I vårt examensarbete undersöker vi hur vägledare på fristående gymnasieskolor i två län i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi på hur skol- och syvkulturen kan påverka deras arbete men även hur arbetsorganisationen inom skolan påverkar deras arbetssätt. Tanken bakom vår studie bygger på det växande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhället. Tidigare forskning inom detta område är näst intill obefintlig då denna skolform är en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det är att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola. För enkelhetens skull har vi valt att benämna studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning för vägledare. Syftet med undersökningen är att skapa ett underlag till en diskussion om vägledare på fristående gymnasieskolor. Genom att få insyn i intervjupersonernas arbetssituation vill vi öka kunskaperna om den kommande yrkeskåren och dess möjligheter och hinder. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med tio vägledare och en rektor. Vår studie utgår från Karaseks och Johnson och Halls teorier om hur faktorer som krav, kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen kan påverka arbetsbelastningen. Vi har även utgått från Gunnar Bergs teori och rapport om skolkultur samt Henryssons avhandling om syvkultur.Det specifika med att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola är att vägledarna har deltidstjänster, kombinerade med andra arbetsuppgifter, till exempel marknadsföring och/eller administrativt arbete. Vägledarna trivs på sina arbetsplatser, trots upplevelser av stress och kluvenhet av kombinerad tjänst som den fristående skolformen innebär. Förklaringen är att de upplever ett högt socialt stöd och högt beslutsutrymme. Vårt resultat visar att de kombinerade tjänsterna bidrar till att vägledarna hanterar stress på olika sätt och använder sig av olika strategier för att hantera sin arbetssituation. Att fördela arbetstid och tillgänglighet för elever, att hålla låg profil, att ha öppen eller stängd dörr vid olika arbetsmoment eller att använda olika arbetsrum vid vägledning och administrativt arbete är exempel på olika strategier. Vidare visar vårt resultat att vägledarna upplever ett lågt socialt stöd inom den egna yrkeskåren. Gemensamt för vägledarna är att de skapar sin egen yrkesroll och anser sig ha hög kontroll över sin arbetssituation. Värderingar, attityder samt osynliga normer som råder kring vägledarrollen på den enskilde skolan påverkar hur stort beslutsutrymme vägledaren har.

Det fysiska arbetsrummet, är en faktor som kan påverka en studie- och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan det fysiska arbetsrummet har på en studie och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning på grundskolan. För att uppnå detta syfte, formulerades tre specifika forskningsfrågor. Undersökningen gjordes enligt metoden kulturanalys. Med denna metod i åtanke utfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, blandat med observation av studie- och yrkesvägledares fysiska arbetsrum. De deltagande var sex studie- och yrkesvägledare, som är anställda på olika grundskolor i ett svenskt län. Teorierna som valts till teoretisk bas är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Bourdieus teori om symboliska kapital, fält och Doxa. Analysen visar i huvudsak att studie- och yrkesvägledarnas yrkesidentitet och yrkesutövning påverkas mycket av det fysiska arbetsrummet, samt att det finns olika förutsättningar beroende på hur arbetsrummet ser ut och vad det innehåller för möbler, dekor och detaljer.