SammanfattningSyftet med vårt examensarbete är att kartlägga ungdomars föreställningar om arbetslivsorientering och prao. I vår undersökning har vi använt oss av en kvantitativ metod och gjort en enkätundersökning med 67 elever i årskurs 9 i den kommunala grundskolan. Vårt resultat visar att det är i ämnet SO som eleverna uppfattar att de arbetar med frågor som rör arbetslivet. Prao och studiebesök är inslag som eleverna främst förknippar med arbetslivskontakter i undervisningen. Alla elever som ingick i vår undersökning har varit ute på prao i årskurs 8. Majoriteten av eleverna upplever att praon är mycket viktig och att de får en verklig bild av arbetslivet. Några färdigheter som flertalet av eleverna upplever att de lär sig genom prao är att passa tider, ta eget ansvar, ta egna initiativ och arbeta självständigt. En del av eleverna väljer praoplats utefter möjligheterna att få sommar- eller helgjobb och en del ser praon som ett skönt avbrott. Resultatet visar även att praon hjälper majoriteten av eleverna i deras kommande val till gymnasiet. Efter avslutad undersökning kan vi konstatera att prao upplevs som mycket viktig bland eleverna i grundskolan. Vi kan även konstatera att eleverna genom prao får en inblick i hur arbetslivet fungerar och att detta bidrar med att de blir mer medvetna om sig själva och sina möjligheter. Genom våra litteraturstudier uppfattar vi att praon är lika betydelsefull för eleverna idag som för tjugo år sedan. Vi är av den uppfattningen att vår undersökning inte stämmer överens med dagens diskussioner om att praon har tjänat ut sin roll.SammanfattningSyftet med vårt examensarbete är att kartlägga ungdomars föreställningar om arbetslivsorientering och prao. I vår undersökning har vi använt oss av en kvantitativ metod och gjort en enkätundersökning med 67 elever i årskurs 9 i den kommunala grundskolan. Vårt resultat visar att det är i ämnet SO som eleverna uppfattar att de arbetar med frågor som rör arbetslivet. Prao och studiebesök är inslag som eleverna främst förknippar med arbetslivskontakter i undervisningen. Alla elever som ingick i vår undersökning har varit ute på prao i årskurs 8. Majoriteten av eleverna upplever att praon är mycket viktig och att de får en verklig bild av arbetslivet. Några färdigheter som flertalet av eleverna upplever att de lär sig genom prao är att passa tider, ta eget ansvar, ta egna initiativ och arbeta självständigt. En del av eleverna väljer praoplats utefter möjligheterna att få sommar- eller helgjobb och en del ser praon som ett skönt avbrott. Resultatet visar även att praon hjälper majoriteten av eleverna i deras kommande val till gymnasiet. Efter avslutad undersökning kan vi konstatera att prao upplevs som mycket viktig bland eleverna i grundskolan. Vi kan även konstatera att eleverna genom prao får en inblick i hur arbetslivet fungerar och att detta bidrar med att de blir mer medvetna om sig själva och sina möjligheter. Genom våra litteraturstudier uppfattar vi att praon är lika betydelsefull för eleverna idag som för tjugo år sedan. Vi är av den uppfattningen att vår undersökning inte stämmer överens med dagens diskussioner om att praon har tjänat ut sin roll.

<p>Undersökningen omfattar företag som har tagit emot elever både under den traditionella och under den nya praon. praon är skolans samverkan me dnäringslivet och syftet är att ge en blid över hur företagen i kommunen ser på den nya praon och dess förändring. Det finns en allmän verdertagen uppfattning om att lärare och elever har mottagit den nya praon med visst missnöje. En enkät har utformats och sänts till 65 företag, kommun och landsting. Av de 65 företag, kommun och landsting svarade 37 stycken. Resultaten visar att den nya praon har mottagits positivt av de flesta. En slutsats är att den nya praon inte är framtagen i onödan utan att alla tycker att elever i grundskolan ska ha prao.</p><p>This thesis is directed towards companies who have received pupils during both the traditional practical training program (Sw. prao)and during the new revised practical training program. The practical training program is a way for schools to co-operate with the Swedish commercial and industrial life, and the thesis intends to identify and clarify the opinions of the receiving companies with regard to the changes which have been made to the practical training program. There is a current adopted opinion that teatchers and pupils received the revised practical training pprogram with some dissatisfaction. Questionnaires were made and send to 65 companies, community and county and 37 answered. The result shows that the new revised practical training program has been received positive by the majority. One conclusion is that the new received practical training program has not been made unnecessairly everybody thinks that pupils in compulsory school should have practical training program.</p>

