperative learning, which involves roles suited for the assignment. The study contains observations of four classes, student reflections and teacher reflections from a compulsory school in the middle of Sweden. The results of these observations support each other and they point to the same direction, cooperative learning seems to be a successful didactic approach in the socio cultural perspective. Since the students learn important socio cultural rules, which is useful in society. The students working in cooperative learning show that students cooperate more and enjoy their work when they have their defined roles in the group.

Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna. Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats. Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”. Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.

Introduktion Fibromyalgi är ett syndrom som betecknas av utbredd fluktuerande långvarigsmärta med andra varierande symptom. Symptomen förstärker varandra och leder vanligentill fysisk inaktivitet. Då orsaken till fibromyalgi ännu inte är fastställd används varierandemetoder som symtombehandling. Ofta utvecklas copingstrategier för att minska symtom ochfunktionsnedsättning. Som rehabilitering finns flera fysioterapeutiska behandlingsmetoder,som ofta görs i grupp. För människan är det viktigt att ingå i fungerande grupper, som kangynna rehabiliteringen. Inom detta område finns ingen funnen litteratursammanställning, tillförfattarnas kännedom, som beskriver hur grupprocessens effekt kan användas inomfysioterapi. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva hur individer med fibromyalgipåverkas av gruppdynamik vid rehabilitering. Metod En litteratursökning i databasernaPubmed, Cinahl, Amed, Sport Discus, Medline, PsycInfo, ERIC och PsycArticlesgenomfördes. Databaserna genomsöktes med följande sökord: “Fibromyalgia ANDqualitative AND group”, “Fibromyalgia AND rehabilitation AND group AND qualitative”,“Fibromyalgia rehabilitation AND quality of life AND self-efficacy” och “FibromyalgiaAND rehabilitation AND group process”. 261 studier hittades varav elva kvalitativa studierinkluderades. Resultat Utifrån artiklarna framkom nio kategorier: samvaro med andra isamma livssituation, bli bekräftad, humor och glädje, ömsesidigt utbyte, bryta isoleringen,personlig utveckling, information, ofördelaktiga sidor och utformning av gruppinterventioner. Konklusion Gruppen visade sig vara verkningsfull i syfte att reducera isolering, känna sigsedd och förstådd samt öka tillämpning av copingstrategier. Detta tyder på att processer inomgruppen kan bidra till gemenskap och underlätta en tillvaro som är utmanande. Gruppen somverktyg genererade i ökat välmående i livssituationen för personer med fibromyalgi.

<p>Studien är utförd i anslutning till ett pågående forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper på olika utbildningsnivåer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. Frågeställningarna omfattade handledares tankar om mål och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvägagångssätt i grupphandledning, gruppens inverkan på handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning på olika utbildningsnivåer. Nio handledare ingick i studien. Data har samlats in via öppna semistrukturerade intervjuer och har bearbetats genom tematisk analys. Målen uppgavs skilja sig mellan olika utbildningsnivåer, främst genom olika grad av fördjupning inom till stora delar gemensamma områden. Nivåspecifika skillnader i tillvägagångssätt i handledning redovisades medan respondenternas erfarenheter av gruppens inverkan på handledningen var likartad oavsett utbildningsnivå. Svårigheter förenade med utbildningshandledning i grupp redovisades och den organisatoriska ramens avgörande betydelse för grupphandledningen betonades. Studiens resultat diskuterades i förhållande till befintlig teori.</p>

<p>Under vår lärarutbildning har vi fått kunskap om vilken betydelse samarbete och kommunikation har för elevens lärande. Statens offentliga utredning (SOU 2004:97) hävdar att trots styrdokumentens betoning på problemlösning, kommunikation och argumentation så är matematikämnet grundskolans tystaste ämne. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever löser ett problem i grupp samt hur lärare arbetar med det nationella provet med fokus på gruppuppgiften i matematik. Vi har använt intervjuer, observationer och enkäter för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningen genomfördes med lärare och elever i år 5 på två olika skolor i en kommun i Västerbottens län. Resultatet visar att eleverna inte är speciellt vana vid att lösa problem i grupp i matematik, vilket inte är svårt att förstå eftersom lärarna påpekar att detta arbetssätt inte är ett vanligt inslag i undervisningen. Bristen på tid är en av orsakerna till att grupparbete i matematik inte genomförs. Lärarna i undersökningen hävdar att en nivågruppering bör göras för att få en fungerande grupp. Detta kan vi också konstatera eftersom observationerna visade att de kunskapshomogena grupperna hade ett bättre samarbete än de unskapsheterogena. På de skolor vi besökt är inte gruppuppgiften i nationella provet obligatorisk, vilket vi tycker är märkligt eftersom styrdokumenten starkt betonar gemensamt arbete.</p>

