Varför får eleverna i grundskolan läsläxor? Läxan är och har varit ett debatterat ämne i många decennier och även synen på läsförståelse. Tar verkligen läraren hänsyn till alla elevers- och hemmets förutsättningar och behov genom att skicka hem läsläxan? Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning säger om läsläxans betydelse för elevers läsförståelse samt om föräldrars delaktighet och engagemang i läxläsning har någon påverkan och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilken betydelse har läsläxan för elevers läsförståelse enligt forskning? Vilken betydelse har föräldrars delaktighet och engagemang i läsläxan för elevers utveckling av läsförståelse enligt forskning? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt sökt, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om läxor, läsförståelse, hemmets förutsättningar, ansvaret på lärare och sambandet däremellan. Studiens resultat visar ett tydligt samband mellan läsläxans påverkan på elevers läsförståelse och hur läsläxan är utformad. Tidigare forskning visar att det finns andra faktorer som kan påverka elevers läsförståelse som socioekonomiska förutsättningar. Vidare råder det meningsskiljaktigheter mellan lärares-, föräldrars- och elevers upplevelser kring läxor. Vår systematiska litteraturöversikt visar att förekomsten av begreppet läxor i pedagogisk litteratur är bristfällig, vilket bidrar till lärares kunskapsbrist i hur läxan ska utformas. Vidare forskning kan vara att ta reda på hur lärare utformar läsläxan för att främja elevers läsförståelse och hur lärare informerar föräldrar kring de strategier föräldrarna behöver använda för att stötta sina barn på det sätt där barnets läsförståelse utvecklas. Didaktiska implikationer: Forskning visar att effektiva lässtrategier i samband med läsläxor som leder till textsamtal, utvecklar elevers läsförståelse. Därför är det av vikt att föräldrar blir informerade om läsläxans uppbyggnad och syfte.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka lärares synpunkter och arbetssätt på läsförståelse och vilka faktorer de anser påverka elevers läsförståelseutveckling. Orsaken till att vi valt att lyfta dessa frågor är PISA:s undersökning som visar på att en del elever i Sverige inte uppnår basnivån. Examensarbetet bygger teoretiskt på det sociokulturella perspektivet samt critical literacy. Dessa teorier har genomsyrat hela arbetet. Genom att studera tidigare forskning fick vi en djupare förståelse för ämnet. Den tidigare forskningen användes sedan för att diskutera och tolka resultatet som framkom i vår studie. Studien är av kvalitativ karaktär, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre lärare för att samla in empiri. Intervjuerna gjordes i lärarnas klassrum och spelades in på diktafon, för att sedan transkriberas. Utifrån intervjuerna gjordes en reflexiv tematisk analys för att sammanställa ett resultat. Resultatet visar på att lärarna definierar läsförståelse på liknande sätt, där de menar att det handlar om att kunna läsa mellan raderna. Inom läsförståelseundervisningen arbetar lärarna med grupper och ett ämnesövergripande arbetssätt. Majoriteten av lärarna poängterar även vikten av ett bra textval för att läsförståelsen ska utvecklas. Slutligen sammanställs resultatet i en slutsats som visar på att en stor faktor i läsförståelseundervisningen är att samtala om det lästa för att skapa förståelse för det som står mellan raderna.

Syftet med denna uppsats är att genomföra och utvärdera samtal om texter utifrån två olika modeller som skapats utifrån idéer från Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. Då exemplen i dessa modeller ofta är samtal med yngre barn som dessutom är ytterst verbala och uppvisar en mycket god läsvana har vi valt att fokusera på lite äldre elever med större variation av läsvana. Samtalen genomfördes i två olika elevgrupper, en från åk. 8 och en från gymnasiet som dessutom läser Svenska som andraspråk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av både observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer. Undersökningen gav oss fyra intressanta och givande textsamtal. Vi fann samtidigt att Keene/Zimmerman-modellen med sina metakognitiva strategier var svår att applicera och arbeta med under den begrän-sade tidsperiod som omfattningen av arbetet motsvarade. Däremot visade det sig att Chambers-modellen väldigt smidigt kunde appliceras på våra elevgrupper. Resultatet från samtliga samtal gav oss ett brett uppslag till analys och en fortsatt diskussion kring samtal om texter i relation till kommunikation, litteraturläsning och språkutveckling.

Syftet med undersökningen är att granska vad tidigare forskning säger om framgångsrik undervisning om lässtrategier och vilka problem som kan påverka denna undervisning. Genom en tematisk analys har tio vetenskapliga publikationer med både svenska och internationella perspektiv granskats. I all insamlad material återfinns fokus på språkundervisning med läsförståelse och textsamtal i fokus. Genom en tematisk analys kunde fyra återkommande temakategorier identifieras: Elever behöver ett brett urval av strategier, Textsamtal och faktorer som påverkar detta, Läsningens ramfaktorer, framgångsfaktorer vid läsundervisning. Resultatet av studien visar att det finns många olika tillvägagångssätt att undervisa om lässtrategier och att det mest framgångsrika resultatet erhålls genom en kombination av flera olika strategier utifrån kontextuella krav. Textsamtalet är en stor faktor som öppnar upp för mycket diskussion och ger elever möjlighet att uttrycka och ta del av nya perspektiv. Däremot påverkas mängden läsundervisning av sociala och strukturella faktorer inom organisationen av skolan. Många lärare uppfattar även att de saknar kompetens att undervisa om lässtrategier och att effektivt och på vetenskaplig grund leda exempelvis textsamtal vilket leder till en ojämn balans i hur läsundervisning sker i skolan.

