Syftet med denna undersökning är att jämföra och analysera hur fyra studievägledare arbetar för att stödja elever i årskurs 9 vid gymnasievalet. I studien har jag utgått från teorier av Bourdieu, Gottfredson, och Hodkinson och Sparkes för att analysera data. Enligt tidigare forskning tar ungdomar sitt beslut utifrån sin handlingshorisont och habitus utifrån den sociala omgivningen. Studien är en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer som metod. I resultatet kom respondenterna fram till att elevernas vänner och föräldrar influerar deras beslutsfattande och att det är svårt att vidga elevernas perspektiv vid gymnasievalet. Trots att intervjudeltagarna arbetar i högstadieskolor med samma kommunala huvudmän och likartade förutsättningar i studievägledningsverksamheten finns det även skillnader i deras arbetssätt. Vidare i analysen diskuterades hur intervjupersonernas olika personliga inställningar har påverkat deras arbetssätt för att stödja eleverna. Och en av respondenterna som har dessutom uppnått sitt mål för att skapa bra samarbete både med lärare och rektor.

Studie- och yrkesvägledning ska göras utifrån elevens behov och förutsättningar. Studie- och yrkesvägledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrån varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie är att studera studie- och yrkesvägledares beskriver sina upplevelser av arbete med vägledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Uppsatsens frågeställningar är hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod används, där sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och gymnasiesärskolor har intervjuats. Vi har utgått från Careership och “The theory of circumscription and compromise” av Gottfredson. Dessa teorier innehåller bland annat begreppen habitus, aktör, kapital, handlingshorisont samt begränsning och kompromiss, vilka vi använt oss av för att analysera studie- och yrkesval. Vi har även använt Egans samtalsmodell för att analysera studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar på att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar begränsas i sina studie- och yrkesval. Resultatet visar även på att studie- och yrkesvägledare behöver tänka på att ha god struktur och tydlighet i vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket låg etableringsgrad på arbetsmarknaden. Syftet med vårt arbete är att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de bär på när det gäller möjligheterna att få arbete. Våra forskningsfrågor handlar därför om hur eleverna resonerar inför valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfället, vilken betydelse de tillmäter möjligheten att få arbete efter utbildningen samt vilka förväntningar de har på tiden efter avslutat gymnasium. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med gymnasielever vid två olika skolor i västra Sverige. Tidigare forskning visar att ungdomar idag saknar tydlig koppling mellan skola och arbetsliv och att den ökande valfriheten medför att personligt intresse styr gymnasievalet. Individen tillskrivs eget ansvar i valprocessen men det till synes stora valutrymmet begränsas såväl av strukturella villkor som av individens självuppfattning. De teoretiska utgångspunkterna för vår analys är: intresseutveckling, självbild, begränsning och kompromiss samt karriärhanteringsförmåga. Studiens resultat visar att valet av Barn- och fritidsprogrammet inte ytterst är ett val av intresse för barn utan främst ett val för att säkerställa en trivsam gymnasietid så att utbildningen ska kunna fullföljas. I detta resonemang ryms också uppfattningen om yrkesprogram som lättare att klara av då de innehåller praktik och ställer lägre krav på teoretiska studieprestationer. / The child care and recreation program is a high school program which leads to vocational competence. The student’s employment prospects however are not encouraging after the high school graduation. The purpose with this study is to analyse student’s motives for their decision to choose the child care and recreation program as well as their reflections about their future employment possibilities. The research topics analysed are: student’s reasoning before choosing their high school program, labour market knowledge during the decision making process, chances of getting a job after high school, its importance to them and finally their expectations about their time after high school. The qualitative study contains the result of six interviews with students at two different high schools in western Sweden. The analysis is based on the following theoretical concepts: interest development, self- concept, circumscription, compromise and career decision making ability. The results of this study show that the decision to choose the child care and recreation program is not only motivated by student’s interests in children but also their goal getting a job directly after graduation. They hope that the graduation broadens their possibilities on the labour market. The expectation of a pleasant high school time and an achievable high school graduate can be seen as a motive as well. The reasoning encompasses the perception of a program that is more likely to achieve due to the included practical periods and lower expectations on student’s theoretical study results.

