<p>Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvårigheter samt de matematiskt begåvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjälpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med särskilda behov". Vår enkätundersökning är riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga år. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: Vårt intresse för matematik väcktes när vi deltog i kursen didaktisk matematik. Vårt intresse har även ökat efter att vi mött ämnet ute i verksamheten. Matematik är ett ämne som tyvärr ofta uppfattas som tråkigt och jobbigt, vilket kan bero på att eleverna inte får arbeta med lämpligt material. Detta vill vi försöka ändra på i våra kommande yrkesroller. Syfte:Syftet med vår uppsats är att avgöra vilka skillnader som finns i pedagogers val av arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisningen, med hänsyn till hur eleverna presterar gentemot de lokala målen, det vill säga de matematiskt begåvade och de elever med matematiksvårigheter. Metod:Vi har gjort en litteraturstudie för att få en bättre bakgrund på ämnet. Fortsättningsvis valde vi att skapa en enkät som är både kvalitativ och kvantitativ eftersom vi har blandat öppna och slutna frågor. Utdelning av enkäter har skett i fem kommunala skolor. Enkäternas frågor utgick från våra frågeställningar. Resultat:Pedagogerna arbetar mer med individanpassad undervisning än vad vi förväntat oss innan undersökningen. De flesta pedagogerna i vår enkätundersökning arbetar för att stimulera både de elever med svårigheter och de begåvade inom ämnet. Begreppet elever med särskilda behov uppfattades av pedagogerna som de elever som inte når målen</p>

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvårigheter samt de matematiskt begåvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjälpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med särskilda behov". Vår enkätundersökning är riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga år. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: Vårt intresse för matematik väcktes när vi deltog i kursen didaktisk matematik. Vårt intresse har även ökat efter att vi mött ämnet ute i verksamheten. Matematik är ett ämne som tyvärr ofta uppfattas som tråkigt och jobbigt, vilket kan bero på att eleverna inte får arbeta med lämpligt material. Detta vill vi försöka ändra på i våra kommande yrkesroller. Syfte:Syftet med vår uppsats är att avgöra vilka skillnader som finns i pedagogers val av arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisningen, med hänsyn till hur eleverna presterar gentemot de lokala målen, det vill säga de matematiskt begåvade och de elever med matematiksvårigheter. Metod:Vi har gjort en litteraturstudie för att få en bättre bakgrund på ämnet. Fortsättningsvis valde vi att skapa en enkät som är både kvalitativ och kvantitativ eftersom vi har blandat öppna och slutna frågor. Utdelning av enkäter har skett i fem kommunala skolor. Enkäternas frågor utgick från våra frågeställningar. Resultat:Pedagogerna arbetar mer med individanpassad undervisning än vad vi förväntat oss innan undersökningen. De flesta pedagogerna i vår enkätundersökning arbetar för att stimulera både de elever med svårigheter och de begåvade inom ämnet. Begreppet elever med särskilda behov uppfattades av pedagogerna som de elever som inte når målen

<p>Syftet med följande uppsats är att beskriva vilka uppfattningar pedagoger, från förskoleklass upptill årskurs fem, har om elever med koncentrationssvårigheter samt hur de ser på sin roll i det pedagogiska arbetet. I litteraturgenomgången ges en överblick kring aktuell litteratur som berör koncentrationssvårigheter. Här lyfts olika faktorers eventuella påverkan fram, samt hur pedagogens förhållningssätt, bemötande och samarbete kan underlätta för elever med koncentrationssvårigheter. För att få svar på vårt syfte samt våra frågeställningar valdes intervjuer som ger data av kvalitativ art. Urvalet består av fem pedagoger som är verksamma i grundskolan. Utifrån resultatet av de intervjuade pedagogerna samt litteraturen kan det konstateras att pedagogerna uppfattar koncentrationssvårigheter hos elever på olika sätt, men att det samtidigt finns några gemensamma nämnare som samtliga fem pedagoger lyfter såsom att elever med koncentrationssvårigheter har svårt för att fokusera på en uppgift under en längre stund. Sammanfattningsvis anser samtliga fem pedagoger i likhet med litteraturen att deras bemötande samt förhållningssätt har stor betydelse för hur de här eleverna fungerar i skolan.</p>

Syftet med följande uppsats är att beskriva vilka uppfattningar pedagoger, från förskoleklass upptill årskurs fem, har om elever med koncentrationssvårigheter samt hur de ser på sin roll i det pedagogiska arbetet. I litteraturgenomgången ges en överblick kring aktuell litteratur som berör koncentrationssvårigheter. Här lyfts olika faktorers eventuella påverkan fram, samt hur pedagogens förhållningssätt, bemötande och samarbete kan underlätta för elever med koncentrationssvårigheter. För att få svar på vårt syfte samt våra frågeställningar valdes intervjuer som ger data av kvalitativ art. Urvalet består av fem pedagoger som är verksamma i grundskolan. Utifrån resultatet av de intervjuade pedagogerna samt litteraturen kan det konstateras att pedagogerna uppfattar koncentrationssvårigheter hos elever på olika sätt, men att det samtidigt finns några gemensamma nämnare som samtliga fem pedagoger lyfter såsom att elever med koncentrationssvårigheter har svårt för att fokusera på en uppgift under en längre stund. Sammanfattningsvis anser samtliga fem pedagoger i likhet med litteraturen att deras bemötande samt förhållningssätt har stor betydelse för hur de här eleverna fungerar i skolan.

