Ett problem grundskolorna upplever under högstadiet är den ökade andelen elever med problematisk skolfrånvaro, något som i sin tur påverkar elevernas framtid.  Prao kan bli en ny upplevelse för dessa elever vilket kan skapa motivation och framtidstro för elever med problematisk skolfrånvaro. Att elever genomför minst två veckors prao under högstadiet, för att prova på arbetslivet har i perioder varit lagstadgat i Sverige, och den senaste perioden startade 2018. Undersökningens syfte har varit att ta reda på praons betydelse för elever med problematisk skolfrånvaro, samt att skapa en förståelse för vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare skapar, i syfte att dessa elever ska genomföra prao.       Vår undersökning tar sin utgångspunkt i sex semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare där resultatet har analyserats genom teorin Careership som beskriver olika påverkningsfaktorer vilket formar en individ, samt teorin Self-efficacy där den upplevda självförmågan står i centrum. Vi har även valt att forma en egen konceptuell modell som är kombinerad av de två ovanstående teorierna. Detta för att kunna analysera sambandet av upplevd självförmåga, prao och handlingshorisont.      Resultatet visar att praon är ett viktigt inslag för elever med problematisk skolfrånvaro eftersom prao kan vara en av de delar som bidrar till ökad självkännedom med en insikt av sina förmågor som resultat. Genom prao får eleverna en ökad förståelse för varför eleven ska gå i skolan med en insikt av att skolan leder till arbete, samt ger en ökad motivation och därmed även en ökad närvaro. Resultatet visar även att elever med problematisk skolfrånvaro är beroende av en trygg praoplats för att vilja genomföra prao, och om prao genomförs bidrar detta till en ökad upplevd självförmåga.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa fördjupad kunskap kring hur skola och arbetsliv kopplas samman på mellanstadiet och hur arbetet på mellanstadiet ser ut när det gäller att förbereda elever för framtida val av utbildning och yrke. De frågeställningar vi formulerat är: Hur arbetas det med arbetslivskunskap på mellanstadiet? Vilken betydelse anser rektorer att arbetslivskunskap på mellanstadiet har för elevers förmåga att göra väl underbyggda val? Vi har genom en kvalitativ metod genomfört strukturerade djupintervjuer med sju mellanstadierektorer på lika många skolor. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna Circumscription and compromise av Linda Gottfredson vilken handlar om begränsningar och kompromisser knutna till barns åldrar samt teorin Careership som är Hodkinson och Sparkes teori och som belyser fält, handlingshorisont och habitus.Vårt resultat visar att arbetslivskunskap, i form av kunskap om yrken och utbildning, breddar elevers syn på sig själva och omvärlden. Arbetslivskunskap som introduceras redan på mellanstadiet borgar för att elever bättre kan utföra väl underbyggda val. Detta är något som både de rektorer som intervjuas i studien, tidigare forskning samt teorier bevisar. Undersökningen visar att det inte finns något centralt styrdokument för hur det ska arbetas med arbetslivskunskap på mellanstadiet och det bidrar till att det ser olika ut från skola till skola.