Det är ett växande problem med att alltfler elever som lämnar grundskolan utan behörig till gymnasieskolan. Obehörigheten innebär att elevernas önskade val till ett nationellt program begränsas, men en möjlighet är att komplettera sin behörighet via introduktionsprogrammen [IM]. Tidigare forskning visar att obehöriga elever befinner sig i en utsatt situation med risk att hamna i utanförskap på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka hur introduktionselever resonerar kring deras övergång till gymnasieutbildning, vilka tankar de har om sin framtida karriärval samt upplevelser av studie- och yrkesvägledning som de har fått. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson & Sparkes teori om Careership och Gottfredsons teori om självbild, begräsning och kompromiss.Resultatet i denna studie visar att de ofullständiga betygen gör att informanter kompromissar med sina val mot åtkomliga och nåbara alternativ på IM. Övergången till IM beskrivs som en bättre studiemiljö, där informanternas studier har förbättrats genom individuellt stöd och hjälp från lärarna. Vidare visar resultatet att flera av informanter har en optimistisk syn på arbetsmarknaden, och det finns en tilltro att det kommer lösa sig i framtiden. Det framkommer att en fullständigt gymnasieutbildningen ansågs som betydelsefullt, men inte helt avgörande för hur deras framtid kommer att bli. Sammantaget upplever flera av informanterna att studie- och yrkesvägledare [SYV] på gymnasieskolan har väglett dem i rätt riktning och betydelsefull för dem. Medan en del av dem önskar en tidigare förberedelser vid gymnasievalet, exempelvis information om IM och framtida möjligheter med de olika gymnasieprogrammen efter gymnasieskolan av SYV på grundskolan.

Målgruppen för studien är de elever som i högstadiet blivit obehöriga till gymnasiet och nu går på något introduktionsprogram. Studien syftar till att belysa hur de talar om sin position och hur detta påverkar resonemanget kring framtiden samt hur de förhåller sig till normer i resonemangen. Studien är av kvalitativ karaktär med livshistorisk metod och det empiriska materialet består av intervjuer. Det saknas i princip framåtblickande studier för denna målgrupp men tidigare forskning finns för den närliggande gruppen dropouts där positionen beskrivs som kostsam. Intressant är därför att vidga forskningsområdet till den position där de obehöriga eleverna som ännu finns kvar i utbildning befinner sig. Slutsatsen är att elever på introduktionsprogrammet talar om sin position som ett fråntagande av deras ansvar för framtiden. De talar om positionen som en brytpunkt där deras önskan om att följa normerna för utbildning ökar motivationen till kompromisser i framtidsvalet. Studiens slutsats är att positionen förskjuter fokus i elevernas resonemang från valalternativen till att få tillgång till en valmöjlighet. / The target group for this study are the students that has become ineligible for upper secondary school and educates in a introductory program. The study aims to convey a picture of how these students speak about their position and how this affects their reasoning about the future and how they relates to norms in this reasoning. The study is qualitative with a life-historical method and the empirical material consists of interviews. There are no prospective studies for this target group but previous research on dropouts in general describes the position as costly. Interesting is therefore to expand the research to the position where ineligible students are in their education. The results of the study suggest that these students speak of the position as a deprivation of their responsibility for their future. These students speak about the position as a breaking point where the desire to follow the norms of education increases motivation to compromise. The study concludes that the position shifts the focus about their future from selections of choice to the ability to choose.

Das Europäische Parlament ist zweifelsohne die mächtigste parlamentarische Versammlung auf supranationaler Ebene. Das provoziert die Frage, wie Entscheidungen in diesem Parlament gefällt werden und wie sie begründet werden können. Darin liegt das Hauptanliegen dieser Arbeit, die zur Beantwortung dieser Frage auf soziologische Ansätze der Erklärung sozialen Handelns zurückgreift und damit einen neuen Zugang zur Beobachtung parlamentarischen Handelns schafft. Dabei arbeitet sie heraus, wie wichtig es ist, bei der Analyse politischer Entscheidungsprozesse zu beachten, wie politische Probleme von Akteuren interpretiert und gegenüber Verhandlungspartnern dargestellt werden. An den Fallbeispielen der Entscheidungsprozesse zur Dienstleistungsrichtlinie, zur Chemikalien-Verordnung REACH und dem TDIP (CIA)-Ausschuss in der Legislaturperiode 2004–2009, wird der soziale Mechanismus dargestellt, der hinter Einigungen im Europäischen Parlament steckt. Kultur als Interpretation der Welt wird so zum Schlüssel des Verständnisses politischer Entscheidungen auf supranationaler Ebene. / The European Parliament is the most powerful parliamentary assembly on the supranational level. However, the question of how and why decisions are being taken in this parliament has been insufficiently addressed so far. This is the main aim of this book, which draws on sociological theories for explaining social action and thus opens up a new approach to the analysis of parliamentary action. It argues that it is necessary to take into account how actors interpret political problems and how they relate to their counterparts in negotiations. In three case studies on decision-making processes in the 6th European Parliament between 2004 and 2009 - Services Directive, REACH and the TDIP (CIA-)committee – the study reconstructs the social mechanism behind compromise in the EP. Culture as the way actors attach meaning to the world is the key to understanding political decisions on the supranational level.

