Det här arbetet behandlar textsamtal i den tidiga läs- och skrivutvecklingen samt hur textsamtal gynnar elevers utveckling av läsförståelse. Strukturerade modeller av textsamtal är bevisligen mer effektiva i syfte att utveckla elevers läsförståelse. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna i vår undersökning definierar textsamtal samt om dessa lärare använder textsamtal i undervisningen. Studien har till syfte att undersöka om lärarna i undersökningen utgår från Lgr 11 (Skolverket 2011) när de använder textsamtal i undervisningen samt om lärarna anser att textsamtal skiljer sig åt utifrån textens genrer. Studiens resultat grundar sig på observationer av samt intervjuer med tre behöriga lärare. Studieresultatet samstämmer med tidigare forskning inom området, således att lärare i liten utsträckning undervisar i läsförståelsestrategier samt använder textsamtal som undervisningsmetod. Resultatet visar att strukturerade textsamtal inte används i undervisningen utan lärarna använder ett axplock av predikatorer, viktiga beståndsdelar för att uppnå läsförståelse, ur strukturerade textsamtal när de använder textsamtal i undervisningen.

Barn lär sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och förståelse skapas vid samtalande och lyssnande utifrån det som lästs eller skrivits. Litteratursamtal innebär samtal om skönlitterära texter, där eleverna genom arbetssättet får möjlighet att arbeta tillsammans och reflektera över det lästa. Syftet med litteraturstudien var att undersöka litteratursamtal genomförd i den svenska skolan genom att kartlägga dess konsekvenser. En del tidigare nationell forskning har visat avsaknad och begränsning av arbetssättet. Då internationell forskning visat att litteratursamtal har stor betydelse för elevernas förståelse av det lästa, ansåg vi det relevant att fördjupa oss mer i vad nationell forskning kommit fram till om ämnet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyserades. Utifrån studiernas resultat utformades fyra kategorier: ökad förståelse, stöd för språkutvecklingen, intresse och engagemang samt kritiska punkter. I resultatet framkom det att eleverna genom litteratursamtalen utvecklade sin förståelse på olika sätt. Vidare gav samtalen möjlighet till språkutveckling genom utveckling av begrepp, läsning samt verbal förmåga. Dessutom synliggjordes intresse och engagemang hos eleverna under samtalen. Samtidigt framfördes även ett par kritiska punkter som är viktiga att ha i åtanke vid arbete med litteratursamtal. Framtida forskning om litteratursamtal bör fokusera på hur olika arbetsupplägg påverkar utfallet. Dessutom finns det även behov av mer kvantitativ forskning inom området för att kunna fastställa mer säker kunskap.

InledningI den senaste PISA-studien 2012 framkom det att elevers läsförståelse i Sverige kontinuerligtsjunkit sedan den första studien 2000. Studien handlar om läsprocesser och undersöker hurelever använder sig av lässtrategier (Skolverket 2012, ss. 3, 4, 106-107). I Läroplan förgrundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011, s. 223) framgår detatt elever ska få chans att utveckla en kommunikativ förmåga där de lär sig olika lässtrategierför att förstå och tolka texter. Enligt forskning är textsamtal ett sätt att arbeta med läsföståelsegenom att använda sig av olika strategier.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på hur några lärare ser på textsamtal i derasundervisning.• Vilka möjligheter för textsamtal med sig?• Vilka svårigheter för textsamtal med sig?• Vad gör lärarna för att stötta eleverna i textsamtalet?MetodDenna studie genomfördes med ostrukturerade intervjuer som metodval. Sammanlagtintervjuades sex stycken lärare som är verksamma i årskurs F-3.ResultatI resultatet framgår det vilka faktorer som lärarna finner som möjligheter och svårigheter medtextsamtal, hur ett bra respektive dåligt textsamtal kan se ut samt hur de stöttar eleverna. Enmöjlighet framför allt är att eleverna kan lära av varandra samt att de får lära sig olikastrategier. Möjligheter är också att textsamtalen kan vara ämnesöverskridande och behandlarolika texttyper. Svårigheter som framkommer är att texter kan överanalyseras samt attanvändning av figurer för strategier kan överdrivas. En annan svårighet är att inkludera allasamt att vara tillräckligt förberedd. Vissa strategier som används inom textsamtal ses ävensom en svårighet. Ytterligare en svårighet är tiden. Eleverna stöttas genom modellering av destrategier som används för att utveckla läsförståelsen. De stöttas även genom olikagrupperingar där exempelvis svaga läsare hamnar med goda läsare.

The study is based on a qualitative research which aims to investigate the discussions that can be identified from teachers' questions, in connection with the discussion of fiction and non- fiction text. This has been done by examining different speech genres that occurs in the discussions as well as the text movability that teachers encourage. The data was collected through observations and interviews. The first part of the study showed that teachers dominated the discussions on the basis of a specific speech genre but at the same time they showed elements of other genres. We identified that the most occurring genres was the teaching Examination and Text Oriented Talk, both for discussions of fiction and non-fiction texts. The speech genres that occurred less were the Culturally Oriented Talk and Informal Book Talk, particularly in the non-fiction texts were they did not occurred in the discussions. The study also reveals that both rhetorical and non-rhetorical questions were used by teachers throughout the discussions of fiction and non-fiction texts. The teachers questions has been shown to be important for how the discussions were formed and this indicates that an awareness of the issues are of high relevance. This awareness was something that many teachers appeared to lack. Furthermore the study shows that the teachers' purpose in text conversations have a crucial importance for the calls that were executed, both in the fiction and non-fiction conversations. It can therefore be concluded that the results of how to talk about texts in fiction and nonfiction largely consistent. The second part of the study showed that text movability included summarize and to draw out main points in the text to a greater extent encouraged by the teachers through their issues associated to the discussions for non-fiction text. When it comes to the literary conversations the study showed that the teachers issues regarding the act itself did not allow the students to summarize the whole text. What was also part of the text movability was to talk about words and concepts more prominent in discussions of non-fiction texts. Related to the discussions on non fiction the teachers asked issues to a greater extent about new words and concepts compared to the issuses that were asked about the literary texts. Regarding associative movability connected to prevoius experiences, the issues occurring to this type of discussions from the teachers questions regarding both literary texts and non-fiction texts. Finally, we can conclude that our results differed regarding what type of text movability teachers encouraged to discussions on fiction and non-fiction texts.

