Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det så kallade, fria valet, till gymnasiet.Tidigare forskning inom området har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte är helt fritt, på grund av att de finns en mängd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen på sina egna begränsningar. Detta är även något som framkommit i denna studie.Studiens syfte har varit att försöka få en uppfattning om vilken påverkan externa faktorerhar på gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utsträckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet.Undersökningen har genomförts på två orter som skiljer sig i uppväxtvillkor, detta för attkunna ha ett jämförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhälle(landsbygdsort), för att få en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellanindivider i dessa samhällen.De teoretiska begrepp som används i studien syfte berör individers handlingsutrymme,deras nedärvda kompetenser och deras sätt att tänka och agera i sin omvärld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tänker kring gymnasievalet och sin framtid användes en kvantitativ undersökning i form av enkäter som delades ut på enhögstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhället. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor påverkan i hur eleverna tänker om gymnasievalet och framtiden. Vilken typ av ort individerna i studien är uppvuxna i spelar också en roll i deras tankegångar kring detta, då elever i storstad i större utsträckning än elever i landsbygdsort tänker välja ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade även att elever till en relativt stor del väljer gymnasieprogram efter intresse. Föräldrars utbildningsbakgrund var det som hade störst påverkan på det gymnasieval eleverna i undersökningen ska genomföra. / This study emerged from a reaction against the so-called free choice to high school.Previous research in the field has shown that school choice, and other choices in life are not completely free, because they are a variety of factors that make the choice paved with compromises and an awakening of the perception of a persons own limitations. Witch is also something that emerged in this study. The study's purpose was to try to get an idea of how external factors influence school choice and future thoughts for students in the ninth grade. While trying to discern too witch extent, the students in the survey makes compromise choice for high school. The survey was conducted in two districts that differ in upbringing , in order to be able to have a comparative perspective between a big city and a small town (rural residence), to get an insight into whether thoughts about school choice differs between individuals in those communities.The theoretical concepts used in the study purpose affect individuals' freedom of action, their inherited skills and their way of thinking and acting in their environment. To extract a general explanation of how the students in the survey think about school choice and their future, a quantitative survey in the form of questionnaires that were handed out at a secondary school in the big city and a secondary school in the small community. The result of the survey found that external factors have a major influence in how students think about school choice and their future. What kind of place the individuals in the study are bred in also play a role in their thinking on this, on account of students in metropolitan in greater extent than students in the small community are going to choose a college preparatory high school programs. The results also show that students at a relatively large proportion choose high school program after interest. Parent’s educational background was the one factor that had the greatest impact on the upper secondary school choice that the students in survey are to complete.

Medelåldern för studie- och yrkesvägledarexamen är i Sverige högre än för de flesta andra treåriga högskoleutbildningarna. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för vad det är som gör att studie- och yrkesvägledarstudenter påbörjar sin utbildning relativt sent i arbetslivet. Tre frågeställningar har framtagits för att göra studien undersökningsbar. Frågorna berör vad som får studenterna att påbörja utbildningen vid en relativt hög ålder, vad som har föranlett beslutet att påbörja utbildningen just när de gör det samt hur tidigare erfarenheter har påverkat deras beslut att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen. I studien har en kvalitativ metod används. Sex studie- och yrkesvägledarstudenter intervjuats, samtliga är 35 år eller äldre och studerar på programmets andra termin. Tidigare forskning visar att äldre högskolestudenter påbörjar utbildning på grund av bland annat att personer behöver utöka sin kompetens, att personer vill byta yrke samt att det finns personer som kontinuerligt vill lära sig saker för kunskapens skull. Det finns också forskning som tyder på att individer byter sysselsättning vid specifika vändpunkter i livet och människors yrkesidentitet påverkar valet av studier och förändringar i deras yrkesbana. I arbetet presenteras två teorier, dessa behandlar bland annat brytpunkter, rutiner och påverkansfaktorer vid studie- och yrkesval. Resultatet i studien visar att studenterna inte sett studie- och yrkesvägledaryrket som tänkbart för dem förrän kort innan påbörjandet av högskolestudierna. Intervjupersonerna uppger att de tidigare funderat kring högskolestudier, och om det ska göra det någon gång så är det nu eller aldrig. I samtliga fall har det skett något specifikt som lett till att personerna har slutat med tidigare sysselsättning och börjat något nytt. I studien framkommer även att personerna bland annat påverkas av kommande arbetsplats, familj, geografiskt läge, arbetsmarknad och ålder när de valt att studera till studie- och yrkesvägledare.