Undersökningen omfattar företag som har tagit emot elever både under den traditionella och under den nya praon. praon är skolans samverkan me dnäringslivet och syftet är att ge en blid över hur företagen i kommunen ser på den nya praon och dess förändring. Det finns en allmän verdertagen uppfattning om att lärare och elever har mottagit den nya praon med visst missnöje. En enkät har utformats och sänts till 65 företag, kommun och landsting. Av de 65 företag, kommun och landsting svarade 37 stycken. Resultaten visar att den nya praon har mottagits positivt av de flesta. En slutsats är att den nya praon inte är framtagen i onödan utan att alla tycker att elever i grundskolan ska ha prao. This thesis is directed towards companies who have received pupils during both the traditional practical training program (Sw. prao)and during the new revised practical training program. The practical training program is a way for schools to co-operate with the Swedish commercial and industrial life, and the thesis intends to identify and clarify the opinions of the receiving companies with regard to the changes which have been made to the practical training program. There is a current adopted opinion that teatchers and pupils received the revised practical training pprogram with some dissatisfaction. Questionnaires were made and send to 65 companies, community and county and 37 answered. The result shows that the new revised practical training program has been received positive by the majority. One conclusion is that the new received practical training program has not been made unnecessairly everybody thinks that pupils in compulsory school should have practical training program.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg. Studien visar att elevernas socioekonomiska bakgrund har påverkat elevernas val av program. Samtidigt visar den att studie- och yrkesvägledningen inte har varit betydelsefull. Med stöd av Pierre Bourdieus begreppsram kan vi konstatera en tydlig koppling mellan elevers habitus och deras val av gymnasieprogram.

Huvudmännens ansvar för organisering av prao och den vida vägledning i grundskola har förtydligats i och med att prao gjordes till obligatorium 2018. Syfte med prao och vid vägledning är att ge elever på grundskolan verktyg för att kunna göra väl underbyggda val till ett framtida studie- och yrkesliv. Den här uppsatsen handlar om de utmaningar obligatorisk prao kan innebära då den vida vägledningen enligt flera forskare idag inte fungerar som önskat. I uppsatsen undersöks hur elever uppfattar prao och vilken betydelse de tror det kommer har för deras gymnasieval. Uppsatsen innefattar tre olika perspektiv, ett utifrån personal från Skolverket och det andra ur ett organisatoriskt perspektiv med rektorer och SYV. Dessa två perspektiv har fokus på reglering och kvalitetssäkring av prao. Det tredje perspektivet fokusera på elevernas upplevelse av prao.I uppsatsen används begreppen self-efficacy, outcome expectation, goals ifrån SCCT-teorin av Brown, Hackett och Lent (1994) för att förstå hur elever utvecklar valkompetens. För att förstå vikten av karriärlärande använder vi oss av Bill Laws teori och begrepp från New DOTS och används i uppsatsen för att beskriva hur lärande processer går till. Teorin beskriver hur karriärlärande sker i fyra steg, upplevelse, sållning, fokusering och en förståelse för orsak och verkan. Teorin belyser också hur individer idag behöver få mer kunskap om lärprocessen eftersom ett yrkesliv idag kräver att livslångt lärande.Kvalitativ metod har tillämpats i den här studien med enskilda intervjuer och intervjuer i fokusgrupper. Intervjuerna utgår ifrån en intervjuguide som utformats utifrån vilka respondenter som vi intervjuat, elever, studie- och yrkesvägledare, rektor och Skolverket.Resultatet av studien är att prao oavsett kvalitet ses som ett viktigt moment av både elever, rektor, SYV och företrädare för Skolverket. I vår diskussion tar vi upp huruvida prao kan bidra till att utveckla området skola-arbetsliv på grundskolan.