Enligt Skolverkets allmänna råd ”Arbete med studie- och yrkesvägledning” ska alla inom skolan bidra till att eleverna gör väl underbyggda studie- och yrkesval. Vägledningsprocessen bör ske tidigt i skolåldern för att bredda elevernas handlingshorisont och kännedom om flera yrken. Tidigare forskning visar att det finns brister inom den breda vägledningen och att nya lärare inte får den information de behöver för att klara av uppgiften. Då dagens elever känner oro inför sina gymnasieval har vi valt att studera hur lärare på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Totalt har sex lärare intervjuats med kvalitativ metod och resultatet har analyserats med hjälp av Careership teorin och Social learning theory of career decision. Studien bygger dels på frågan vad lärarna känner till om begreppet bred vägledning och vad de själva gör för att bidra till att det blir hela skolans ansvar. Vidare ämnar studien besvara hur rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare samverkar för att implementera den breda vägledningen på skolan. Resultaten som framkom av studien var att två av sex lärare inte visste vad begreppet bred vägledning innebar trots att de hade jobbat på skolan i många år. Det framkom även att de lärare som jobbar med de praktiska undervisningsämnena på skolan ansåg att de hade mer utrymme inom kursplanen att bedriva den breda vägledningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever elevernas valkompetens samt hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att främja elevernas valkompetens. Frågeställningarna lyder: Hur upplever studie- och yrkesvägledare elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet?Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet? Vår studie avgränsar sig till studie- och yrkesvägledare som arbetar med introduktionsprogram på gymnasiet med inriktningarna programinriktat val,yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion i södra Sverige. Den tidigare forskningen nämner hur elevernas valkompetens upplevs samt påverkande faktorer som är avgörande vid arbetet med elevernas valkompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska insamlade materialet har vi valt att analysera utifrån karriärteorin The Careership Theory som är skriven av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes samt de teoretiska begreppen handlingshorisont, habitus, socialt kapital och fält framtagna av Pierre Bourdieu. Resultatet visar att samtliga sex intervjuade studie- och yrkesvägledarna har likartad uppfattning om valkompetens och dess betydelse. I resultatet framgår det att informanterna upplever att elevernas valkompetens varierar på introduktionsprogrammet. Nyanlända elever som befunnit sig kort tid i Sverige, diagnoser, dåliga skolerfarenheter och informationsbrist är faktorer som kan ha en inverkan på elevernas låga valkompetens. Alla informanter arbetar med att främja elevernas valkompetens många gånger i samverkan med övrig skolpersonal. Däremot visar resultatet att arbetet med elevernas valkompetens skiljer sig mellan informanterna beroende på vilken målgrupp av elever det arbetar med. Beroende på elevernas habitus, sociala kapital och fält vidgas deras handlingshorisont, vilket därmed ökar elevernas valkompetens. Avslutningsvis visar studiens resultat hur viktigt det är för studie- och yrkesvägledare att arbeta med elevernas valkompetens i skolan då det har en inverkan på elevernas framtida studie- och yrkesval.

Denna studie ämnade att undersöka hur studie- och yrkesvägledare informerar och vägleder elever på högskoleförberedande gymnasieprogram inför val av eftergymnasiala studier på högskola/universitet och yrkeshögskola. Studien bottnade i en teoretisk ansats som tar sin grund i Careershipteorin, med särskild tyngdpunkt i handlingshorisont. Sammanlagt har åtta studie- och yrkesvägledare verksamma på högskoleförberedande gymnasieprogram i olika delar av Sverige intervjuats i denna kvalitativa studie. De empiriska data som insamlats genom dessa intervjuer har analyserats genom en abduktiv kodning. Studiens resultat visade på att såväl information som vägledning anges kunna bedrivas på ett flertal olika sätt, alla med olika påverkan på eleverna och deras handlingshorisonter inför val av framtida studier på högskola/universitet och yrkeshögskola. / This study intended to investigate how study and career counselors inform and guide students in college preparatory programmes in upper secondary school before choosing post-secondary studies at colleges/universities and higher vocational education. The study was based on a theoretical approach that is based on the Careership theory, with special emphasis on horizons for action. A total of eight study and career counselors active in college preparatory programmes in various parts of Sweden have been interviewed in this qualitative study. The empirical data collected through these interviews have been analyzed through abductive coding. The results of the study showed that both information and guidance are stated to be conducted in a number of different ways, all with different effects on students and their horizons for action before choosing future studies at colleges/universities and higher vocational education.