Zweite Studienarbeit Hochschule für Angewandte Psychologie Zürich, 2006.

Sedan Zack Snyders filmatisering av serietidningen Watchmen som länge har ansetts vara ofilmbar har filmen nu blivit hyllad för att vara väldigt visuellt trogen serietidningen. Därmed har det varit av intresse att undersöka denna visuella adaption och jämföra skillnader och likheter mellan filmen och serietidningen. Uppsatsen har fokuserad på bildformatet och dess påverkan på kompositionen i adaptionen för att det har visat sig vara en av de dominanta och primära skillnaderna mellan medierna. I samband med bildformat analyserar uppsatsen utvalda sekvens och bilder från film och serietidning utifrån kompositens element: linje, POV, kamerarörelse, Negativ yta, balans/symmetri, tredjedelsregeln och djup. Slutsatsen blev att fastän det finnas stora visuella likheter mellan film och serietidning så finns det fundamentala skillnader i de olika mediernas konventioner samt i de praktiska arbetsprocesserna som på många sätt tvingar filmen till kompromisser.

”Integrationspolitikens paradoxala premisser etablerar en hierarkisk ordning mellan ett ’vi’ som ska integrera, och ett ’de’ som ska integreras” (SOU,2005:41, s.7). Tidigare forskning i området har konstaterat att detta bidrar till polarisering som sorterar individerna i vad forskarna betecknar som homogeniserade kategorier, det vill säga ”svenskar” och ”invandrare” (SOU,2005:41, s8). Denna studie har för avsikt att synliggöra de förutsättningar som har ett direkt och indirekt orsakssamband vilket påverkar integrationssträvandena, ökningen av segregation och därmed territoriell stigmatisering i Fröslunda, en stadsdel i Eskilstuna. Målet med studien är att synliggöra faktiska aspekter om Fröslundabornas upplevda stigma snarare än deras utsatthet, vilket kan ge djupare insikter om segregation för statsvetenskapen. Studien använder en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att territoriell stigmatisering reproducerar grannskapseffekter som leder till social exkludering, skam och särbehandling. Medieeffekterna har stor inverkan i skapande av stereotyper och har en avskräckande effekt gentemot Fröslunda och dess invånare. Detta skapar en antagonistisk relation som separerar medborgaren utifrån dess kulturella tillhörigheter och som leder till skapande av parallella samhällen. Vägen till en lyckad integration kräver ömsesidigt erkännande och acceptans för olikheter samt en integrationspolitik som tillåter behållande av kulturella identiteter enligt idealet om tillsammans i skillnad.

Syftet med undersökningen är att få ökad förståelse för hur barn tänker om sin framtid och varför de tänker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tänker. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom en ostrukturerad intervjuguide intervjuade åtta barn i åldrarna 9-12 år, fyra pojkar och fyra flickor. Intervjuns frågor delades in i olika teman, dessa teman användes även i presentationen av vårt empiriska material. För att kunna få förståelse för barnens tankar är det viktigt att ha förståelse för de processer (vilka processer?) som ett barn genomgår och formas utifrån. Forskning visar att det är kognitionen, barnens sociala tillvaro samt genus som påverkar barnets utveckling, utifrån denna kunskap har vi valt att använda oss av dessa (Forsknings)traditioner när vi valt teorier. Teorierna vi valt att använda oss av för att analysera vårt empiriska material är Circumscription and Compromise, Social Cognitive Career Theory och socialpsykologiskt perspektiv på könsroller.