I februari 2018 fattade regeringen beslutet att prao, praktisk arbetslivsorientering, ska bliobligatorisk för samtliga elever i årskurs 8 och 9. Praons syfte ska vara att fungera som etthjälpmedel inför elevers studie- och yrkesval. Då arbetsmarknaden är rörlig och ständigtförändras så krävs det att individer utvecklar en stabil identitet samt förmågan att kunnavälja och fatta beslut, så kallad valkompetens.Syftet med studien är att få en förståelse för vilken betydelse praon har haft för elever iårskurs 8 och 9 till deras studie- och yrkesval. Vi vill även få en uppfattning om det finnsnågot komplement till prao i form av arbetslivsorienterade inslag i undervisningen. Vi harställt frågor om hur eleverna resonerar kring hur praon bidragit till deras studie- ochyrkesval, hur elevernas perspektiv har vidgats/förändrats genom praon och hur elevernaresonerar kring att implementera arbetslivsorienterade inslag tidigare i undervisningen.För att besvara föregående frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod samtutgått från Careership-teorin och även olika influenser utifrån The System TheoryFramework (STF).Vårt resultat har visat på att för några av informanterna så har praon varit till hjälp istudie- och yrkesvalet, men för de flesta har praon inte haft någon betydelse. Främst sespraon som en förberedelse för det kommande arbetslivet. Fler arbetslivsorienterade inslag i undervisningen efterfrågades av samtliga informanter, då de bland annat menade på att det hade gjort dem mer motiverade i sina studier.

Undersökningens syfte är att få en inblick i vad elever i årskurs nio på en skola i Västra Götaland anser om prao, om praoperiodernas kvalitetssäkring samt om de upplever att praon varit till hjälp för gymnasievalet.Höstterminen 2018 blir det obligatoriskt med prao för elever i årskursåtta och nio. I samband med det och våra personliga upplevelser och erfarenheter från våra VFU-perioder under studie-och yrkesvägledarutbildningen uppstod vår tanke om detta examensarbete. Då vi kommit i kontakt med elever som haft delade åsikter om prao ville vi undersöka detta. I undersökning är frågeställningarna följande: “Hur upplever elever i årskurs 9 prao?” och “Hur har praon påverkat gymnasievalet?” För undersökningen valdes en kvalitativ metod. Vi har intervjuat sex stycken elever som går iårskurs nio på en grundskola belägen i Västra Götaland. Skolan valde vi ut efter personlig kännedom då en av oss haft VFU på utvalda skolan. Informanterna valdes ut av studie-och yrkesvägledaren efter önskade kriterier. Empirin analyseras utifrån teorierna Careership och Happenstance learning theory. Resultatet från undersökningen visar att elevernas upplevelse av prao är positiv. Eleverna tycker prao är givande, lärorikt, att det är intressant att få inblick i arbetslivet och nyttigt att få prova på olika arbetsuppgifter. Praon har hjälpt eleverna i gymnasievalet då de efter avslutad prao kunnat värdera och ta ett beslut om vilket gymnasieprogram de ska välja, för att sedan kunna välja ett yrke som passar eleven utifrån sin självkännedom i samspel medupplevelsen från sin prao. I resultatet framkommer även att praon behöver bli mer kvalitetssäkrad. Det finns brister både på praoplatserna och med för-och efterarbete i skolan.