Brytpunkten från gymnasiet kan förstås som ett avgörande vägskäl med ett överflöd avvalmöjligheter för ungdomar. Syftet med denna studie var att genom en kvantitativenkätundersökning kartlägga hur gymnasieelever i år tre på naturvetenskaps-,samhällsvetenskaps-, och ekonomiprogrammet i Stockholms län planerade och motiverade sittval inför tiden efter gymnasiet och att se hur detta skilde sig åt utifrån bakgrundsfaktorerna kön,etnicitet och bostadsort, samt att få en översikt för hur gymnasieeleverna upplevde brytpunktenfrån gymnasiet och hur de såg på sin egen handlingshorisont. Resultatet analyserades sedanutifrån Hodkinson & Sparkes Careershipteori (1997, 2008) och visade att etnicitet såväl sombostadsort till viss del gjorde skillnad i hur elever planerade sina studie- och yrkesval. Valen attstudera vidare, arbeta eller ta sabbatsår motiverades främst av intresse, behov av paus frånstudier och att fundera på nästkommande val. Resultatet av studien visade även att majoritetenav respondenterna upplevde brytpunkten som halvt osäker men med en majoritet som vartillfredsställda med sina planerade val. Den främsta begränsningen vid det planerade valet somrespondenterna uppgav var betyg. / The turning point from upper secondary school can be understood as a definitive crossroadswith an abundance of choices for young people. The purpose of this study was to, through aquantitative survey, study how students in year three of the science, social sciences andeconomics program in Stockholm County planned and motivated their choice for the next phasein life, and to see how this differed based on the background factors gender, ethnicity and placeof residence, as well as to get an overview of how upper secondary school students experiencethe turning point from upper secondary school and how they see their own horizons for action.The results have then been analysed based on Hodkinson & Sparkes Careership Theory (1997,2008). The results showed that ethnicity as well as the students' place of residence to someextent made a difference in how the students planned their educational and career choices. Thechoice to study, work or take a sabbatical was mainly motivated by interest, the need for a breakfrom studies and to further plan for their future. We also concluded from the results of the studythat the majority of respondents experienced high to some satisfaction with their plannedchoice. Grades were what the students experienced as most limiting in planning for their future.

Many students change their choice of secondary school programme or fail to complete their studies which results in a great cost to society or personal costs for the student. The purpose is to examine the experiences of two groups of upper secondary school students regarding their choice of upper secondary school programme. The questions we wanted answers to were: what influenced the student’s choice of study, what support did the students receive from comprehensive school and what might have caused them to choose another programme. The study was carried out in two focus groups where one of the groups was made up of students who had chosen the “right” programme and the other made up of students who had chosen the “wrong” programme. One thing that influenced the student’s choice of upper secondary school programme was whether or not the programme provided eligibility to higher studies which they had heard from primary school and parents was a choice that would give them many possibilities in the future. It appeared that there had not been much of a guidance process for developing career management skills which could have given the students support in reflecting over their transition to upper secondary school. The students’ interests and the parents and people near the students influenced the students’ choices. The study shows that students needed a longer guidance process and a clearer understanding of its purpose. Narrow and wide guidance varied depending on a student’s comprehensive school. They would have needed a better description of the consequences such as what study demands were required for the programme and what moving or commuting would mean in practice.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse för hur elever upplever att vårdnadshavare inverkar på elevernas gymnasieval. Samt utforska på vilket sätt eleverna utifrån deras kulturella bakgrunder liknar varandra samt vilka olikheter som finns dom emellan. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika grundskolor med elever i årskurs 9 med olika bakgrunder. Till hjälp av analysarbetet användes tidigare forskning inom ämnet men även teorierna från Pierre Bourdieu om habitus, klass och kapitalformer samt Hodkinson och Sparkes Careership teori. Resultatet visar att eleverna blir påverkade av sina vårdnadshavare i stor utsträckning. Det visar skillnader elevgrupperna emellan men också likheter kring definitionen av begreppet påverkansfaktor vilket i detta fall varit vårdnadshavares påverkan till största del. I analys och resultatdelen påvisas det även att eleverna blivit mera påverkade av sina vårdnadshavare än vad dom själva ville erkänna. / The purpose of this study was to investigate and gain a deeper understanding for how students feel that guardians affects the student’s choice of upper secondary school. As well as explore in which way the students, based on their cultural backgrounds, are similar and what differences there are between them. 6 qualitative interviews were conducted at two different primary schools with students in year 9 who have different backgrounds. With the help of the analysis work, previous research was used within the subject but also the theories from Pierre Bourdieu on habitus, class and forms of capital as well as Hodkinson and Sparke’s careership theory. The result largely show that the students are influenced by their guardians to a large extent. But that there are differences between the student groups but also similarities around the definition of the concept of influence factor, which in these cases has been guardian’s influence for the most part. The study also shows that students are more affected than they thought they were.