Elever som utmanar i skolmiljö är en fråga som debatteras i Sverige idag. Var ska de ha sin skolgång, hur ska de bemötas och om de behöver personal med särskild kompetens funderas kring i sociala medier. Det finns motsatsförhållande i tanken om inkludering och särskild undervisningsgrupp. Inkludering som förhållningssätt är en del av det specialpedagogiska arbetet, men det är även att beskriva behov och analysera inför beslut om insatser. Bakgrund ges med inkludering, historik kring normalitet och avvikelse, svårighet kring autism och inkludering för att redogöra för de styrdokument som reglerar särskilt stöd. Tidigare forskning belyser åtgärdsprogram, hur behov beskrivits i tidigare forskning samt svårigheter och lyckade exempel på undervisning i skolor. Flickor med ADHD eller autism beskrivs för att belysa komplexiteten i att beskriva behov för att få rätt insats. Denna studie är kvalitativ med syftet att beskriva hur behov och insatser beskrivs i åtgärdsprogram för elever med placering i särskild undervisningsgrupp. Empirin består av 20 åtgärdsprogram för elever i årskurs 7-9 från två skolor. Genom textanalys framträder hur det i text har uttryckts kring behov samt insats. Dessa har redovisats utifrån kön, relationellt- samt kategoriskt perspektiv och på skol-, grupp- samt individnivå. Dessa resultat har sedan diskuterats utifrån tidigare forskning och med bakgrundsdelen som förförståelse. Slutsatsen blir att behov beskrivs utifrån antingen det relationella perspektivet eller det kategoriska. Vidare förekommer det skillnader i kön, där flickor beskrivs ha något medan pojkar är på ett visst sätt. Det framgår inte av texten hur behov och insats hör ihop, dessa är inte heller alltid individbundna utan en mall med behov och insats förekommer. Insatser beskrivs främst på individnivå och inkludering nämns inte, utan särskild undervisningsgrupp är en individinsats som beslutas utan att vägas mot inkluderingstanken.

<p>Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna. Resultat: Pedagogerna på skolorna resonerade om barn i behov av särskilt stöd på olika sätt, de kommunala skolorna diskuterade kring samarbetet med specialpedagog medan friskolornas resonemang gällde samarbetet med föräldrar. Undersökningen visade att barn i behov av särskilt stöd ses som de barn som har åtgärdsprogram. I pedagogernas resonemang fanns också gemensamma nämnare såsom stabilitet och trygghet. Pedagogerna på skolorna sa sig arbeta mot samma mål utifrån läroplanerna (Lpf 94 & Lpo 94), men lade tyngdpunkten i resonemangen på olika arbetssätt.</p>

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna. Resultat: Pedagogerna på skolorna resonerade om barn i behov av särskilt stöd på olika sätt, de kommunala skolorna diskuterade kring samarbetet med specialpedagog medan friskolornas resonemang gällde samarbetet med föräldrar. Undersökningen visade att barn i behov av särskilt stöd ses som de barn som har åtgärdsprogram. I pedagogernas resonemang fanns också gemensamma nämnare såsom stabilitet och trygghet. Pedagogerna på skolorna sa sig arbeta mot samma mål utifrån läroplanerna (Lpf 94 & Lpo 94), men lade tyngdpunkten i resonemangen på olika arbetssätt.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie– och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studieoch yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter. Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov. Det visade sig att skollagen, Lgr 11 och styrdokumenten har betydelse i hur de arbetar. Samarbetet med vårdnadshavarna och de övriga pedagogerna visade sig vara mycket viktigt. När det gällde utbildning och påbyggnadsutbildningar visade det sig att utöver utbildningen till studie- och yrkesvägledare, hade individerna som deltog i undersökningen i övrigt mycket blandade kunskaper. Nyckelord Abstrakt   Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie– och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter.  Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov. Det visade sig att skollagen, Lgr 11 och styrdokumenten har betydelse i hur de arbetar. Samarbetet med vårdnadshavarna och de övriga pedagogerna visade sig vara mycket viktigt. När det gällde utbildning och påbyggnadsutbildningar visade det sig att utöver utbildningen till studie- och yrkesvägledare, hade individerna som deltog i undersökningen i övrigt mycket blandade kunskaper.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur man som lärare skapar en god lärandemiljö för elever med Aspergers syndrom. Jag undersöker vilka pedagogiska konsekvenser Aspergers syndrom kan föra med sig, vilka metoder och strategier som läraren kan använda i undervisningen, hur skoldagen och skolmiljön kan struktureras och planeras samt vilket bemötande läraren bör ha mot eleverna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Aspergers syndrom och av hur undervisning av elever med detta syndrom kan läggas upp. Metoden för min undersökning är kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis pekar resultatet i min undersökning på att det är nödvändigt att individualisera undervisningen och ta hänsyn till den enskilda elevens begränsningar och behov. Det är också mycket viktigt hur eleverna blir bemötta. Det gäller att acceptera eleverna som de är och möta dem med respekt, empati och värme.

<p>Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan <em>på vilket sätt</em> de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, <em>vad </em>pedagoger anser är <em>fördelen </em>med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka <em>faktorer </em>som <em>styr</em> de estetiska läroprocessernas <em>utrymme</em> i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå. Vi intervjuade både bildlärare och specialpedagoger inom de båda kommunerna. Dessutom kompletterades studien med en enkätundersökning där vi tillfrågade pedagoger om hur de såg på och använde sig av de estetiska läroprocesserna, både i den vanliga undervisningen och i undervisningen av elever med behov av särskilt stöd. Det framkom av enkäten att de pedagoger som vi frågat alla använde sig av estetiska arbetssätt i arbetet med barn med särskilda behov. Samtidigt önskade sig ungefär hälften av dessa pedagoger mer utbildning när det gäller de estetiska läroprocesserna.</p>