Bakgrund: Sedan lång tid tillbaka har bildarbete varit en central del i all barnverksamhet. Över tid har däremot bildens upplägg förändrats och det talas om att bild inte får lika stor rolli förskolan som de teoretiska ämnena. Bildaktiviteter sker därför ofta på barnens initiativ och de lämnas ensamma utan en lärares vägledning. Detta kan bidra till att barn begränsas och inte ges möjlighet att utveckla kunskaper i och om bild. Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö98, 2018) är ett utav förskolan uppdrag och ge barnen möjlighet att lära sig att behärskade estetiska uttrycksformerna, där bild är en viktig del. Mot bakgrund av detta finner vi det intressant att undersöka hur förskollärare upplever ämnet bild och hur de använder det. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad bildarbete innebär för pedagoger och hur det används i förskolan samt deras erfarenhet av att arbeta med bild. Metod: Denna studie är av kvalitativ art där vi samlat in data med hjälp av intervjuer. Vi har intervjuat åtta förskollärare och alla har spelats in och transkriberats för att sedan användas som underlag i vår analys.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna främst utövar bildarbete i en ateljé med material som ses som typiska och traditionella. Planerade bildaktiviteter sker oftast som processorienterade och i samband med det projekt som förskolan arbetar med för att förstärkadet. Flera av förskollärarna betonar även att bild inte har lika stor roll som övriga ämnen i förskolan. Det sker sällan ett fördjupat arbete då bildarbetet ofta stannar vid görandet. Att titta på och samtala om bild för att fördjupa barns förståelse är ingenting som berörs i intervjuerna. Samtliga förskollärare beskriver sin roll som medforskande inspiratörer som vill stötta barnen och vägleda dem på ett lustfyllt sätt. Gällande förskollärarnas utbildning och erfarenhet menar de att förskollärarprogrammet erbjudit för lite praktisk utbildning i bild. I samband med detta framgår det att endast ett fåtal av förskollärarna har fått fortbildning inombild via sin arbetsplats.

Syftet med denna studie är att beskriva och synliggöra lärares användning av digitala verktyg inom bildämnet på högstadiet och gymnasiet, samt undersöka om bildlärares digitala kompetens kan påverka elevernas digitala kompetensutveckling. För att fullgöra syftet har följande forskningsfrågor formulerats: vilka digitala verktyg och program används i bildundervisning och på vilket sätt? Och hur ser bildlärare på sin digitala kompetens? Studiens teoretiska angreppsätt innefattar ett sociokulturellt perspektiv med fokus på artefakter. Studien är kvalitativ och metoden som används är för insamling material är semistrukturerade frågeformulär och intervjuer. Deltagarna som medverkat i studien är tre gymnasiebildlärare, tre högstadiebildlärare och Hans Örtegren som är Universitetslektor vid institutionen för estetiska ämnen på Umeå Universitet. Resultatet visar att samtliga bildlärare är positiva till digitala verktyg och vill stärka sin digitala kompetens. Däremot finns det skillnader som gör att några bildlärare inte har lika bra förutsättningar i form av resurser vad gäller digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras resurser i form av tid, ekonomi och hur förutsättningar med digitala verktyg och lärares digitala kompetens kan påverka utvecklingen av elevers digitala kompetens och lärande.

<p>Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan <em>på vilket sätt</em> de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, <em>vad </em>pedagoger anser är <em>fördelen </em>med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka <em>faktorer </em>som <em>styr</em> de estetiska läroprocessernas <em>utrymme</em> i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå. Vi intervjuade både bildlärare och specialpedagoger inom de båda kommunerna. Dessutom kompletterades studien med en enkätundersökning där vi tillfrågade pedagoger om hur de såg på och använde sig av de estetiska läroprocesserna, både i den vanliga undervisningen och i undervisningen av elever med behov av särskilt stöd. Det framkom av enkäten att de pedagoger som vi frågat alla använde sig av estetiska arbetssätt i arbetet med barn med särskilda behov. Samtidigt önskade sig ungefär hälften av dessa pedagoger mer utbildning när det gäller de estetiska läroprocesserna.</p>

Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan på vilket sätt de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser är fördelen med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska läroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå. Vi intervjuade både bildlärare och specialpedagoger inom de båda kommunerna. Dessutom kompletterades studien med en enkätundersökning där vi tillfrågade pedagoger om hur de såg på och använde sig av de estetiska läroprocesserna, både i den vanliga undervisningen och i undervisningen av elever med behov av särskilt stöd. Det framkom av enkäten att de pedagoger som vi frågat alla använde sig av estetiska arbetssätt i arbetet med barn med särskilda behov. Samtidigt önskade sig ungefär hälften av dessa pedagoger mer utbildning när det gäller de estetiska läroprocesserna.