Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristående skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristående gymnasieskolor. Malmö har valts som lägeskommun och författaren är verksam som lärare där. Genom såväl innehålls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande. Undersökningen baseras uteslutande på tryckt material. De flesta av ansökningarna om etablering avslås i utbildningsnämnden med hänvisning till att stora kommunala investeringar inte utnyttjas om tillstånd ges till fristående gymnasieutbildningar, då utbildningen redan finns i kommunen. De borgerliga partierna har en motsatt mening och bifaller samtliga ansökningar. Bland Malmös kranskommuner är bilden mindre entydeig. De flesta ansökningarna godkänns däremot av Statens skolverk. Myndigheten hänvisar till Skollagen Kap.9, där det står, att om friskoleetableringen inte är negativt för kommunen och att denna inte i sin konsekvensbeskrivning kunnat påvisa detta, skall ansökan bifallas. De ansökande huvudmännen använder olika argument för att motivera sina ansökningar och är de som är mest aktiva i kommunikationsprocessen. Såväl kommunala som fristående gymnasieskolor presenteras för att översiktligt belysa utbildningsutbudet på Malmös gymnasieskolor 2008. Habermas samhällskritiska modell om samhällets olika sfärer ger uppsatsen en teoretisk tolkningsram. Genom denna kan visas hur utbildning på gymnasieskolan succesivt överförs från stat till marknad. Riksdagsbesluten att ändra huvudmannaskapet för gymnasieskolan från statligt till kommunalt och att ge Statens skolverk makten att besluta om etableringstillstånd av fristående gymnasieskolor i kommunen leder till motsättningar mellan stat och kommun. Delar av en deliberativ modell används för att analysera kommunikationsprocessen. Genom denna analys framkommer inga exempel på samförstånd. Det deliberativa inslaget är obefintligt. Resultatet av undersökningen är, att det finns mycket stora skillnader i tolkningen av etableringsrätten för fristående gymnasieskolor mellan de olika aktörerna. Kommunen anser, att det fristående alternativet skall vara ett komplement till den befintliga utbildningen, som därmed får ett bredare utbud. Skolverkets uppfattning är, att de fristående skolorna ska konkurrera med de kommunala.

I vårt examensarbete undersöker vi hur vägledare på fristående gymnasieskolor i två län i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi på hur skol- och syvkulturen kan påverka deras arbete men även hur arbetsorganisationen inom skolan påverkar deras arbetssätt. Tanken bakom vår studie bygger på det växande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhället. Tidigare forskning inom detta område är näst intill obefintlig då denna skolform är en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det är att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola. För enkelhetens skull har vi valt att benämna studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning för vägledare. Syftet med undersökningen är att skapa ett underlag till en diskussion om vägledare på fristående gymnasieskolor. Genom att få insyn i intervjupersonernas arbetssituation vill vi öka kunskaperna om den kommande yrkeskåren och dess möjligheter och hinder. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med tio vägledare och en rektor. Vår studie utgår från Karaseks och Johnson och Halls teorier om hur faktorer som krav, kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen kan påverka arbetsbelastningen. Vi har även utgått från Gunnar Bergs teori och rapport om skolkultur samt Henryssons avhandling om syvkultur.Det specifika med att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola är att vägledarna har deltidstjänster, kombinerade med andra arbetsuppgifter, till exempel marknadsföring och/eller administrativt arbete. Vägledarna trivs på sina arbetsplatser, trots upplevelser av stress och kluvenhet av kombinerad tjänst som den fristående skolformen innebär. Förklaringen är att de upplever ett högt socialt stöd och högt beslutsutrymme. Vårt resultat visar att de kombinerade tjänsterna bidrar till att vägledarna hanterar stress på olika sätt och använder sig av olika strategier för att hantera sin arbetssituation. Att fördela arbetstid och tillgänglighet för elever, att hålla låg profil, att ha öppen eller stängd dörr vid olika arbetsmoment eller att använda olika arbetsrum vid vägledning och administrativt arbete är exempel på olika strategier. Vidare visar vårt resultat att vägledarna upplever ett lågt socialt stöd inom den egna yrkeskåren. Gemensamt för vägledarna är att de skapar sin egen yrkesroll och anser sig ha hög kontroll över sin arbetssituation. Värderingar, attityder samt osynliga normer som råder kring vägledarrollen på den enskilde skolan påverkar hur stort beslutsutrymme vägledaren har.

Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt.

Sammanfattning – “Ekonomistyrning i skolsektorn” Datum:               2014-01-08 Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp             Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Författare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                     15 juni 1985                        23 mars 1988 Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson                Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning            Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                          Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor? Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna. Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.            Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning. Den största skillnaden är att de fristående skolornas rektorer har ett större eget bestämmande över resursförbrukningen.