Ett skolmisslyckande kan bero på flera olika faktorer så som utanförskap och psykisk ohälsa. En konsekvens av skolmisslyckande är bland annat ungdomsbrottslighet där skolan är den främsta skyddsfaktorn för att motverka detta enligt forskning. Studiens syfte är att undersöka vilken roll studie- och yrkesvägledaren har i det förebyggande arbetet för att motverka skolmisslyckanden och öka förståelsen för studie- och yrkesvägledarens kompetens samt undersöka hur studie- och yrkesvägledaren arbetar med att vidga elevernas handlingshorisonter. Erfarenheter från åtta utbildade yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasiet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att studie- och yrkesvägledarens uppdrag blir begränsat pågrund av tidsbrist och oförståelse för uppdraget och att relationsskapande är en av de viktigaste faktorerna att arbeta med för att motverka skolmisslyckanden. Studie- och yrkesvägledning är en process som behöver börjas i tid men för att det ska kunna ske, behöver skolledningen skapa sig en bild av vilka kompetenser en studie- och yrkesvägledare faktiskt har att tillgå. Om skolledningen får en förståelse för vad en studie- och yrkesvägledare kan bidra med, kan studie- och yrkesvägledning ge en positiv inverkan och därmed bidra med att motverka skolmisslyckanden och i förlängningen även motverka ungdomsbrottslighet.

Departing from an understanding of today’s liberal capitalist society as deeply concerned with individual growth through higher education, this paper aims to explain the well documented fact that working class students are underrepresented within the higher levels of the Swedish educational system. The study assumes that the prevailing recruitment pattern is created by informal societal structures influencing the individual decisions of would-be students. It then continues to explore the decision-making processes leading a number of students from working class backgrounds into higher education, as well as their experiences of navigating this new environment, in order to better understand the obstacles that this group need to overcome in order to enter the academic area. This is done through an analysis of semi- structured interviews, informed by the career choice theory of Careership. The reading shows that these student’s choice to enter higher education largely has been a pragmatic-rational one, driven more by the need to adapt to circumstances like a changing job market than social expectations to continue their education. The interviewed students often describe the process of entering this new arena as filled with feelings of inferiority and a sense of not belonging that seems to persist even after they acquire additional cultural capital in the form of knowledge and acceptable behaviors. The results of this study implies that a long-term approach towards reversing recruitment bias within higher education must start with the development of a full understanding of these and other challenges facing underrepresented groups.

Den här studien är en kvalitativ jämförande fallstudie med syftet med att jämföra hur det stöd olika aktörer ger motsvarar deras deltagares behov och förväntan när de befinner sig i en omställningsprocess. Studien utgår från individernas och aktörernas perspektiv och intervjuer har genomförts med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna, totalt nio stycken, har genomförts via videosamtal med varje enskild respondent. Resultatet visar att de stödverktyg som deltagarna får tillgång till hos aktörerna är relativt lika. Däremot finns det tydliga strukturella skillnader i hur stödet är planlagt hos aktörerna. Vidare är deltagarna generellt nöjda med stödet men upplever inte att det påverkar deras arbetssökande i någon större utsträckning. Det framgår också tydligt från samtliga respondenter att det egna ansvaret är viktigt för att stödet ska fungera. Däremot finns det viss kritik från deltagarna mot hur individanpassat stödet är. Således är det svårt för en enskild aktör att helt kunna möta deltagarnas behov fullt ut. / This study is a comparative case study with the aim of comparing how the support provided by different career support services corresponds to the individual's needs when in a change process. The study is based on the individuals and the career support services perspectives and interviews have been conducted with the help of a semi-structured interview guide. The interviews, a total of nine, were conducted via video call with each individual respondent. The results show that the support tools that the participants have access to, from the career support services are relatively similar. On the other hand, there are clear structural differences in the approaches of the career support services. Furthermore, the participants are generally satisfied with the support but do not feel that it affects their job seeking to any great extent. It is also clear from all respondents that personal responsibility is important for career support to work. However, there is some criticism from the participants about how individualized the support is. Thus, it is difficult for an individual career counsellor to fully meet the needs of the participants.

Varje år placeras drygt 1000 ungdomar på Statens institutionsstyrelse (SiS) särskilda ungdomshem, majoriteten av dessa efter beslut om omhändertagande enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). För att tillgodogöra ungdomarnas rätt till utbildning bedriver därför varje ungdomshem sin egen skolverksamhet. Studiens syfte är att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering. Den konstruktivistiska vägledningen har visat sig vara framträdande i det vägledningsinriktade arbetet med eleverna som är placerade på SiS särskilda ungdomshem. En framgångsfaktor som även framkommer i tidigare forskning är att motivationsarbete och relationskapande fyller en viktig funktion vid bemötandet men även i det fortsatta arbetet under tiden ungdomarna är placerade. Genom att arbeta med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan mötet med ungdomarna skapa nya förutsättningar för dem, samt ett led i vidgandet av deras handlingshorisont inför möjliga, framtida val. Övergången till skola efter avslutad placering beskrivs som svag, en trolig faktor till detta är att det många gånger är svårt att få en skolplats åt eleven, och som därmed riskerar en bruten skolgång. Resultaten i studien bygger på insamlat material från intervjuer med en utvecklingsstrateg inom SiS skola och tre studie- och yrkesvägledare som arbetar på SiS särskilda ungdomshem för icke skolpliktiga ungdomar.

