Abstract   This study investigates possible causes it for three students in 6th grade not improving their reading comprehension. What teaching have they received and how did they perceived the teaching? The study consists of questionnaires to teachers and interviews with students and teachers. The policy documents the school uses are Lgr11 and a local language plan. Unfortunately, the language plan has not reached all the way to the teachers' teaching. Different teachers teach different in reading comprehension, there is no common teaching plan in the school. Pupils’ and teachers’ answers about classroom teaching are consistent with each other, which may means that students assimilate the teaching they receive. What no student received instruction in is metacognition, which may affect in what way they read texts and how they understand what they read. A more controlled and structured reading teaching could improve student performance in reading comprehension.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin. Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas  yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling. Nivåanpassade läromedel och individualisering är det sätt som vanligtvis används när undervisningen ska anpassas efter elevens utveckling i läsförståelse. Studien visar också att det behövs mera fortbildning för lärarna i vad läsning och läsförståelse är. Goda kunskaper om läsprocessen och läsförståelse är en förutsättning för att nå goda resultat i läsundervisningen.

Most pupils learn good reading strategies during their first years at school. Pupils who don´t do that will have difficulties understanding written data. As the pupils meet text filled with lots of data they will have difficulties understanding the written text. International studies show that the rusults of Swedish pupils are dropping. This issue got me thinking: What help is given to those pupils with difficulties so that their reading comprehension will increase? Are the teachers actively teaching reading comprehensions and in that case how and when? By observing two teahers of intermediate level, I wanted to find out how theachers help pupils with reading comprehension. The result show that the teachers adapt their teaching and support the pupils with difficulties. This help differs from teacher to teacher. It is not a certanty that teachers know how to adapt their teaching to help the pupil with comprehension difficulties.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka tankar tre lärare har kring läsförståelseundervisning samt se hur de undervisar i läsförståelse. Dessa lärare arbetar i årskurs två respektive årskurs fyra och i studien genomfördes en intervju och två observationer med varje informant. Jag har valt att undersöka detta område då jag under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen noterade ett flertal elever som visade bristande förmågor i sin läsförståelse. Jag blev intresserad av hur det kunde komma sig att så många elever visade samma tendenser även om de gick på olika skolor i olika kommuner. Denna studie är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv där modellering, kommunikation och stöttning är centrala delar. Vidare har detta kopplats till reciprocal teaching och andra metoder i läsförståelseundervisningen, där reciprocal teaching varit ett viktigt inslag. Informanterna är i skilda åldrar med liknande utbildning och arbetar på två skolor. Två av mina informanter arbetar på en mångkulturell skola i stadsmiljö, och den tredje informanten på en lantligt belägen skola. Resultaten visade att två av informanterna hade liknande tankar kring läsförståelse där egna erfarenheter och läsning mellan raderna var tydliga inslag. Den tredje skiljde sig åt då hon var mer påläst inom ämnet. Hon arbetar utifrån beprövade metoder som poängterar kommunikation, stöttning och modellering inom ramen för undervisningen. Det var också denne informant som skiljde sig i tillvägagångssätt i undervisningen, då hon arbetar med utveckling av läsförståelsestrategierna. Jämförelsevis med de andra två informanterna som arbetar mer med en kontroll av elevernas läsförståelse istället för att utveckla den.

Studien bygger på en kvalitativ metod där fyra lärare deltar i halvstrukturerade intervjuer. Undersökningens syfte är att få kunskap om hur lärare resonerar kring hur elever utvecklar läsförståelse samt vilka moment lärarna anser viktiga att lyfta i undervisningen för att gynna sådan utveckling. De forskningsfrågor som bär upp studien är utformade dels efter vilka centrala aspekter som lärarna anser är relevanta för utveckling av läsförståelse samt hur undervisningen är utformad. Det empiriska material som inhämtats har bearbetats och analyserats utifrån sociokulturella teoribildningar. Undersökningsresultatet är att ordförrådet är av vikt för en god läsförståelse vilket lärarna kopplar samman med de sjunkande resultaten i internationella mätningar. Lärarnas uppfattning är att den primära socialisationen, tillsammans med den ökande datoranvändningen, påverkar elevernas försämrade läsförståelse. Vidare menar de att upplevelseläsningen inte får lika mycket plats under fritiden som förr, vilket påverkar de läserfarenheter eleverna kommer till skolan med, utvecklingen av ordförrådet, motivationen till läsning liksom den naturliga träningen för att automatisera avkodningen. Lärarna menar att de ständigt arbetar med att utveckla elevernas förmåga att göra inferenser när de läser. Undersökningen pekar på att olika undervisningsmodeller och inte minst samtal kommer till användning och två grundläggande utgångspunkter för undervisningen synliggörs, nämligen innehållsorienterad och strategiorienterad undervisning.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svårigheter med att bearbeta texter. Det har också framkommit att elever i Sverige sällan får undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket är en brist enligt läsforskningen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring läsförståelse utifrån lärares syn på, erfarenhet av och undervisning i läsförståelse. Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lärare som arbetade i årskurs tre intervjuade. Alla lärare hade minst tio års yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lärarnas ämneskunskaper inom läs- och skrivutveckling. Teoretisk utgångspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Studien visar att inte alla lärare undervisar i läsförståelse i någon större utsträckning, vilket är en brist enligt aktuell forskning. Undersökningen påvisar också eventuella samband mellan goda kunskaper inom läs- och skrivutveckling och lärares benägenhet i att undervisa i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Undersökningen visar till viss del att lärares kompetens inom läsförståelse och läsförståelseundervisning behöver stärkas och att skolans roll i att utveckla och aktivera förkunskaper hos elever behöver poängteras.

