Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur studie- och yrkesvägledare ser på sitt uppdrag med särskilt fokus på hur de uppfattar uppdragets likvärdighet. Intresset för detta område har väckts under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare på Stockholms universitet och utifrån de diskussioner kring vägledning och vägledares uppdrag som förs i samhället idag. Genom en kvalitativ intervjustudie med examinerade vägledare erhölls en fördjupad förståelse för studie- och yrkesvägledares syn på sitt uppdrag och likvärdigheten i det. Resultatet visar på att vägledarna upplever att de saknar tid och resurser för att genomföra sitt uppdrag som de skulle önska samt att även om de arbetar så likvärdigt de förmår så upplever de inte att studie- och yrkesvägledningen är nationellt likvärdig idag. Det konstateras också att SOU 2019:4 tas emot mycket positivt av vägledarna och att de önskar att förslagen som denna utredning lägger fram skulle lagstadgas. Resultatet har analyserats utifrån Careershipteorin vilket lett till slutsatsen att vägledarnas syn på sitt uppdrag är tätt sammanlänkat med deras handlingshorisont. / The purpose of this dissertation is to deepen the understanding of how career guidance counsellors view their work assignation in particular how they perceive the equivalence within career guidance. The interest in this topic arose during our education to become career guidance counsellors at Stockholm University and was influenced by the current discourse regarding career guidance and career counsellors' work assignations in general. Through a qualitative interview study with educated career guidance counsellors, an in-depth understanding of career guidance counsellors' views on their work assignation and the equivalence within it was obtained. The study concludes that career guidance counsellors experience a lack of time and resources which prevents them from carrying out their work in the way they would like. Though they try to carry out their assignations with as much equivalence as possible, they do not feel that career guidance and counselling is nationally equivalent today. Furthermore, the study concludes that the SOU 2019:4 is perceived very positively by the career guidance counsellors and that they wish the proposals presented within it would be legislated. The results have been analysed using the Careership theory, which has led to the conclusion that the career guidance counsellors’ views on their work assignation are closely linked to their horizons for action.