Denna studies syfte är att undersöka hur arbete med vid vägledning på lågstadiet utförs av, och fördelas mellan, studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Syftet inbegriper även hur intervjupersonerna upplever att den vida vägledningen på lågstadiet påverkar eleverna. Bakgrunden till valet av detta ämne är bristen på forskning om studie- och yrkesvägledning på lågstadiet. Undersökningen kommer genomföras med hjälp av kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Resultatet av intervjuerna kommer analyseras med hjälp av, bland annat, Bolman och Deals strukturella perspektiv, vilket härstammar ur deras organisationsteori The four frame – model. Resultatet av studien visar att arbetet med vid vägledning på lågstadiet existerar, men skiljer sig åt i utformning mellan de olika grundskolorna i studien. Det framkommer även att det finns mål för den vida vägledningen, men att det verkar behövas tydligare riktlinjer för arbetets utformning. Någonting annat som framkom var att den vida vägledningen på lågstadiet verkar ha haft störts inverkan på hur många yrken eleverna kan räkna upp.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur studie- och yrkesvägledare ser på sitt uppdrag med särskilt fokus på hur de uppfattar uppdragets likvärdighet. Intresset för detta område har väckts under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare på Stockholms universitet och utifrån de diskussioner kring vägledning och vägledares uppdrag som förs i samhället idag. Genom en kvalitativ intervjustudie med examinerade vägledare erhölls en fördjupad förståelse för studie- och yrkesvägledares syn på sitt uppdrag och likvärdigheten i det. Resultatet visar på att vägledarna upplever att de saknar tid och resurser för att genomföra sitt uppdrag som de skulle önska samt att även om de arbetar så likvärdigt de förmår så upplever de inte att studie- och yrkesvägledningen är nationellt likvärdig idag. Det konstateras också att SOU 2019:4 tas emot mycket positivt av vägledarna och att de önskar att förslagen som denna utredning lägger fram skulle lagstadgas. Resultatet har analyserats utifrån Careershipteorin vilket lett till slutsatsen att vägledarnas syn på sitt uppdrag är tätt sammanlänkat med deras handlingshorisont. / The purpose of this dissertation is to deepen the understanding of how career guidance counsellors view their work assignation in particular how they perceive the equivalence within career guidance. The interest in this topic arose during our education to become career guidance counsellors at Stockholm University and was influenced by the current discourse regarding career guidance and career counsellors' work assignations in general. Through a qualitative interview study with educated career guidance counsellors, an in-depth understanding of career guidance counsellors' views on their work assignation and the equivalence within it was obtained. The study concludes that career guidance counsellors experience a lack of time and resources which prevents them from carrying out their work in the way they would like. Though they try to carry out their assignations with as much equivalence as possible, they do not feel that career guidance and counselling is nationally equivalent today. Furthermore, the study concludes that the SOU 2019:4 is perceived very positively by the career guidance counsellors and that they wish the proposals presented within it would be legislated. The results have been analysed using the Careership theory, which has led to the conclusion that the career guidance counsellors’ views on their work assignation are closely linked to their horizons for action.

Social snedrekrytering till högskolan är ett sedan länge känt fenomen som innebär attmänniskor med föräldrar utan akademisk bakgrund söker sig till högre utbildning i mycketlägre utsträckning än de människor som har föräldrar med akademisk bakgrund. Eftersomdet redan finns bred forskning inom social snedrekrytering som fenomen, så valde vi attstudera vad som de facto görs, och kan göras inom ramen för studie-och yrkesvägledningen för att begränsa förekomsten av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Syftet med vår studie är att undersöka hur studie-och yrkesvägledares roll ser ut i arbetet mot social snedrekrytering till högre studier, och att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som finns för att motverka problemet. Studien genomfördes med kvalitativ metod, där sju stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom gymnasieskolan intervjuades. Deras svar analyserades genom de teoretiska begreppen Habitus, kapital, handlingshorisont, och self- efficacy, samt jämfördes och analyserades mot tidigare forskning på ämnet,internationell såväl som nationell. Resultatet av vår studie visar att studie-och yrkesvägledarna på gymnasiet känner till fenomenet social snedrekrytering och samtliga har någon form av strategi för att minska den sociala bakgrundens betydelse vid karriärvalssituationer. Utifrån deras berättelser kunde vi lokalisera ett antal mönster som var genomgående för alla informanter vid deras arbete för att motverka social snedrekryering. Dessa mönster tematiseras genom tre olika teman: tidig vägledning, få eleven att tro på sig själv och vidgad handlingshorisont. Vår förhoppning är att studien kan komma andra till dels som ämnar att studera motverkandet av social snedrekrytering.