Under skoltiden i Sverige kan det finnas möjligheter skaffa sig arbetslivserfarenhet via prao, men det debatteras runt om i landet om detta skall tas bort. Ungdomar kan även få arbetslivserfarenhet genom extraarbete eller praktik. ”Theory of circumscription and compromise” tar upp att från fjorton år och uppåt försöker ungdomar matcha sig mot ett acceptabelt yrke, därför kan arbetslivs-erfarenheter ha en betydande roll.Vårt syfte med studien är att undersöka ungdomars erfarenheter av arbetslivet och dess påverkan i deras val av yrken och studier. Vi har ställt oss frågorna hur arbetslivserfarenheten påverkat ungdomarnas handlingshorisont, framtida val samt sociala nätverk?För att besvara våra frågeställningar har vi utgått ifrån Careershipteori samt ”theory of circumscription and compromise”. Framförallt har vi fokuserat på begrepp som handlingshorisont, habitus och socialt fält. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med sex stycken intervjuer av ungdomar.Vårt resultat visar på att handlingshorisonten kan påverkas av möjligheten att få arbetslivs-erfarenheter. Utifrån de arbetslivserfarenheter ungdomarna får kan de sedan välja om det är något de vill avfärda eller fortsätta med. Habitus och det informanterna redan känner till är den största faktor vi kan se till att de väljer som de gör. Vi kan även se att arbetslivs-erfarenheterna har påverkat och utökat informanternas nätverk.

Sedan de senaste läroplanerna har frihet i utformande av verksamheten med den praktiska arbetslivsorienteringen möjliggjorts. Detta har bidragit till att skolorna i Sverige utformat verksamheten på olika sätt vilket riskerar att ungdomarna inte ges samma förutsättningar till att göra väl underbyggda beslut som rör den egna framtiden. Syftet med studien är att ta reda på skillnader i handlingshorisontens förändringar samt reflektioner efter praktisk arbetslivsorientering i traditionell form respektive ersättande verksamhet. Detta för att täcka den kunskapslucka som finns på området. De teoretiska begrepp vi använt oss av är handlingshorisont, socialt kapital, pragmatiskt rationellt beslutsfattande samt teori och praktik. Resultatet visar att praon oavsett form påverkar handlingshorisonten ur ett individuellt perspektiv. Det sociala kapitalet har påverkat handlingshorisonten genom att ungdomar ser fler möjligheter än tidigare genom ökat socialt kapital. Studien visar att eleverna efter prao oavsett form gått från pragmatiskt beslutsfattande till ett mer rationellt. Resultatet visar också att elever som deltagit i prao i traditionell form har reflekterat över djupare praktiska erfarenheter av en arbetsplats än vad elever som deltagit i ersättande verksamhet har genom att de fått ta del av både teoretiska och praktiska moment och därmed fått omsätta teorin i praktiken.

3Sammanfattning SammanfattningElever i nionde klass står inför ett val till gymnasiet. Detta är ett val som påverkas av omgivningen, till exempel föräldrar, vilket kan anses problematiskt om valet i grunden inte är väl underbyggt utifrån elevens intresse och vilja. Det har även i tidigare forskning visats att föräldrars påverkan och vad eleverna ser som möjligt styrs utifrån socioekonomisk status.Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning elever i nionde klass har angående föräldrars påverkan på gymnasievalet. För att undersöka detta har vi valt att samla in empiri utifrån frågeställningar som rör elevers uppfattning av föräldrars påverkan på sitt eget och kompisars gymnasieval, samt hur denna uppfattning skiljer sig beroende på skolans geografiska position ur ett socioekonomiskt perspektiv.För att analysera den insamlade empirin valde vi att använda de teoretiska begreppen habitus och kapital från Bourdieus sociologiska teori samt brytpunkter och handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes teori. Vi har använt oss av kvalitativ metod med fokusgrupper som insamlingsinstrument.Utifrån en tematisk analys har den insamlade empirin visat att eleverna som utgör vårt urval uttrycker att det är de själva som väljer samtidigt som de tycker att det är viktigt att lyssna på föräldrarna. De upplever dock inte att de blir påverkade av sina föräldrar i valet till gymnasiet. Respondenterna uttrycker att de upplever sig se att kompisar påverkas av sina föräldrar när de pratar om gymnasievalet. Resultaten visar även att respondenterna inte ger uttryck för större skillnader beroende på vilket socioekonomiskt område skolan är belägen i.