Läsförståelse är en förmåga som ligger till grund för flera ämnen i skolan. Forskning visar att lärare tror att när elever kan läsa har de läsförståelse, men så är inte fallet. Denna kvalitativa studie har en svenska kontext som vill belysa hur metoden textsamtal möjliggör för elever att utveckla sin läsförståelse. Studien är en intervjustudie som baserar sig på intervjuer från sju verksamma lärare. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare arbetar med textsamtal och på vilka sätt de upplever att textsamtal påverkar elevers läsförståelse. Det mynnar ut i frågeställningen: Vad uttrycker lärare om metoden textsamtal och deras arbete med textsamtal? Studiens resultat visar att textsamtal är gynnsamt, textsamtal används med olika fokus samt textsamtal tillåter ett varierande arbetssätt. Utifrån resultat visar slutsatsen att textsamtal är positivt att använda sig av för att utveckla elevers läsförståelse och är en metod som går att använda i flera ämnen.

Detta examensarbete studerar på vilka sätt ”En läsande klass” stödjer elevers läsförståelse. Arbetets syfte har varit att undersöka och analysera materialet utifrån litteratur och forskning för att utläsa hur elevernas läsförståelse stöds. Materialet består av studiehandledningen ”En läsande klass” som skickades ut gratis till skolorna under våren 2014. Handledningen hänvisar också till texter, läsloggar och arbetsblad som finns på studiehandledningens hemsida. Metoden i studien har varit analyserande och tolkande närläsning utifrån ett hermeneutiskt perspektiv för att få en förståelse för materialet och dess upplägg. Av resultatet i studien framgår att kritik kommit från forskarhåll att materialet fokuserar för mycket på lässtrategier och dess betydelse istället för att eleverna får fokusera på texten och fördjupa sin kunskap. Av några forskare har materialet setts som en tipskatalog där eleverna mekaniskt läser text efter text utan någon större förståelse vilket förenklar undervisningen och innebörden med läsförståelse. Mycket av det som framkommer i analysen befäster dessa forskares synpunkter då studiehandledningen är mycket detaljerat och styrd. Men används materialet på rätt sätt det vill säga att lärarna gör materialet till sitt eget och plockar ut de bästa bitarna som passar för sina elever kan materialet istället bli det där lilla extra som lärarna behöver för att stödja eleverna i deras läsförståelse. Materialet har många bra texter som lärarna kan använda sig av i sin undervisning. Lärarna och eleverna har också mycket att vinna på att utgå från det viktiga textsamtalet som studiehandledningen förespråkar och som fokuserar på det kooperativa och ömsesidiga lärandet. ”En läsande klass” är ett steg i rätt riktning mot Dysthes (1996) flerstämmiga klassrum och ett utmärkt verktyg och stöd till lärarna för att kunna förbättra och hjälpa elever till bättre läsförståelse men följs studiehandledningen från pärm till pärm kan det motsatta inträffa och materialet kan istället leda till en isolerad färdighetsträning vilket är forskarnas farhågor.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är: 1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6? 2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna? 3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna? 4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter? Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge. Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan. Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.

The aim of the study is to gain an understanding of how two teachers in the lower level of compulsory school, through the way they organize the teaching of reading with a focus on reading aloud, give pupils a possibility to converse about texts in order to develop an understanding of the texts. The study builds on two observations that focus on the possibilities that teachers give the pupils for conversation and the activities that deepen their understanding of the text they have read. Supplementary material consists of interviews with the two teachers. The collected material has been analysed with two analytical tools, sequential reading elements and textual mobility. The theoretical premises for the study are the sociocultural perspective (Säljö, 2012), reception theory (Rosenblatt, 2002; Langer, 2005) and Christie’s (1998) view of the teaching process in terms of macro-genres. The teachers’ comments from the study show that both teachers have the intention to ask reflective questions which give the pupils a chance for conversation at both associative and interactive level, but the observations showed that most of the teachers’ questions gave the pupils a possibility to move within the text through text-based mobility.

Läsförståelse är en viktig kunskap att besitta för att kunna ta till sig av den text vi läser. Många elever kan idag läsa en text utan några större problem, men när det kommer till textens innehåll och elevernas förståelse finns det ofta brister. Litteraturstudien bygger på systematiska sökningar som vi valt att göra i olika databaser. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur forskningen ser på textsamtal som metod i svenskundervisningen i relation till läsförståelsen. Utifrån den data som studien tagit del av, visar resultatet vikten av att ställa frågor och samtala i grupp kring texter för att nå vidare kunskap. Resultaten visar att textsamtalet är ett bra arbetssätt såvida det sker på rätt sätt och anpassar samtalet efter eleverna. Resultatet har också visat att oavsett vilken metod som används under textsamtalet så framkommer positiva resultat. Fortsatt forskning inom området bör undersöka vilka samtalsstrategier som används ute i skolorna under textsamtal och om resultatet av olika metoder skiljer sig åt.

No description available.