Allt fler satsningar läggs på insatser för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero på hur väl förankrade de är med hur ungdomar självständigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever på sista terminen på gymnasiet ser på framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande påverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs både i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars inställning. Resultaten visar att samtliga deltagare anser att vägen till högre kvalificerade yrken går via studier vid högre läroverk. Deltagarna anser att de, fram till den dagen de har en högre utbildning, får vara tillfreds med de jobb som erbjuds. En markant skillnad mellan eleverna är att i de i den större staden är mer benägna att emigrera för arbete eller studier, medan glesbygdseleverna vill stanna minst ett år på hemorten innan de beger sig. Glesbygdseleverna ställs tidigt inför beslut som är avgörande för deras möjlighet att stanna på hemorten, kontra deltagarna i den större staden som generellt sett möter detta dilemma först tre år senare i livet. Slutsatser som kan dras av studien är att individens handlingshorisont och beslut påverkas av den kontext denne befinner sig i. Ytterligare en slutsats är att trots att eleverna kommer från olika kommuner har de liknande syn på arbetsmarknaden och vägen till karriär.

Denna studie undersöker faktorer som kan ha betydelse för högstadieelevers gymnasieval. Genom en kvantitativ undersökning med webbenkät söker studien besvara hur elevers kapital ser ut och huruvida elevers gymnasieval kan förstås utifrån dessa. Undersökning har genomförts på fem grundskolor i Sverige. Materialet som samlats in har analyserats utifrån Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus, vilket behandlar olika typer av levnadssätt och tillgångar i samhället. Vidare har materialet även analyserats utifrån begreppet handlingshorisont av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes, vilket handlar om alternativ en individ ser som möjliga att agera inom. Studien diskuterar huruvida gymnasievalet verkligen är ett fritt val eller om individens handlingshorisont begränsar valalternativen. Resultaten visar hur socialt och ekonomiskt kapital inte har någon statistisk signifikans, medan kulturellt kapital visar på ett samband med gymnasievalet. En framträdande faktor är hur Yrkesprogrammen ses negativt på av en stor andel svarande, vilket motiverar för fler studievägledande insatser för högstadieelever.

Det finns många orter i Sverige idag med social utsatthet. Där barn och ungdomar växer upp med begränsade möjligheter på grund av ekonomiska, kulturella, familjära och kriminella orsaker. Forskning visar att ungdomar som växer upp i dessa områden i mindre utsträckning går vidare och slutför en gymnasieutbildning. Studie och yrkesvägledning ska inte begränsas oavsett kulturell eller socioekonomisk bakgrund (Skolverket, 2013). Syftet med denna studie är att undersöka hur studie och yrkesvägledare uppfattar sitt arbete i utsatta områden i Sverige, med fokus på vilka utmaningar, svårigheter, möjligheter och vilka motivations höjande insatser de upplever och använder sig av i sitt arbete. Studien har en kvalitativ ansats där digitala intervjuer med fyra studie och yrkesvägledare utförts. Där två är utbildade studie och yrkesvägledare och två som hade annan akademisk utbildning i grunden men som arbetar som studie och yrkesvägledare inom grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att elevernas sociokulturella bakgrund, språket och elevernas motivation kan vara stora utmaningar för studie och yrkesvägledarnas arbete. En av de stora utmaningarna är kunskapen i det svenska utbildningssystemet. Med faktorer som språksvårigheter, ekonomisk utsatthet och kulturella krockar, finns ändå möjligheter att lyckas med rätt stöttning av omgivningen och kompetenta studie och yrkesvägledare. Mer forskning inom området behövs för att tydligare förstå hur studie och yrkesvägledare kan bidra till att elever i utsatta områden fullföljer sin skolgång med motivation till fortsatta studier och yrkesdrömmar.

Arbetsanknytning inom utbildning är ett sätt att förbereda studenter inför arbetslivet. I denna studie undersökte vi hur sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen värderar utbildningens arbetsanknutna moment, samt hur deras handlingshorisonter påverkats av dessa moment. Kvalitativa intervjuer med sex sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen genomfördes. Vi använde Hodkinson och Sparkes Careership-teori för att analysera resultatet. Resultatet visade att informanterna på det stora hela är nöjda med utbildningens arbetsanknutna moment. Moment som de är nöjda med var bland annat PIE-metoden (yrkesspaning) och verksamhetsförlagd utbildning. Moment som de är mindre nöjda med var bland annat kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder och alumnbesök. Ett moment som de saknar var kunskap om skolsystemet. Dessa moment har på olika sätt påverkat informanternas möjligheter, mål och förväntningar i förhållande till arbetslivet. Detta resulterade i att även informanternas handlingshorisonter påverkades.