Studien ämnar belysa skillnaden mellan originalversion och lättläst version av två klassiska barn- och ungdomsböcker. Böckerna som analyserats är Mästerdetektiven Blomkvist av Astrid Lindgren och Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. Studiens syfte är att visa hur berättelsen förändras mellan originalversion och lättläst version i dessa explicita fall. I rollen som blivande F-3 lärare är kunskaper om läsinlärning viktigt då lättläst litteratur har tagit en allt större plats i klassrummen ute på skolorna. Vi vill också visa varför lättläst litteratur används i skolan och vilka som är i behov av lättläst skönlitteratur.

Studien undersöker om och i så fall hur textsamtal om olika texttyper kan bidra till att fördjupa elevernas läsförmåga. Studien granskar och tar del av grundlärares uppfattningar och tillvägagångssätt för användning av textsamtal. Den tidigare forskning som presenteras betonar vikten av att implementera textsamtal för att förbättra elevers läsförståelse. Det teoretiska ramverk som används i studien är den sociokulturella är den sociokulturella teorin som är grundad av Lev Vygotskij (1978) och Pedagogical Content Knowledge (PCK) där Lee Shulman (1986;1987) är grundaren. Metodavsnittet beskriver den kvalitativa ansats som studien utgått ifrån med semistrukturerade intervjuer och de urval som gjorts.  Studien använder sig av en fenomenografisk analysmetod vilket innebär att forskningen som gjorts baseras på olika människors upplevelser och uppfattningar. Resultatet av studien visar att grundskollärare, trots vissa variationer i sina metoder, i huvudsak hanterar textsamtal på liknande sätt över olika ämnen och typer av texter. Detta indikerar att lärarna betraktar textsamtal som en metod för att främja elevernas kunskapsutveckling. Utmaningar med textsamtal framkommer i studien men även att textsamtal är avgörande för att främja elevers intresse för texter och djupare förståelse, vilket i slutändan stödjer elevernas lärande och motivation.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lågstadielärares syn på textsamtal som arbetsmetod i relation till högläsning. Lärarnas erfarenheter och syn är i fokus när fördelar och nackdelar med arbetsmetoden undersöks. Den teoretiska utgångspunkten är Vygotskijs sociokulturella perspektiv och utifrån teorin presenteras några utvalda begrepp med vilka vi analyserar resultatet. För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts och framför allt semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet har analyserats utmed en tematisk analys där fokus ligger på att finna likheter och skillnader som sedan bildar teman. Urvalet består av åtta behöriga lågstadielärare från tre olika skolor vilka valts utifrån ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar att lärarnas syn till textsamtal är positiv och att textsamtal bland annat kan tillföra en djupare förståelse för texten, ett bredare ordförråd och vidga elevernas perspektiv till undervisningen. Resultatet visar även att tidsbrist, val av bok och elevgruppen kan vara utmanade i genomförandet av textsamtal. Slutligen diskuteras resultatet i relation till studiens teori och den tidigare forskning som presenterats.

During my studies and my work as a teacher and school librarian, I have come into contact with different reading and language stimulating activities. I wanted to study how school librarians work with gamified booktalks and how they perceive students' participation. The purpose of the study is to help show how some selected school librarians use gamified booktalks and how they experience students' participation and interest in reading during and after gamified booktalks. My questions in this study:   -    How do school librarians reason about gamified text conversations as reading-promoting activities for the students in the school? -    How do school librarians experience that gamified text conversations affect reading interest and participation? The study shows that school librarians agree that gamified booktalks are a new and interesting way of working that they want to use to develop more and that they perceive it as an inspiring form of teaching for students. The school librarians also experience that students become more involved and engaged during and after the gamified booktalks. The study also shows that school librarians want to collaborate with teachers in gamified booktalks, but it is difficult to get time for planning together.

I Lgr 11 står det att eleverna ska tränas i att använda sig av olika strategier, återge och lyssna på olika samtal, samt resonera om och sammanfatta en text. Det ägnas för lite tid åt läsförståelse ute i skolornas verksamhet och det gemensamma textsamtalet kan hjälpa eleverna framåt i läsförståelseprocessen. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare med hjälp av textsamtal kan utveckla grundskoleelever, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare arbeta med textsamtal och vilken effekt har lärarledda textsamtal på elevers förståelse av texter? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om olika modeller för textsamtal och vilka effekter de leder till. Vårt resultat visar att flera olika modeller och frågor för textsamtal har en positiv effekt på elevers läsförståelse, metakognition, motivation samt utvecklar samtalet från att vara lärarlett till mer självständigt. Resultatet av den här litteraturstudien kan framförallt verka som en inspirationskälla för verksamma lärares arbete. En upptäckt under arbetets gång var att många artiklar inom valt område handlade om högre årskurser än F-3. Dock valdes de artiklarna ändå eftersom textsamtal kan användas i alla årskurser. Följaktligen behövs mer forskning inom lärarledda textsamtal för lågstadiets åldrar.

Abstract  The aim of the study is to gain an understanding of how two teachers in the lower level of compulsory school, through the way they organize the teaching of reading with a focus on reading aloud, give pupils a possibility to converse about texts in order to develop an understanding of the texts. The study builds on two observations that focus on the possibilities that teachers give the pupils for conversation and the activities that deepen their understanding of the text they have read. Supplementary material consists of interviews with the two teachers. The collected material has been analysed with two analytical tools, sequential reading elements and textual mobility. The theoretical premises for the study are the sociocultural perspective (Säljö, 2012), reception theory (Rosenblatt, 2002; Langer, 2005) and Christie’s (1998) view of the teaching process in terms of macro-genres. The teachers’ comments from the study show that both teachers have the intention to ask reflective questions which give the pupils a chance for conversation at both associative and interactive level, but the observations showed that most of the teachers’ questions gave the pupils a possibility to move within the text through text-based mobility.