Abstrakt   Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie– och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter.  Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov. Det visade sig att skollagen, Lgr 11 och styrdokumenten har betydelse i hur de arbetar. Samarbetet med vårdnadshavarna och de övriga pedagogerna visade sig vara mycket viktigt. När det gällde utbildning och påbyggnadsutbildningar visade det sig att utöver utbildningen till studie- och yrkesvägledare, hade individerna som deltog i undersökningen i övrigt mycket blandade kunskaper.      Nyckelord: Studie- och yrkesvägledare, läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter, särskilda behov, vägledning, metoder.

Thesis--Copenhagen.

Inom arbetslivet förekommer risker som kan påverka vår psykiska och fysiska hälsa. Det förekommer även krav på individens hälsa inom yrken som kan vara direkt skadliga för en individs hälsa alternativt att individen kan utgöra en risk för sig själv och andra i sin omgivning. Dessa risker och krav möts elever av redan under sin tid på gymnasiet. Vi har valt att genom kvalitativa intervjuer undersöka om studie- och yrkesvägledare i grundskolan arbetar för att öka elevernas medvetenhet kring de risker och krav som finns inom olika yrken och utbildningar genom medicinsk studie- och yrkesvägledning. Vårt syfte med denna studie var att finna eventuella för- och nackdelar med arbetet kring medicinsk studie- och yrkesvägledning samt eventuella svårigheter och utvecklingsmöjligheter i arbetet som de intervjuade studie- och yrkesvägledarna kunde se. Vi ansåg det även vara av vikt att lyfta hur detta eventuella arbete genomförs och organiseras. För att öka vår förståelse för den empiri som ligger till grund för denna studie använde vi oss av karriärteorierna Trait and Factor Theory och Planned Happenstance samt med en utgångspunkt i det salutogena perspektivet på hälsa och känslan av sammanhang (KASAM) i vår teoretiska analys. Vi fann att samtliga respondenter arbetar med medicinsk studie- och yrkesvägledning, dock i varierande utsträckning. Arbetet skedde främst i de individuella vägledningssamtalen och fokuset var på de medicinska åkommor som återfanns hos eleverna. Det fanns även en önskan hos flera av de intervjuade studie- och yrkesvägledana om mer utbildning, ett ökat samarbete samt ökad likvärdighet i genomförandet av medicinsk studie- och yrkesvägledning på ett nationellt plan.

Examensarbetets syfte är att undersöka individers upplevelse av att ha genomgått allmän kurspå folkhögskola. De områden som forskningsfrågorna kommer beröra är folkhögskolansinverkan på kursdeltagarna, deras reflektioner kring övergången från folkhögskola till högrestudier och kursdeltagarnas upplevelser kring det stöd som fanns tillhanda på folkhögskolan.Den teoretiska ansatsen är The Careership Theory från Hodkinson & Sparkes med fokuspå begreppen habitus, som utvecklats vidare från Pierre Bourdieus, handlingshorisont,pragmatiskt rationella beslut och brytpunkter. Vi går även in på Bourdieus begrepp socialt fältoch kulturellt kapital.Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med sex informanter. Fokus ligger på attfå en förståelse om de allmänna kursdeltagarnas erfarenheter kring folkhögskolan.Undersökningens resultat visar på att tidigare kursdeltagare känner att folkhögskolan haften positiv inverkan på dem, och hur deras övergång från folkhögskolan till högre studier gick.Det visar sig att två av sex informanter är kvar på sina högre studier. Informanterna förklararatt det kändes bra och viktigt med en studie- och yrkesvägledare på folkhögskolan och att deförstår vad en studie- och yrkesvägledare på plats hade kunnat betyda för framtida val.

Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga hur lärarna på en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla läroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvägledarens roll i samband med lärarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en bild av hur väl målen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls. Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lärares förväntningar på varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har även skapat en bild av hur SYV och lärare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94. Därefter beskriver vi de brister och utvecklingsmöjligheter som vi iakttagit. Vi har under arbetets gång lagt märke till skillnader i lärares arbetssätt beroende på om de är nyutexaminerade, har mångårig erfarenhet inom läraryrket eller har annan yrkesbakgrund. Prao är en central del i syoverksamheten på den skola som studien avser. Det är främst i samband med praon och i elevvårdsärenden som samarbete mellan lärare och SYV kommer till stånd. Utöver praon är lärarnas insatser i syoverksamheten få och de uppger tidsbrist som skäl för detta. För att utöka syoverksamheten och integrera denna i ordinarie verksamhet bör det, enligt Skolverket, utformas en lokal skolplan med konkreta mål och strategier för syoverksamheten. Nyckelord: SYV, syo, samarbete, förväntningar och syoverksamhet