Uppsatsens syfte är att förstå för hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan bemöter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). I inledningen beskrivs hur skolan skall vara likvärdig för alla elever, men hur tidigare forskning visar att elever med NPF har andra behov som inte tillmötesgås. Det här beskrivs bero på att personal på skolan inte har kunskapen som behövs för att bemöta eleverna på bästa möjliga sätt. Elevernas behov av anpassningar i förhållande till skolväsendets bristfälliga kunskap i att bemöta dessa, skapar således en paradox. Undersökningen till denna uppsats har utförts genom en kvalitativ metod där sex verksamma studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan medverkat. I resultatet av studien framkommer det att studie- och yrkesvägledarna använder sig av motiverande samtal samt att de arbetar med att öka elevernas självkännedom i sitt bemötande av elever med NPF. Vidare beskrivs hur studie- och yrkesvägledarna finner det gynnsamt att ge eleverna med NPF mycket tid under samtalen samt skapa en god relation med dessa.  Genom att använda teorierna SCCT, The Careership Theory och The Skilled Helper så analyserades det empiriska materialet. Bland annat så använder The Careership Theory sig av Bourdieus begrepp så som handlingshorisont, fält och kapital som kunde kopplas samman med hur respondenterna anser att elever med NPF har begränsade möjligheter och erfarenheter när det kommer till deras val och väljande. SCCT menar bland annat på att self-efficacy, alltså situationsbundet självförtroende, är en bidragande orsak till hur en individ presterar och känner motivation inför olika uppgifter. Detta framkom det en tydlig koppling till i det empiriska materialet. Samtliga respondenter menade även att en grundsten för att ett vägledande samtal skall bli lyckat är att ha en respektfull och bra relation till varandra, vilket The Skilled Helper instämmer i.

Ungas beslutsfattande kring utbildnings- och yrkesval blir allt svårare då valmöjligheterna av både yrken och studier ökar. Konsekvensen blir att inträdet till vuxenlivet förskjuts. Utbildning spelar en nyckelroll i en ständigt föränderlig värld där individen behöver förberedas för arbetslivet och framtiden, för att kunna möta utmaningarna som det för med sig. Statistik visar att allt färre 19-åringar påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan och allt fler ungdomar väljer preliminära arbeten.    Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför flera ungdomar väljer att inte läsa vidare på högskola direkt efter gymnasiet, och hur förberedda de känner sig för övergången till framtida utbildnings- och yrkesval. Våra frågeställningar i studien är: Varför har våra informanter valt att inte läsa vidare direkt efter gymnasiet? Vilka bakomliggande faktorer har påverkat våra informanters val till studier eller arbete? Den teoretiska grunden som vi valde att använda oss av var Hodkinson & Sparkes teori Careership och Law & Watts DOTS-modell. Några av begreppen som var användbara i analysen var kapital, habitus, handlingshorisont, beslutsfattande, möjlighetskunskap, lärande om övergångar och självkännedom. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex unga vuxna inom målgruppen 21–24 år som läst antingen samhälls- eller ekonomiprogrammet i gymnasiet.    Huvudresultatet av studien visar på flera bakomliggande faktorer som påverkar och bidrar till ungas beslutsfattande. Dessa kan sammanfattas som skolans stöd för valmöjligheter och begränsningar, påverkan av nätverk och uppväxtmiljö och påverkan av ekonomiskt kapital.

Ett socialt nätverk är något vi bär med oss hela livet och som växer med tiden längre in på livet. Syftet med vår studie är att undersöka immigranter från Syriens nätverk när de kommer till Sverige. För oss blir det viktigt att förstå hur nätverk också kan skilja sig åt beroende på olika faktorer. Jämförelserna i detta arbete kommer att centraliseras till kön och utbildningsbakgrund kopplat till den enskilde individens nätverk. För att få fram ett resultat till vår frågeställning valde vi att intervjua tre män och tre kvinnor som immigrerat till Sverige från Syrien där de alla har olika utbildningsbakgrunder. I vår undersökning ville vi lyfta informanternas historia och detta gjorde vi med hjälp av en SNA- analys tillsammans med den kvalitativa forskningsmetoden för att få fram ett resultat kring vad som skiljer sig i deras berättelse. Studiens resultat visar på att nätverken skiljer sig åt beroende på kön men knappt någonting beroende på deras utbildningsbakgrund. Kvinnorna i studien hade ett mycket begränsat nätverk där kontakterna endast bestod av nära familj, bekanta och vänner. Männen däremot hade ett mycket brett nätverk som bestod av bekanta, tidigare kollegor, familj, vänner osv. Detta resulterar till att männen troligtvis med hjälp av sina tidigare kontakter i Sverige lättare kan ta sig in i den svenska arbetsmarknaden än vad en kvinna kan. / A social network is something we carry with us throughout life and that grows with time.The purpose of our study is to examine immigrants from the Syrian network when theycome to Sweden. For us, it is further important to understand how networks can differdepending on different factors. The comparisons in this study will centralize around genderand educational background, in relation to the individual’s network. To get a result to ourresearch question, we chose to interview three men and three women who immigrated toSweden from Syria, with different educational backgrounds. In our research we wanted tobring forward the informant history, and we did this through a SNA-analysis together withthe qualitative research method we chose, to get a result on what differs in their stories. Theresults of the study show that the networks differ depending on gender, but there was barelyan effect depending on their educational background. The women in the study had a verylimited network where the majority of the contacts were close family members,acquaintances and friends. On the other hand, the men had a broader network that consistedof acquaintances, former colleagues, family, friends etc. This results in the men having aneasier time getting into the Swedish labour market, by using the help of their formercontacts, compared to women.