Folkhögskolan i Sverige erbjuder en mängd olika eftergymnasiala utbildningar. Ett stort antal unga och äldre använder sig av folkhögskolan som en resurs både för personlig utveckling och för karriärutveckling. Folkhögskolan kan användas dels som ett komplement för att uppnå behörighet till högre studier men även för att studera specifika yrkesutbildningar, konstnärliga samt estetiska utbildningar.Tidigare forskning visar att studier på folkhögskola är gynnsamt för elever som senare väljer att studera på högre nivå då de i större utsträckning fullföljer sin utbildning. Enligt Skollagen ska alla elevers behov av vägledning inför framtida val i grund- och gymnasieskola tillgodoses av personal med sådan kompetens att behovet tillgodoses.Följande studie har syftat till att undersöka studie- och yrkesvägledares samt gymnasieungdomars föreställningar om folkhögskolor. Vidare har studien syftat till att undersöka huruvida föreställningarna om folkhögskolor kan ge konsekvenser gällande gymnasieungdomars handlingshorisont.För insamlandet av empirin har kvalitativa intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare verksamma inom gymnasieskolan samt gruppintervjuer med fokusgrupper bestående av gymnasieungdomar. Resultatet har analyserats utifrån The Careership theory och The system theory frame work.Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarnas föreställningar om folkhögskola har inverkan på gymnasieungdomars handlingshorisont. Detta då studie- och yrkesvägledare endast informerar om folkhögskola till de elever de anser vara lämpade för just folkhögskola. Vilka elever som är lämpade för folkhögskola baserar studie- och yrkesvägledare på sina egna erfarenheter och kunskaper. Detta har visat sig vara bristfälligt då det finns stora kunskapsluckor kring skolformen folkhögskola. / A study exploring students and study and guidance counsellors ideas on Swedish folk high schools

Covid-19 drabbade hela världen på en mängd olika sätt. Undervisning blev på många skolor digital och gymnasiemässor ställdes in. Gymnasievalet är något som redan innan covid-19 framkallade stress och oro hos elever. Valmöjligheterna inför gymnasiet är många och tidigare forskning visar att vikten av vägledning för att kunna göra ett väl underbyggt val är stor. Syftet med denna studie är att undersöka om covid-19 har påverkat niondeklassarna på en högstadieskola i södra Sveriges gymnasieval. Vi ville även undersöka vad som har influerat elevernas gymnasieval för att på så sätt se om covid-19 är något som influerat deras val. Teorierna som studien utgår ifrån är Patton & McMahons Systems Theory Framework modell, Hodkinson & Sparkes Careership teori och Bourdieus begrepp Habitus och Kapital. Vi kommer att genomföra en kvalitativ studie där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer kommer att intervjua sju stycken niondeklassare. Resultaten visar att vänner och familj till stor del influerat niondeklassarnas gymnasieval. Utöver detta så visar resultaten att niondeklassarna själva upplever att covid-19 inte har påverkat deras gymnasieval. Slutsatsen är att covid-19 har påverkat informanternas gymnasieval på så sätt att deras handlingshorisont har begränsats. Vi ser även att informanterna har gjort känslomässiga val istället för val som är baserade på information och fakta.

Inom skolans värld har eleverna rätt till att få de anpassningar och stöd som de är i behov av. På arbetsmarknaden finns däremot inte samma möjligheter till anpassningar och stöd, vilket kan påverka unga kvinnor med NPF-diagnos och hur deras studie- och yrkesval ser ut. Denna studie ger en ökad förståelse för och kunskap om hur detta kan påverka handlingshorisonten för unga kvinnor med NPF-diagnos. Metoden som används är kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuar åtta verksamma studie- och yrkesvägledare somarbetar på gymnasiet. Studien resulterade i att det går att se att det finns ett större behov avstöd och studie- och yrkesvägledning för unga kvinnor med NPF-diagnos inom gymnasiet.Dessa elever har ett större behov av stöd än elever utan en NPF-diagnos. Det går även att se att brytpunkten efter gymnasiet för dessa elever är något som kan påverka dem negativt. Slutsatsen som sedan kan dras är att det finns ett större behov av gymnasieskolor som är specialpedagogiskt inriktade då det går att se att dagens utbildningssystem inte är anpassat efter unga kvinnor med NPF-diagnos för att de ska kunna få det stöd de är i behov av. Slutsatsen blir även att respondenterna i studien har för lite kunskap kring hur arbetsmarknaden ser ut för dessa elever efter avslutade gymnasiestudier.