SammanfattningSyftet med vårt examensarbete är att kartlägga ungdomars föreställningar om arbetslivsorientering och prao. I vår undersökning har vi använt oss av en kvantitativ metod och gjort en enkätundersökning med 67 elever i årskurs 9 i den kommunala grundskolan. Vårt resultat visar att det är i ämnet SO som eleverna uppfattar att de arbetar med frågor som rör arbetslivet. Prao och studiebesök är inslag som eleverna främst förknippar med arbetslivskontakter i undervisningen. Alla elever som ingick i vår undersökning har varit ute på prao i årskurs 8. Majoriteten av eleverna upplever att praon är mycket viktig och att de får en verklig bild av arbetslivet. Några färdigheter som flertalet av eleverna upplever att de lär sig genom prao är att passa tider, ta eget ansvar, ta egna initiativ och arbeta självständigt. En del av eleverna väljer praoplats utefter möjligheterna att få sommar- eller helgjobb och en del ser praon som ett skönt avbrott. Resultatet visar även att praon hjälper majoriteten av eleverna i deras kommande val till gymnasiet. Efter avslutad undersökning kan vi konstatera att prao upplevs som mycket viktig bland eleverna i grundskolan. Vi kan även konstatera att eleverna genom prao får en inblick i hur arbetslivet fungerar och att detta bidrar med att de blir mer medvetna om sig själva och sina möjligheter. Genom våra litteraturstudier uppfattar vi att praon är lika betydelsefull för eleverna idag som för tjugo år sedan. Vi är av den uppfattningen att vår undersökning inte stämmer överens med dagens diskussioner om att praon har tjänat ut sin roll.SammanfattningSyftet med vårt examensarbete är att kartlägga ungdomars föreställningar om arbetslivsorientering och prao. I vår undersökning har vi använt oss av en kvantitativ metod och gjort en enkätundersökning med 67 elever i årskurs 9 i den kommunala grundskolan. Vårt resultat visar att det är i ämnet SO som eleverna uppfattar att de arbetar med frågor som rör arbetslivet. Prao och studiebesök är inslag som eleverna främst förknippar med arbetslivskontakter i undervisningen. Alla elever som ingick i vår undersökning har varit ute på prao i årskurs 8. Majoriteten av eleverna upplever att praon är mycket viktig och att de får en verklig bild av arbetslivet. Några färdigheter som flertalet av eleverna upplever att de lär sig genom prao är att passa tider, ta eget ansvar, ta egna initiativ och arbeta självständigt. En del av eleverna väljer praoplats utefter möjligheterna att få sommar- eller helgjobb och en del ser praon som ett skönt avbrott. Resultatet visar även att praon hjälper majoriteten av eleverna i deras kommande val till gymnasiet. Efter avslutad undersökning kan vi konstatera att prao upplevs som mycket viktig bland eleverna i grundskolan. Vi kan även konstatera att eleverna genom prao får en inblick i hur arbetslivet fungerar och att detta bidrar med att de blir mer medvetna om sig själva och sina möjligheter. Genom våra litteraturstudier uppfattar vi att praon är lika betydelsefull för eleverna idag som för tjugo år sedan. Vi är av den uppfattningen att vår undersökning inte stämmer överens med dagens diskussioner om att praon har tjänat ut sin roll.

Den här studien tar upp problematiken kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Då forskarna uppfattat att vägledningen ofta nedprioriteras i de skolor som inte har någon anställd vägledare, blev ämnet studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar på mellanstadiet intressant att utforska. Vårt syfte är att undersöka hur mellanstadielärare ser på studie- och yrkesvägledning i undervisningen som en del av hela skolans ansvar. Med grund i kommunala styrdokument diskuterar vi hur detta påverkas. De frågor som besvaras i studien är: Hur ser mellanstadielärare på sin roll och ansvar för att främja elevernas valkompetens genom studie- och yrkesvägledning i klassrumsmiljön i förhållande till aktuella kommunala styrdokument? Har lärarna behov av stöd för att tillgodose skollag och läroplan gällande studie- och yrkesvägledning? Vilka är dessa isåfall? De teoretiska begrepp forskarna utgått ifrån var symbolisk interaktionism, roller, handlingshorisonter samt habitus. Med hjälp av dessa kunde resultatet analyseras utifrån hur den sociala interaktionen mellan kollegor samt kunskap kan påverka arbetet med studie- och yrkesvägledning. Genom den kvalitativa metoden kunde forskarna använda semistrukturerade intervjuer där informanterna tilläts berätta sina uppfattningar. Resultatet av de intervjuer som genomfördes innebar i sin helhet en kunskapsbrist. Kunskap om vad studie- och yrkesvägledning innebär och hur det kan implementeras i mellanstadiet. Forskarna drar slutsatser om lärarutbildning, kommun och ledning som bristande.