I februari 2018 fattade regeringen beslutet att prao, praktisk arbetslivsorientering, ska bliobligatorisk för samtliga elever i årskurs 8 och 9. Praons syfte ska vara att fungera som etthjälpmedel inför elevers studie- och yrkesval. Då arbetsmarknaden är rörlig och ständigtförändras så krävs det att individer utvecklar en stabil identitet samt förmågan att kunnavälja och fatta beslut, så kallad valkompetens.Syftet med studien är att få en förståelse för vilken betydelse praon har haft för elever iårskurs 8 och 9 till deras studie- och yrkesval. Vi vill även få en uppfattning om det finnsnågot komplement till prao i form av arbetslivsorienterade inslag i undervisningen. Vi harställt frågor om hur eleverna resonerar kring hur praon bidragit till deras studie- ochyrkesval, hur elevernas perspektiv har vidgats/förändrats genom praon och hur elevernaresonerar kring att implementera arbetslivsorienterade inslag tidigare i undervisningen.För att besvara föregående frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod samtutgått från Careership-teorin och även olika influenser utifrån The System TheoryFramework (STF).Vårt resultat har visat på att för några av informanterna så har praon varit till hjälp istudie- och yrkesvalet, men för de flesta har praon inte haft någon betydelse. Främst sespraon som en förberedelse för det kommande arbetslivet. Fler arbetslivsorienterade inslag i undervisningen efterfrågades av samtliga informanter, då de bland annat menade på att det hade gjort dem mer motiverade i sina studier.

Då arbetsmarknader har vidgats ut till Europa och världen har antalet yrken och utbildningar ökat. Detta gör att elever idag kan uppleva sitt framtidsval som komplicerat och många uppvisar en oro inför framtiden. Dock visar de elever som har fått information om arbetsmarknaden en mindre oro kring framtiden. Med detta som bakgrund har denna studie som syfte att analysera på vilket sätt studie- och yrkesvägledare arbetar med att öka grundskolelevers arbetsmarknadskunskap och hur detta arbete skiljer sig åt beroende på hur utbildningsnivån ser ut hos invånarna i delområdet skolan ligger i, och med delområde menas ett område i en stadsdel. Vi vill även förstå vad studie- och yrkesvägledare tillskriver arbetsmarknadskunskapen för värde för elever gymnasieval. Studien redogörs ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. För att få svar på studiens frågeställningar har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Analysen från studiens empiri bygger på karriärteorin Careership med fokus på begreppen handlings- horisont och habitus samt Career Management Skills som i studien används som en teoretisk modell. Resultatet i studien visar att det informanterna såg som värdefull arbetsmarknads- kunskap för eleverna att ha inför gymnasievalet skiljde sig åt. Studie- och yrkesvägledarna berättade att de upplevde elevernas arbetsmarknadskunskap som bristfällig trots de insatser som gjordes samt att deras arbetssätt skiljde sig åt beroende på utbildningsnivån i delområdet där skolan ligger.

Det finns stor kunskap om varför ungdomar ej fullföljer gymnasiet, trots detta avslutar tre av tio ungdomar gymnasiet utan en examen. En stor del av de som kategoriseras arbetslösa är individer utan komplett gymnasieexamen. Enligt de undersökningar som lyfts i detta examensarbete är utbildning den säkraste vägen till etablering på arbetsmarknaden men vi ser ett behov av att hitta andra strategier för lågutbildade att nå önskade yrkeskategorier. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka strategier och upplevda möjligheter hos personer utan slutbetyg från gymnasiet. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som anser sig vara etablerade på arbetsmarknaden i en variation av yrkeskategorier.Resultatet har analyserats utifrån teorierna Careership, Planned happenstance och Tovatts tolkning av socialt kapital. Resultatet visar på hur informanterna anser sig haft tur men även att deras höga arbetsmoral och hårda arbete resulterat i etablering på arbetsmarknaden. I analysen av resultatet kan en förstå hur informanterna använt en stor del av de egenskaper som Planned happenstance belyser som fördelaktiga för att ta sig fram på arbetsmarknaden. Det går även att utläsa hur både sociala och kulturella faktorer tillsammans med de personliga valen utgör individens karriärval. För de framgångar informanterna mött kan en se hur ett socialt kapital möjliggjort både arbetstillfällen och kunskap att etablera sig på arbetsmarknaden.