Detta examensarbete studerar på vilka sätt ”En läsande klass” stödjer elevers läsförståelse. Arbetets syfte har varit att undersöka och analysera materialet utifrån litteratur och forskning för att utläsa hur elevernas läsförståelse stöds. Materialet består av studiehandledningen ”En läsande klass” som skickades ut gratis till skolorna under våren 2014. Handledningen hänvisar också till texter, läsloggar och arbetsblad som finns på studiehandledningens hemsida. Metoden i studien har varit analyserande och tolkande närläsning utifrån ett hermeneutiskt perspektiv för att få en förståelse för materialet och dess upplägg. Av resultatet i studien framgår att kritik kommit från forskarhåll att materialet fokuserar för mycket på lässtrategier och dess betydelse istället för att eleverna får fokusera på texten och fördjupa sin kunskap. Av några forskare har materialet setts som en tipskatalog där eleverna mekaniskt läser text efter text utan någon större förståelse vilket förenklar undervisningen och innebörden med läsförståelse. Mycket av det som framkommer i analysen befäster dessa forskares synpunkter då studiehandledningen är mycket detaljerat och styrd. Men används materialet på rätt sätt det vill säga att lärarna gör materialet till sitt eget och plockar ut de bästa bitarna som passar för sina elever kan materialet istället bli det där lilla extra som lärarna behöver för att stödja eleverna i deras läsförståelse. Materialet har många bra texter som lärarna kan använda sig av i sin undervisning. Lärarna och eleverna har också mycket att vinna på att utgå från det viktiga textsamtalet som studiehandledningen förespråkar och som fokuserar på det kooperativa och ömsesidiga lärandet. ”En läsande klass” är ett steg i rätt riktning mot Dysthes (1996) flerstämmiga klassrum och ett utmärkt verktyg och stöd till lärarna för att kunna förbättra och hjälpa elever till bättre läsförståelse men följs studiehandledningen från pärm till pärm kan det motsatta inträffa och materialet kan istället leda till en isolerad färdighetsträning vilket är forskarnas farhågor.

Syftet med den genomförda studien har varit att öka förståelsen för och kunskapen om begreppet läsförståelse och läsförståelseundervisning och hur denna kan organiseras för att gynna samtliga elever. I studien framkom att de deltagande lärarna har god kompetens och kunskap på området läsförståelse. Det identifieras också att god läsförståelseundervisning, utifrån insamlad empiri samt tidigare forskning på området, är sådan där val av texter är central. Att variera undervisningen i form av metod och arbetssätt framkommer som viktigt för att kunna tillgodose samtliga elevers behov. Undervisningen bör fokusera både på att eleverna utvecklar läsförståelsestrategier genom explicit undervisning men också på ett mer innehållsfokuserat och lustfyllt läsande. Avkodningsförmåga, motivation och hemförhållande framhålls, bland andra faktorer, som starkt påverkande på elevernas läsförståelse. Det framkommer också att lärarna, i motsats till forsknings och litteratur, tycker sig ha goda kunskaper om sina elevers behov och vilka anpassningar som behövs i förhållande till dessa. Resultatet visar också att de ämnesspecifika begrepp som lärarna använder under intervjuerna inte är samstämmiga med dem som används i forskning och litteratur på området.

Svensk titel: Undervisning i läsförståelse – ur ett specialpedagogiskt perspektiv Engelsk titel: The teaching of reading comprehension - from a special educational perspective Syftet med studien är att undersöka hur klasslärare och speciallärare undervisar med fokus på att alla elever ska få möjlighet att utveckla sin läsförståelse. Den teoretiska utgångspunkten som används är den sociokulturella teorin med fokus på att lärande sker i sociala sammanhang samt Vygotskijs tankar om att undervisningen ska ligga i barnets proximala utvecklingszon för att utveckling och lärande ska ske. Metoden som används har en kvalitativ ansats och utgörs av kvalitativa intervjuer i fokusgrupper. Studiens resultat tyder på att undervisning i läsförståelse ser olika ut och att det är upp till den enskilda läraren själv. Lärarna i studien efterfrågar en samsyn bland alla lärare på sina respektive skolor och en struktur som följer eleverna i samtliga årskurser. Det visade sig att speciallärarna och specialpedagogen hade olika uppfattningar om sina respektive yrkesroller när det gäller undervisning i läsförståelse. Någon hade en mer handledande roll medan de andra arbetade mer intensivt med elever i svårigheter. Resultatet tyder på att det behövs samtal, diskussioner och utbildning kring ämnet.

Syftet med studien var att beskriva och analysera vilka teoretiska kunskaper några lärare på grundnivå beskriver att de har om läsförståelse och hur de beskriver att de planerar och undervisar i läsförståelse med avseende på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att uppfylla vårt syfte använde vi en kvalitativ ansats. Vi genomförde fyra fokusgruppsintervjuer bestående av 5-6 deltagare i varje grupp. Vi bearbetade och analyserade resultaten utifrån ett sociokulturellt och ett specialpedagogiskt perspektiv på lärande. I resultatet framkom att lärare i studien kände till aktuell läsförståelseforskning och det framkom även att lärare inte hade kunskap om sådan forskning. De intervjuade lärarna planerade sin undervisning i läsförståelse för elever med läs- och skrivsvårigheter genom att använda sig av olika lärverktyg i sin undervisning. De använde sig också av olika typer av grupperingar. När lärare arbetade med texter förde de ofta diskussioner med eleverna och använde sig dessutom av en rad olika strategier varav förförståelse, högläsning och förklaringar av ord och begrepp var vanliga. De intervjuade lärarna upplevde att deras specialpedagogiska kompentens inte alltid räckte till samt att skolornas organisation brast när det gällde att möta elever med läs- och skrivsvårigheter.