Praon var en självklar del av elevers arbetslivsorientering i läroplanerna från 60-talet till slutet av 80-talet. När skolan övergick från statlig till kommunal styrning ändrades synen på prao som en viktig del i elevers lärande om arbetsliv och bortprioriterades i många kommuner. 2018 kom en ny lag om obligatorisk prao och i samband med det väcktes vårt intresse av att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på vilken betydelse prao har för elevers arbetslivskunskap och deras framtida studie- och yrkesval. Till vår hjälp har vi använt oss av följande frågeställningar; Hur organiseras praon? Hur arbetar skolan för att eleverna ska tillgodogöra sig erfarenheter från praon inför sitt kommande studie- och yrkesval? Samt hur kan informanternas berättelser förstås med hjälp av teorierna STF och Careership och i ljuset av tidigare forskning? Vi använde oss av en kvalitativ metod och i analysen utgick vi från Careershipteorin och Systems Theory Framework och dess skolperspektiv. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ansåg att praon gav elever en inblick i arbetslivet och en förståelse för kraven i samhället samt en bättre grund inför sina framtida studie- och yrkesval. Analysen visade att praon kunde bidra till att förändra elevens habitus och utvidga handlingshorisonten inför framtida studie- och yrkesval.

Skolan förväntas arbeta aktivt med skola-arbetslivsområdet för att ge eleverna viktig kunskap inför deras framtida yrkesliv. Praon är den del av arbetslivskunskapen som skolorna främst arbetar med, trots det saknas det tydliga riktlinjer för hur den ska organiseras. Det som framgår är att det är huvudmannens ansvar att se till att den fungerar. Detta har lett till att praon i grundskolan ofta blir studie-och yrkesvägledarens ansvar och det för med sig en del problematik. Det har lett oss till att vilja beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete med den praktiska arbetslivsorienteringen. De frågor som vi har valt att undersöka är hur studie- och yrkesvägledare upplever förutsättningarna i arbetet med skola-arbetslivsområdet? Hur kan den praktiska arbetslivsorienteringen bidra till elevernas arbets¬livskunskap enligt studie- och yrkesvägledare och hur resonerar studie-och yrkesvägledare kring hur de vill arbeta med den praktiska arbetslivsorienteringen? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och i analysen har vi utgått från Systems Theory Framework och valda begrepp ur Careershipteorin. Resultatet visar att studie-och yrkesvägledare upplever att det inte finns tillräckligt med tid för att arbeta med skola-och arbetslivsområdet. Vidare finns det önskemål om att det ska finnas en praosamordnare som underlättar det administrativa arbetet och därmed frigöra mer tid för studie-och yrkesvägledare. Det skulle kunna bidra till ett bättre samarbete med övrig personal enligt studie-och yrkesvägledarna. I längden kan detta samarbetet bidra till en ökad medvetenhet för eleverna hur skolan kan förberedda dem för deras kommande arbetsliv.

Prao i grundskolan har mellan åren 1994 och 2018 varit ett frivilligt inslag enligt läroplanen. Under dessa år har många skolor ändå valt att fortsätta tillämpa prao, men med skiftande kvalitet enligt tidigare forskning på området. Exempelvis framkommer att för- och efterarbetet kring prao, men även syftet med den, varit otydlig för eleverna.Syftet med denna studie är att få en bild av hur elever som går andra året på gymnasiet upplevde sin prao, inbegripet för- och efterarbetet i skolan. Vi vill även se i vilken utsträckning praon inverkat på deras gymnasieval. För att få en bred överblick valdes kvantitativ metod. Insamlingen av empirin skedde med digitala gruppenkäter som resulterade i 168 svar, relativt jämnt fördelat mellan elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program. Analysen har utgått från teorin Careership och begreppen handlingshorisont, habitus, brytpunkter och pragmatiskt rationella val.Resultatet visar att majoriteten av eleverna inte tror att praon påverkat deras gymnasieval, däremot är flertalet positiva till prao och hade velat ha ännu fler veckor. Cirka 80 procent av eleverna tror också att mer prao hade haft påverkan på deras studie- och yrkesval. Sett till kvalitetsarbetet mindes runt hälften av eleverna exempel på för- och efterarbetet kring prao. Vissa skillnader i resultatet framkommer mellan studieinriktningarna. Exempelvis ansåg en större andel av eleverna på yrkesprogram att syftet med prao tydliggjorts bra i skolan.