<p>Sättet att tala om elevers skolsvårigheter har över tid förskjutits från att tala om elever <em>med</em> behov - till elever <em>i</em> behov av särskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset på elevers skolsvårigheter har varit att se ”problemet” som individbundet, till att mer gå i riktning mot att se omgivande förhållanden som de bidragande faktorerna till att elever är i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete är att analysera föreställningen hur ”behov av särskilt stöd” formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsätt. Den fråga som genomsyrar hela arbetet är <em>vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd. </em>Arbetet består av två huvudsakliga delar, där den första delen belyser hur forskning, offentliga utredningar och skolans styrdokument talar om elever i behov av särskilt stöd, samt vilka synsätt som finns på elever i behov av särskilt stöd. Det som har framkommit i detta arbete är att det finns två huvudsakliga perspektiv på elevers skolsvårigheter, att bristen är individbunden eller att det är omgivningen som är bristande. Utifrån detta har ett tredje perspektiv framkommit som söker efter att se till både hur omgivningen tillmötesgår eleven samtidigt som perspektivet ser till de eventuella behov som eleven har. Detta perspektiv söker efter hur man ska kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån situationen. I del två belyser vi de intervjuer som vi har genomfört för att få pedagogers synsätt på vad det är att vara en elev i behov av särskilt stöd. Det har bland annat framkommit att pedagoger har svårt att definiera begreppet <em>vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd</em>, då pedagogerna menar att man kan skriva en lång lista på vilka orsaker som utgör att en elev är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna beskriver vidare att det är från fall till fall gällande vilka elever som ska få särskilt stöd. Det som har framkommit av arbetet är att man söker efter tillvägagångssätt för att på bästa sätt kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån de möjligheter som finns att tillgå.</p>

Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan på vilket sätt de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser är fördelen med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska läroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå. Vi intervjuade både bildlärare och specialpedagoger inom de båda kommunerna. Dessutom kompletterades studien med en enkätundersökning där vi tillfrågade pedagoger om hur de såg på och använde sig av de estetiska läroprocesserna, både i den vanliga undervisningen och i undervisningen av elever med behov av särskilt stöd. Det framkom av enkäten att de pedagoger som vi frågat alla använde sig av estetiska arbetssätt i arbetet med barn med särskilda behov. Samtidigt önskade sig ungefär hälften av dessa pedagoger mer utbildning när det gäller de estetiska läroprocesserna.

Sättet att tala om elevers skolsvårigheter har över tid förskjutits från att tala om elever med behov - till elever i behov av särskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset på elevers skolsvårigheter har varit att se ”problemet” som individbundet, till att mer gå i riktning mot att se omgivande förhållanden som de bidragande faktorerna till att elever är i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete är att analysera föreställningen hur ”behov av särskilt stöd” formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsätt. Den fråga som genomsyrar hela arbetet är vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd. Arbetet består av två huvudsakliga delar, där den första delen belyser hur forskning, offentliga utredningar och skolans styrdokument talar om elever i behov av särskilt stöd, samt vilka synsätt som finns på elever i behov av särskilt stöd. Det som har framkommit i detta arbete är att det finns två huvudsakliga perspektiv på elevers skolsvårigheter, att bristen är individbunden eller att det är omgivningen som är bristande. Utifrån detta har ett tredje perspektiv framkommit som söker efter att se till både hur omgivningen tillmötesgår eleven samtidigt som perspektivet ser till de eventuella behov som eleven har. Detta perspektiv söker efter hur man ska kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån situationen. I del två belyser vi de intervjuer som vi har genomfört för att få pedagogers synsätt på vad det är att vara en elev i behov av särskilt stöd. Det har bland annat framkommit att pedagoger har svårt att definiera begreppet vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd, då pedagogerna menar att man kan skriva en lång lista på vilka orsaker som utgör att en elev är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna beskriver vidare att det är från fall till fall gällande vilka elever som ska få särskilt stöd. Det som har framkommit av arbetet är att man söker efter tillvägagångssätt för att på bästa sätt kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån de möjligheter som finns att tillgå.

The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all". What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undantagsbestämmelsen vid betygssättning, också känd som pysparagrafen, används på gymnasieskolor som erbjuder förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i Skåne. Vår metod är att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer på nio av de tio gymnasieskolor i Skåne som vi varit i kontakt med. Våra resultat visar att undantagsbestämmelsen ofta används på ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjälpmedel och inte som ett sätt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rättssäkerhet för många elever, då elever som har rätt att omfattas inte gör det, och riskerar att få ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivå, särskilt då vår studie visar att undantagsbestämmelsen främst används för att godkänna elever, och inte på de högre betygsnivåerna.