Under vår lärarutbildning har vi fått kunskap om vilken betydelse samarbete och kommunikation har för elevens lärande. Statens offentliga utredning (SOU 2004:97) hävdar att trots styrdokumentens betoning på problemlösning, kommunikation och argumentation så är matematikämnet grundskolans tystaste ämne. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever löser ett problem i grupp samt hur lärare arbetar med det nationella provet med fokus på gruppuppgiften i matematik. Vi har använt intervjuer, observationer och enkäter för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningen genomfördes med lärare och elever i år 5 på två olika skolor i en kommun i Västerbottens län. Resultatet visar att eleverna inte är speciellt vana vid att lösa problem i grupp i matematik, vilket inte är svårt att förstå eftersom lärarna påpekar att detta arbetssätt inte är ett vanligt inslag i undervisningen. Bristen på tid är en av orsakerna till att grupparbete i matematik inte genomförs. Lärarna i undersökningen hävdar att en nivågruppering bör göras för att få en fungerande grupp. Detta kan vi också konstatera eftersom observationerna visade att de kunskapshomogena grupperna hade ett bättre samarbete än de unskapsheterogena. På de skolor vi besökt är inte gruppuppgiften i nationella provet obligatorisk, vilket vi tycker är märkligt eftersom styrdokumenten starkt betonar gemensamt arbete.

Studien är utförd i anslutning till ett pågående forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper på olika utbildningsnivåer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. Frågeställningarna omfattade handledares tankar om mål och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvägagångssätt i grupphandledning, gruppens inverkan på handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning på olika utbildningsnivåer. Nio handledare ingick i studien. Data har samlats in via öppna semistrukturerade intervjuer och har bearbetats genom tematisk analys. Målen uppgavs skilja sig mellan olika utbildningsnivåer, främst genom olika grad av fördjupning inom till stora delar gemensamma områden. Nivåspecifika skillnader i tillvägagångssätt i handledning redovisades medan respondenternas erfarenheter av gruppens inverkan på handledningen var likartad oavsett utbildningsnivå. Svårigheter förenade med utbildningshandledning i grupp redovisades och den organisatoriska ramens avgörande betydelse för grupphandledningen betonades. Studiens resultat diskuterades i förhållande till befintlig teori.

Syftet med studien är att undersöka hur ett ensembleledarskap kan anpassasefter ensembledeltagarnas grupputveckling, med fokus på deltagarnas upplevelserav trygghet och samarbete. Studiens forskningsfrågor är: (1) Hur kan en ensembleledareanpassa sig utifrån ensembledeltagarnas grupputveckling? och (2) Vilka utmaningar ochmöjligheter följer med ett ensembleledarskap med fokus på grupputveckling och samarbete?Studiens tre repetitioner planerades utifrån aktionsforskningscykeln, och genomfördestillsammans med tre deltagare i en pop/rock-ensemble. Efter varje repetition reviderasden kommande planeringen i enlighet med aktionsforskningens självreflekterandecykler, och innehållet baserades på tidigare forskning om grupputveckling och ledarskap.Under repetitionerna kombineras ensemblespel med lära-känna- och samarbetsövningar.Deltagarna var med och valde repertoaren som spelades och blev även inbjudna till attplanera den sista repetitionen, i enlighet med aktionsforskningens deltagande ideal. Vidden tredje och avslutande repetitionen menar studiens deltagare att de upplevt studiensensembleledarskap som mer processfokuserat, demokratiskt och som att gruppen fått mermandat i besluten som tagits jämfört med deras tidigare erfarenheter av ensembleledning.Resultatet visar att medvetenhet om grupprocesser, flexibilitet inför gruppens behov,självkännedom och förmåga att ge och ta feedback är viktiga aspekter av ett ensembleledarskapsom fokuserar på grupputveckling. Fokuset på grupputveckling för dock ocksåmed sig utmaningar och möjligheter i form av traditionella normer kring ensembleledarskap,balans mellan process- och målorientering och att grupprocessen kan vara svårfångad.