Det är ett växande problem med att alltfler elever som lämnar grundskolan utan behörig till gymnasieskolan. Obehörigheten innebär att elevernas önskade val till ett nationellt program begränsas, men en möjlighet är att komplettera sin behörighet via introduktionsprogrammen [IM]. Tidigare forskning visar att obehöriga elever befinner sig i en utsatt situation med risk att hamna i utanförskap på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka hur introduktionselever resonerar kring deras övergång till gymnasieutbildning, vilka tankar de har om sin framtida karriärval samt upplevelser av studie- och yrkesvägledning som de har fått. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson & Sparkes teori om Careership och Gottfredsons teori om självbild, begräsning och kompromiss.Resultatet i denna studie visar att de ofullständiga betygen gör att informanter kompromissar med sina val mot åtkomliga och nåbara alternativ på IM. Övergången till IM beskrivs som en bättre studiemiljö, där informanternas studier har förbättrats genom individuellt stöd och hjälp från lärarna. Vidare visar resultatet att flera av informanter har en optimistisk syn på arbetsmarknaden, och det finns en tilltro att det kommer lösa sig i framtiden. Det framkommer att en fullständigt gymnasieutbildningen ansågs som betydelsefullt, men inte helt avgörande för hur deras framtid kommer att bli. Sammantaget upplever flera av informanterna att studie- och yrkesvägledare [SYV] på gymnasieskolan har väglett dem i rätt riktning och betydelsefull för dem. Medan en del av dem önskar en tidigare förberedelser vid gymnasievalet, exempelvis information om IM och framtida möjligheter med de olika gymnasieprogrammen efter gymnasieskolan av SYV på grundskolan.

Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Universitet har idag ett eget inslag av vägledning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett par exempel på inslag är olika diskussioner, föreläsningar och arbeten om vägledning i förhållande till elever med exempelvis ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Något utbildningen inte berör är hur en studie- och yrkesvägledare tillsammans med andra professioner inom skolans miljö kan jobba mot kriminaliteten. Arbetets syfte grundar sig i detta samhällsproblem och undersöker vilken roll de före detta kriminella anser att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att minimera sannolikheten till att en person hamnar i en kriminell miljö. Vidare är syftet att undersöka vilken typ av vägledning de kriminella personerna är i behov av. För att uppnå syftet har utgångspunkten varit följande frågeställningar: Vilken typ av vägledning anser före detta kriminella personer att de behövt för att inte hamna i en kriminell miljö? Vilken roll anser före detta kriminella personer att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att motverka kriminalitet samt att stödja personer med kriminell bakgrund?   En kvalitativ metod har använts i form av sex intervjuer, via zoom, med före detta kriminella. Teoriförankringen inkluderar Systems Theory Framework of Career Development (STF) av Patton och McMahon och Careership Theory av Hodkinson och Sparks. Typen av vägledning de kriminella är i behov av har identifierats och framhävts av ovan nämnda teorier. Undersökningens resultat visar att personer som befinner sig i en kriminell miljö eller är på väg dit är i behov av någon som presenterar andra möjligheter än en kriminell karriär. Vidare visar resultaten att vägledningen bör innefatta identifiering av olika mål, kontinuerlig motivation med att se och följa sina mål samt en stöttande vuxenförebild som ser, hör och förstår dem. I detta fall kan det enligt informanterna vara en studie- och yrkesvägledare som besitter kunskap om karriär och val.

