Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattar fyra kategorier av delaktighet som belyser föräldrars upplevelser; närvaro, information, beslutsfattande och praktisk omvårdnad. Konklusionen beskriver föräldrars positiva och negativa upplevelser av delaktighet. Förslag på ytterligare  nationell forskning inom ämnet samt i relation till genusperspektivet ges. Framtidens vårdutveckling med utbildning i ämnet kan vara nationella riktlinjer, standardvårdplaner och e-hälsa. / Parent participation in the nursing care of their children in hospital haven´t always been obvious. Not until after the Second World War children´s need of their parents in hospitals were elucidated by researchers within psychology and nursing. Despite continued development of parent participation within children’s nursing care there is still deficiencies in that area. The aim of the study was to describe parent’s perception of participation in the nursing care of their children in hospital. The result shows parental perceptions of participation in the nursing care of children in hospital based on twelve scientific articles. The result includes four categories of participation which elucidate parental perceptions of; being present, information, decision-making, practical nursing care. The conclusion describes parent’s positive and negative perceptions of participation. Suggestions on further national studies within the area and in relation to the gender perspective are given. The futures care development with education on the subject could be national guidelines, Standardized Care Plan and e-hälsa.

Läxor är ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att många har positiva minnen utav läxor från sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vårt samhälle är det inte så vanligt att människor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. Så ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda på hur lärare motiverar användandet av läxor. Samt hur man resonerar generellt kring ämnet läxor. Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma lärare som alla undervisar i årskurs fyra. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder läxor som tydligt kan kopplas till de undervisningsmoment man arbetar med i skolan. Vilket resulterar i att lärare inte ger sina elever läxor ”bara för att” eller av traditionsmässiga skäl. Men man påpekar samtidigt att läxor blir ytterligare ett tillfälle för elever att få befästa kunskap. Det komplexa med studien är att lärarna å ena sidan ger sina elever läxor i någon form, medan man å andra sidan menar att man skulle klara sig utan att ge sina elever läxor.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare uppfattar till en flerspråkig utveckling hos barnen på förskolan, samt vilka förutsättningar förskollärare har önskemål om för att verksamheten ska kunna utvecklas i detta avseende. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare på fyra olika förskolor. Totalt gjordes fyra intervjuer varav två intervjuer på kommunala förskolor och två intervjuer på privata förskolor. Resultatet visar att förskollärarna upplever det som fler hinder än möjligheter till att utveckla barnens flerspråkighet och menar att de saknar kompetens kring ämnet. De påpekar samtidigt vikten av att modersmålet är betydelsefullt och något som barnen ska känna stolthet över. Det visar sig att övervägande aktiviteter sker på det svenska språket på förskolan och att majoriteten uppmuntrar barnen till att även prata svenska på förskolan. Detta med en påpekan om att det är många vårdnadshavares önskemål att deras barn ska lära sig svenska på förskolan.

Varför får eleverna i grundskolan läsläxor? Läxan är och har varit ett debatterat ämne i många decennier och även synen på läsförståelse. Tar verkligen läraren hänsyn till alla elevers- och hemmets förutsättningar och behov genom att skicka hem läsläxan? Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning säger om läsläxans betydelse för elevers läsförståelse samt om föräldrars delaktighet och engagemang i läxläsning har någon påverkan och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilken betydelse har läsläxan för elevers läsförståelse enligt forskning? Vilken betydelse har föräldrars delaktighet och engagemang i läsläxan för elevers utveckling av läsförståelse enligt forskning? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt sökt, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om läxor, läsförståelse, hemmets förutsättningar, ansvaret på lärare och sambandet däremellan. Studiens resultat visar ett tydligt samband mellan läsläxans påverkan på elevers läsförståelse och hur läsläxan är utformad. Tidigare forskning visar att det finns andra faktorer som kan påverka elevers läsförståelse som socioekonomiska förutsättningar. Vidare råder det meningsskiljaktigheter mellan lärares-, föräldrars- och elevers upplevelser kring läxor. Vår systematiska litteraturöversikt visar att förekomsten av begreppet läxor i pedagogisk litteratur är bristfällig, vilket bidrar till lärares kunskapsbrist i hur läxan ska utformas. Vidare forskning kan vara att ta reda på hur lärare utformar läsläxan för att främja elevers läsförståelse och hur lärare informerar föräldrar kring de strategier föräldrarna behöver använda för att stötta sina barn på det sätt där barnets läsförståelse utvecklas. Didaktiska implikationer: Forskning visar att effektiva lässtrategier i samband med läsläxor som leder till textsamtal, utvecklar elevers läsförståelse. Därför är det av vikt att föräldrar blir informerade om läsläxans uppbyggnad och syfte.