Syftet är att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med särskilda behov på en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ämneslärare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mål samt att skapa förståelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger på en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare år, tre av informanterna är språklärare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju återkommande teman som har stor betydelse för framgångsrik undervisning med elever med särskilda behov. Dessa teman är bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssätt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utsträckning innehållet i undervisningen som betydande för motiverande och framgångsrik undervisning. Istället anser informanterna att framförallt resurser och kunskap är av yttersta betydelse för att elever med särskilda behov ska få optimala förutsättningar för lärande, och det är också just resurser och kunskap som informanterna anser sig sakna i sitt arbete. Att elever med särskilda behov ofta sätts i särskilda undervisningsgrupper, vilket Skolverket påpekar, kan vara ett resultat av undervisande lärares bristande kunskap om vilka behov dessa elever har. Resultatet av mitt arbete tyder på att ökad kunskap om elevers svårigheter och motiverande undervisning samt fler resurser i form av utbildade pedagoger i klassrummen hade kunnat lösa många problem och öka graden av inkluderande undervisning för alla elever i skolan.

<p>Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Studie- och yrkesvägledarprogrammet bör erbjuda inhämtande av kunskap kring funktionsnedsättningar som delmoment i flera moment genom enstaka föreläsningar, seminarier, grupparbeten, individuella arbeten och/eller auskultationer. Det som främst borde prioriteras är metoder för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.</p> / <p> </p><p>The purpose of the study was to highlight how career counselors look upon the knowledge and expertise around the subject impairment. The Swedish research on impairment is considered today as highly disadvantaged. Quantitative method was used by a web survey that was sent to 44 career counselors, 31 replies were received. The result shows that career counselors require knowledge around which types of injuries and illnesses that are classified as impairments. It's mainly neuropsychiatric impairments that are considered particularly important. Furthermore they require knowledge about how impairments can affect a person's career development but they also give expression for the need of knowledge around specific methods, in addition to those learned in The Bachelor of Education in Careers Counselling, to respond to individuals with different types of impairments. The Bachelor of Education in Careers Counselling should offer learning around impairments as parts of several classes through lectures, seminars, group work, individual pm's and and/or auscultations. The main priority should be specific methods to respond to individuals with different types of impairments.</p>

<p>Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer.</p><p>Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka.</p> / <p>The purpose of this paper is to examine how to make the regular school attendence easier for children with Asperger´s syndrome or children which haven´t got the diagnosis just yet. The study is based on interviews with four educationalists. The results shows that the tools the interviewed educationalists use in their work can be applied on the regular school class work, with small changes though. With good planning, legible rules, legible routines, an opened mind and just to be legible are working for the interviewed so it will work for an ordinary educationalist as well. Another thing that the results showed was that some of the interviewed educationalists wished for a special curriculum for pupils with Asperger´s syndrome since they often need more social training then the present curriculum allows.</p>

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Studie- och yrkesvägledarprogrammet bör erbjuda inhämtande av kunskap kring funktionsnedsättningar som delmoment i flera moment genom enstaka föreläsningar, seminarier, grupparbeten, individuella arbeten och/eller auskultationer. Det som främst borde prioriteras är metoder för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar. / The purpose of the study was to highlight how career counselors look upon the knowledge and expertise around the subject impairment. The Swedish research on impairment is considered today as highly disadvantaged. Quantitative method was used by a web survey that was sent to 44 career counselors, 31 replies were received. The result shows that career counselors require knowledge around which types of injuries and illnesses that are classified as impairments. It's mainly neuropsychiatric impairments that are considered particularly important. Furthermore they require knowledge about how impairments can affect a person's career development but they also give expression for the need of knowledge around specific methods, in addition to those learned in The Bachelor of Education in Careers Counselling, to respond to individuals with different types of impairments. The Bachelor of Education in Careers Counselling should offer learning around impairments as parts of several classes through lectures, seminars, group work, individual pm's and and/or auscultations. The main priority should be specific methods to respond to individuals with different types of impairments.

Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka. / The purpose of this paper is to examine how to make the regular school attendence easier for children with Asperger´s syndrome or children which haven´t got the diagnosis just yet. The study is based on interviews with four educationalists. The results shows that the tools the interviewed educationalists use in their work can be applied on the regular school class work, with small changes though. With good planning, legible rules, legible routines, an opened mind and just to be legible are working for the interviewed so it will work for an ordinary educationalist as well. Another thing that the results showed was that some of the interviewed educationalists wished for a special curriculum for pupils with Asperger´s syndrome since they often need more social training then the present curriculum allows.