När teknologin blir, i stort sett, påtvingad och användningen ökar, tänker vi annorlunda till  hemarbete och studier på distans? Problemet vi fokuserar på i denna studie är flytta eller  stanna kvar problematiken. Där har vi valt att med en enkätstudie undersöka en  gymnasieskola som geografiskt ligger utanför de större städerna, hur deras andra och tredje  års elever upplever om de vill flytta från hemkommunen i framtiden för att nå deras yrke- och studiedrömmar eller ser de möjligheter i hemkommunen. Syftet och frågeställningen har ämnat att svara på hur eleverna ser på deras erfarenheter gällande digitalisering, studie- och yrkesmöjligheter samt möjligheten att stanna kvar i hemkommunen. Handlingshorisont har varit ett centralt begrepp som Hodkinson & Sparkes använder i Careership Theory. Även lokala habitus och institutionaliserat habitus har haft betydelse i denna studie. Vårt resultat visar att ungdomarna inte är märkbart påverkade av digitaliseringens utveckling när det kommer till studie- och yrkesval, trots erfarenheter av distansundervisning och familj som arbetat hemifrån. Vår forskning visar att ungdomarna ser något större på möjligheterna att arbeta än vad de gör när det kommer till att studera i relation till att stanna kvar i hemkommunen. En stor procentandel ser sig själva flytta från hemkommunen efter gymnasiet.

Denna uppsats grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare från olika socioekonomiska områden i Skåne. Dessa områden är uppdelade i olika socioekonomiska grader enligt Boverket för att visa hur varje område skiljer sig åt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur det socioekonomiska läget, föräldrar och intresse kan påverka elevernas gymnasieval, i synnerhet vägledares tankar om det. Vi har kommit fram till att påverkansfaktorer kan se olika ut beroende på de områden som elever bor och är uppväxta i. Utifrån informanternas svar under intervjuerna ser vi att varje områdestyp påverkar elevernas gymnasieval på ett sätt. Uppsatsen presenterar vägledarnas insikter av påverkansfaktorer på elevers gymnasieval. Områdets socioekonomiska grad påverkar eleven i frågor som uppväxt, vilka normer och författningar eleverna och andra i området har. Det finns vägledare i områden med liknande socioekonomiska grad som har både lika och olika upplevelser av elever och föräldrar inför gymnasievalet. Med utgångspunkt av informanterna påverkas grundskoleelever både medvetet och omedvetet på olika sätt. Många föräldrar i områden med låg socioekonomisk status önskar att sina barn studerar något högskoleförberedande program då de önskar sina barn en god framtid. Det finns dock även de föräldrar som föredrar att sitt barn fort kommer ut i arbetslivet genom yrkesförberedande gymnasieprogram. Informanter får höra likadant av sina elever själva. I de områden med goda socioekonomiska förutsättningar visar mönster att elever har högt meritvärde för satsning av högskoleförberedande program och att de erkänner yrkesförberedande program som låg status bringande.

Köns- och klassrelaterade faktorer spelar en betydande roll i val av utbildningsvägar och karriärer, där kvinnor och män ofta väljer olika utbildningsprogram. Studie- och yrkesvägledning är avgörande för att elever ska kunna göra välgrundade val för sin framtid och för att säkerställa att dessa val inte begränsas av kön eller socioekonomisk bakgrund. Forskning inom både socionomprofessionen och ingenjörsyrket har belyst hur könsstereotyper och strukturella hinder påverkar dessa val, med en ökad betoning på att utmana traditionella normer och främja mångfald och jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka könsmönster i dagens studie- och yrkesval bland högskole- och universitetsstudenter samt att förstå de bakomliggande orsakerna till dessa val. Metoden för att undersöka könsskillnader i studie- och yrkesval innefattade ett subjektivt urval avdeltagare från civilingenjörs- och socionomprogrammen. Fokus låg på att utforska könssegregering och de bakomliggande orsakerna genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Studenter inom socionom- och civilingenjörsprogrammen påverkas av olika faktorer, familjebakgrund, personliga intressen och samhälleliga förväntningar. Dessa faktorer kan ibland leda till överrepresentation av ett kön och de kan uppleva olika grader av problematik relaterad till detta. Behov av fortsatt forskning och åtgärder för att bekämpa könsskillnader i studie- och yrkesval och främja en mer jämställd utbildnings- och arbetsmarknad.