Bakgrund Delaktighet betyder aktiv medverkan, vilket innebär att ha ett medansvar samt att ha ett medinflytande. Delaktighet i ett omvårdnadssammanhang har betydelsen att patienten tar del i beslut i sin vård och behandling. Föräldrar till sjuka barn har behov som bör tillgodoses, dessa är bland annat att känna trygghet och kunna förmedla det till sitt barn. Information och kommunikation mellan vårdpersonalen och föräldrar är andra behov som måste tillgodoses. Detta bidrar till att föräldrarna känner kontroll över situationen och kan vara delaktiga gällande beslut. Familjecentrerad omvårdnad innebär att både barnet och föräldrarnas behov uppmärksammas, vilket är en målsättning inom barnsjukvård. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av föräldrars delaktighet i vården av deras barn i åldrarna 0-10 år på barnavdelningar. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes som utgick från sjuksköterskors erfarenheter. Sex intervjuer utfördes med stöd av en halvstrukturerad intervjuguide med följdfrågor. Inklusionskriterier var att intervjupersonerna skulle ha arbetat i minst två år som sjuksköterskor och arbetat minst ett år på en barnavdelning med barn i åldrarna 0-10 år. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna poängterade att föräldrar till sjuka barn är delaktiga i barnets omvårdnad. Enligt sjuksköterskorna erbjöds föräldrarna möjligheten att delta i planeringen av barnets vård och behandlingsstrategier för att förbättra föräldrars delaktighet. Samtliga sjuksköterskor betonade att föräldrars delaktighet påverkar barnen positivt genom att barnen känner sig trygga och lugna. Svårigheter kring föräldrars delaktighet var bland annat när familjen vägrar vård, föräldrar som har en bristande anknytning till barnet samt när föräldrar har olika åsikter sinsemellan. Anledningen till passiva föräldrar sågs kunna vara att de är oroliga och osäkra i en eventuell krissituation, vilket kan leda till distans mellan föräldrar och barnet. Sjuksköterskorna upplevde att en öppen dialog mellan vårdpersonal och föräldrar leder till ökad delaktighet och att alla parter blir tillfredsställda. God information, bra förklaringar och framförhållning underlättar föräldrars delaktighet. Slutsats Föräldrars delaktighet behövs i vården av deras barn oavsett barnets ålder. Föräldrarna är framför allt delaktiga i barnets omvårdnad och i planeringen av barnets vård. Information och kommunikation mellan föräldrar och vårdpersonal är viktiga aspekter för att föräldrar ska kunna bli delaktiga.

Studien intresserar sig för föräldrasamverkan, föräldrainflytande och delaktighet då det fanns uppfattning om att det i förskollärarutbildningen fokuseras mindre på detta. Det fanns även uppfattning om att förskollärare och föräldrar samtalar om allt annat än verksamheten i hämtningssituationer på förskolan och funderingar över hur föräldrar blir delaktiga och får inflytande i verksamheten gjordes. Syftet med studien är att få en inblick i hur föräldrar och förskollärare upplever detta. En kvalitativ ansats med intervjuer gjordes för att få svar på hur förskollärare och föräldrar upplevde arbetet med föräldrasamverkan, föräldrainflytande och delaktighet. Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologi och tidigare forskning med valda begrepp analyserades det insamlade materialet. Resultatet som framkom var att föräldrar och förskollärare hade olika uppfattningar om föräldrasamverkan, delaktighet och inflytande. Men även att tiden är en bidragande faktor till hur föräldrasamverkan kan se ut och att kommunikationen mellan förskollärare och föräldrar skulle kunna förbättras samt att föräldrarna vill vara delaktiga men inte ha inflytande över verksamheten.

Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt.

Syftet med vår studie är att ur personalens perspektiv beskriva och analysera föräldrars/vårdnadshavares delaktighet i deras barns placering på Hem för vård och boende. Studien gjordes genom kvalitativ metod i form av fyra semistrukturerade intervjuer med fyra personer som jobbar inom två olika HVB hem i Västra Götalandsregionen. Alla fyra hade någon typ av utbildning inom samhällsvetenskaplig inriktning. Som analysmetod användes tematisering. De teoretiska utgångspunkterna bestod av begreppen empowerment, företrädarskap, delaktighet och makt. Fyra huvudteman identifierades: vikten av vårdnadshavarnas delaktighet, det första mötet, omständigheter som kan begränsa delaktigheten och när konflikter står i vägen för delaktighet för att skapa förståelse kring vårdnadhavaranas delaktighet. Resultatet påvisar att personalens arbetssätt och attityder påverkar på vilket sätt vårdnadshavarna görs delaktiga samt till vilken mån. Däremot visar resultatet att det finns en vilja hos personalen att inkludera vårdnadshavarna mer men att olika faktorer begränsar dem i det arbetet. Sammanfattningsvis kan en förändring i personalens arbetssätt och attityder göra att vårdnadshavare känner sig mer delaktiga samt motiverade till att vara delaktiga i dess barns placering på HVB.