Delaktighet och förmågan att kommunicera är grunden för att kunna påverka sin framtid. För personer med intellektuell funktionsnedsättning handlar det ofta om att få möjlighet att använda AKK, Alternativ Kompletterande Kommunikation. I möten som rör en person med intellektuell funktionsnedsättning måste alla deltagare skapa villkor för allas delaktighet. I denna studie var syftet att undersöka några tjänstemäns, föräldrars och elevers olika uppfattningar av vad i handläggningsprocessen som avgör valet av sysselsättning inom Daglig verksamhet för elever efter avslutad skolgång i gymnasiesärskolans individuella program. Studiens teoretiska utgångspunkt fanns inom det relationella perspektivet samt Foucaults maktperspektiv. Med perspektivens hjälp kunde relationerna och maktförhållandena mellan aktörerna i handläggningsprocessen beskrivas och analyseras. Maktperspektivet visade även att dokument som läkarutlåtande och resultat av ADL-status, Aktiviteter i det Dagliga Livet, hade betydelse för beslutet i handläggningsprocessen. Studien hade en kvalitativ ansats som byggde på 16 intervjuer med tjänstemän, föräldrar och tidigare elever. Resultatet i studien visade att samverkan, kommunikation och makt var bärande begrepp när tjänstemännen och föräldrarna som intervjuats i studien beskrev handläggningsprocessen, elevens möjlighet att göra sin röst hörd och maktrelationerna i processens många möten. Både intervjuerna och forskning visade att god samverkan krävs, och gärna över lång tid, för att få en bra övergång mellan skola och arbetsliv. Samverkan bygger på relationer, och i relationer finns makten med som en kraft i ett givande och tagande. Ett av de stora maktförhållandena fanns enligt många av informanterna i förmågan att kommunicera. Användningen av anpassad kommunikation var därför värdefull så att eleven fick möjlighet att uttrycka sin önskan och vara delaktig i beslutet. Trots det visade studien att den faktiska makten för vad i handläggningsprocessen som avgjorde valet av sysselsättning inom Daglig verksamhet för eleven fanns i elevens läkarutlåtande, ADL-status och funktionsnivåbedömning. Häri fanns hela förutsättningen för att bli berättigad till LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), och grunden för vilken Daglig verksamhet som kan väljas.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie– och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studieoch yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter. Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov. Det visade sig att skollagen, Lgr 11 och styrdokumenten har betydelse i hur de arbetar. Samarbetet med vårdnadshavarna och de övriga pedagogerna visade sig vara mycket viktigt. När det gällde utbildning och påbyggnadsutbildningar visade det sig att utöver utbildningen till studie- och yrkesvägledare, hade individerna som deltog i undersökningen i övrigt mycket blandade kunskaper. Nyckelord Abstrakt   Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie– och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter.  Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov. Det visade sig att skollagen, Lgr 11 och styrdokumenten har betydelse i hur de arbetar. Samarbetet med vårdnadshavarna och de övriga pedagogerna visade sig vara mycket viktigt. När det gällde utbildning och påbyggnadsutbildningar visade det sig att utöver utbildningen till studie- och yrkesvägledare, hade individerna som deltog i undersökningen i övrigt mycket blandade kunskaper.

Detta arbete handlar om nio studie- och yrkesvägledare (SYV) som är verksamma utanför utbildningsväsendet. Förutom vårt eget engagemang som blivande SYV kan det ligga i studie-och yrkesvägledarutbildningens (SYV-utbildningens) intresse att få en bild av hur gångbar utbildningen är utanför utbildningsväsendet.Mot bakgrund av syfte och frågeställning ska detta arbete ge en bild av vilka alternativ som finns på arbetsmarknaden för de SYV som väljer att arbeta utanför utbildningsväsendet, hur dessa SYV startade sin karriär samt om och i så fall hur de har kompletterat sin utbildning. Avsikten är att lyfta fram en del av de karriärvägar som kan finnas för de SYV som är intresserade av att få ett arbete utanför utbildningsväsendet och i samband med detta även undersöka om och i så fall på vilket sätt yrkesrollen påverkas. Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod eftersom vi vill uppnå en djupare förståelse kring detta. Vårt tillvägagångssätt bygger på nio samtalsinterjuver med SYV verksamma inom såväl statlig som kommunal verksamhet samt privata organisationer och eget företagande. Resultatet av vårt arbete visar att SYV- utbildningen är gångbar utanför utbildningsväsendet och det finns idag en relativt bred arbetsmarknad för SYV. Det finns dock en bristande kunskap kring yrkesrollen på så sätt att många inte vet vad en SYV egentligen kan arbeta med. För att kunna åstadkomma en förändring måste yrkesgruppen och SYV-utbildningen därför arbeta på att marknadsföra sig bättre. Erfarenhet är också en viktig ingrediens i samtliga respondenters karriärvägar och de menar att den yrkesroll de har som SYV utanför utbildningsväsendet har förändrats under årens gång. Till följd av detta har även yrkestiteln diskuterats och enligt flera av respondenterna är det kanske dags att byta ut SYV-titeln mot någonting annat, till exempel karriärvägledare. Majoriteten av dem vi talat med titulerar sig dock SYV idag. Med detta i åtanke hoppas vi att du som läsare får en god insikt i vad några av de studie- och yrkesvägledare arbetar med som är verksamma utanför skolans värld.