As soon as the school realise that a student has special needs, they must make an Individual educational plan (IEP). When the IEP is made both child and parents should participate according to Swedish educational law and United Nations Convention on the Rights of the Child. This participation should, among other things, include the opportunity for the child to describe its own needs, plausible interventions and evaluate the support it has been given.    The purpose of this study has been to investigate more closely the perceived feeling of parents that they and their children were made involved in the creation of the IEP.  As a theoretical basis and starting point for analysis, Shier's and Hart's participation models have been used, supplemented with Lundy's participation model. Concepts from Foucault's theory of power and Bourdieu's theories of capital have been used as a complement. The design of the study was a qualitative interview study with a phenomenological focus where the focus was on the informants' own experience. Based on this, a thematic analysis was carried out. The themes that emerged were an experience of communication but not of participation, that the IEP is seen as a document that does not reflect reality, that the children´s participation is extremely deficient and that the parents are used as mouthpieces for the child. In the majority of the interviews, it emerged that the child was not asked at all about its opinion regarding its needs and the interventions it was offered.  This study was limited to the parents´ experience of their and their children´s participation in the establishment and evaluation of the IEP. Future studies could explore other perspectives on the phenomenon, such as the school´s or the child´s own perspective. However, after seeing how the results of the study reflect the shortcomings demonstrated by several years of studies in the field, future research should instead focus on how the school can practically increase participation and create a culture that values children´s participation highly and sets this as a priority. / Så snart skolan uppmärksammar behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. I upprättandet av åtgärdsprogrammet ska barn och föräldrar göras delaktiga, både utifrån Skollagen och Barnkonventionen. Delaktigheten ska bestå i att barnet bland annat ges möjlighet att själv beskriva sina svårigheter, tänkbara åtgärder och får utvärdera insatser.  Syftet med denna studie har varit att närmare undersöka den upplevda känslan hos föräldrar av att de och deras barn gjorts delaktiga vid framställandet av åtgärdsprogrammet.  Som teoretisk grund och utgångspunkt för analys har använts Shiers och Harts delaktighetsmodeller som kompletterats med Lundys delaktighetsmodell. Begrepp från Foucaults maktteori och Bourdieus teorier om kapital har använts som ett komplement. Studiens design var en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk inriktning där fokus var på informanternas egen upplevelse. Utifrån detta genomfördes en tematisk analys. De teman som framkom var en upplevelse av kommunikation men inte av delaktighet, att åtgärdsprogrammet ses som ett dokument som inte speglar verkligheten, att barnens delaktighet är ytterst bristfällig och att föräldrarna används som språkrör för barnet. I majoriteten av intervjuerna framkom att barnet inte överhuvudtaget tillfrågats om sin åsikt kring sina behov och de insatser det erbjudits. Denna studie begränsades till föräldrarnas upplevelse av deras och deras barns delaktighet i upprättandet och utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Framtida studier skulle kunna utforska andra perspektiv på fenomenet, som skolans eller barnets eget perspektiv. Efter att ha sett hur studiens resultat speglar de brister flera års studier inom området påvisat så bör dock framtida studier i stället fokusera på hur skolan praktiskt ska öka delaktigheten och skapa en kultur som värderar barns delaktighet högt och sätter detta som en prioritet.

Inledning: Syftet med studien var att ta reda på hur en metod för neuropsykiatriska utredningar upplevdes av de föräldrar som deltagit i den. Utredningsmetoden kallas TA-C, eng. Therapeutic Assessment with Child. I den sätts särskilt värde till delaktighet och den terapeutiska potentialen. Frågeställningar: 1: Vad var föräldrarnas anledning att söka utredning? Hur beskrev föräldrar sig delaktiga i den neuropsykiatriska utredningen av deras barn? Hur var utredningen till hjälp att förstå sitt barn? Metod: Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju, 10 föräldrar som genomgått en form av neuropsykiatrisk utredning för deras barn. Resultat: Resultatet visar att föräldrarna har upplevt betydande delaktighet och förståelse för sitt barn, och kopplar ofta ihop begreppen, som att de har en ömsesidig påverkan. Det upplevdes i huvudsak under arbetet med frågeställningar som blev kopplade till vardagen, i att de deltog i utredningens samtliga delar, i att de fick vara med, uppmuntra och observera, samt att de löpande kunde resonera och delta med barnet och utredarna. Några uppfattade minskad delaktighet och förståelse i samband med återgivningen av resultatet. Diskussion: I diskussionen används begreppen delaktighet och förståelse i samverkan, samspel, intersubjektivitet, anknytning och mentalisering. Studien synliggör den terapeutiska effekten med den sortens utredning. / Introduction: The aim of this study was to find out how a particular method for neuropsychiatric assessments was experienced by the parents who participated in it. The Assessment method is called Therapeutic Assessment with Child, which add particular value to participation and the therapeutical potential. Questions: What was the parents’ need to seek assessment? How did parents describe their involvement in the neuropsychiatric assessment of their child? How was the assessment helping to understand the child? Metod: Qualitative method, semi-structured interview, 10 parents of children who have undergone a certain neuropsychiatric assessment. Resultat: The results show that parents have experienced significant involvement and understanding of their child, and often link together those concepts, as they have a mutual influence. It was felt mainly during work on issues that were related to everyday life, in that they participated in the assessment in all the parts, in that they could be involved, encourage and observe, and that they continously could discuss and engage with the child and the assessors. Some perceived reduced participation and understanding in relation to the presentation of the result. Diskussion: The discussion uses the terms participation and understanding collaborating, interaction, intersubjectivity, attachment and mentalization. The study reveals the therapeutic effect of the kind of assessment.