Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket låg etableringsgrad på arbetsmarknaden. Syftet med vårt arbete är att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de bär på när det gäller möjligheterna att få arbete. Våra forskningsfrågor handlar därför om hur eleverna resonerar inför valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfället, vilken betydelse de tillmäter möjligheten att få arbete efter utbildningen samt vilka förväntningar de har på tiden efter avslutat gymnasium. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med gymnasielever vid två olika skolor i västra Sverige. Tidigare forskning visar att ungdomar idag saknar tydlig koppling mellan skola och arbetsliv och att den ökande valfriheten medför att personligt intresse styr gymnasievalet. Individen tillskrivs eget ansvar i valprocessen men det till synes stora valutrymmet begränsas såväl av strukturella villkor som av individens självuppfattning. De teoretiska utgångspunkterna för vår analys är: intresseutveckling, självbild, begränsning och kompromiss samt karriärhanteringsförmåga. Studiens resultat visar att valet av Barn- och fritidsprogrammet inte ytterst är ett val av intresse för barn utan främst ett val för att säkerställa en trivsam gymnasietid så att utbildningen ska kunna fullföljas. I detta resonemang ryms också uppfattningen om yrkesprogram som lättare att klara av då de innehåller praktik och ställer lägre krav på teoretiska studieprestationer. / The child care and recreation program is a high school program which leads to vocational competence. The student’s employment prospects however are not encouraging after the high school graduation. The purpose with this study is to analyse student’s motives for their decision to choose the child care and recreation program as well as their reflections about their future employment possibilities. The research topics analysed are: student’s reasoning before choosing their high school program, labour market knowledge during the decision making process, chances of getting a job after high school, its importance to them and finally their expectations about their time after high school. The qualitative study contains the result of six interviews with students at two different high schools in western Sweden. The analysis is based on the following theoretical concepts: interest development, self- concept, circumscription, compromise and career decision making ability. The results of this study show that the decision to choose the child care and recreation program is not only motivated by student’s interests in children but also their goal getting a job directly after graduation. They hope that the graduation broadens their possibilities on the labour market. The expectation of a pleasant high school time and an achievable high school graduate can be seen as a motive as well. The reasoning encompasses the perception of a program that is more likely to achieve due to the included practical periods and lower expectations on student’s theoretical study results.

Syftet med denna studie är att undersöka hur formativ bedömning kan stödja elevers lärande och intresseutveckling i den naturorienterande undervisningen. Hur beskriver lärare den formativa bedömningens roll för att stödja elevers lärande i och intresse för de naturorienterande ämnena? Hur använder lärare medierande redskap för att genom formativ bedömning stödja elever i den naturorienterande undervisningen? Studien har en kvalitativ ansats och metoden utgörs av intervjuer och observationer. Resultatet visar att formativ bedömning kan stödja elevers lärande genom att aktivera dem i deras individuella inlärningsprocess och främja utvecklingen av deras självbedömningsförmåga. Studien visar också att lärarna blir stimulerade till att utforma en varierande undervisning som inkluderar samtliga elever och ger dem möjligheten att bli stöttade i sin proximala utvecklingszon av andra mer kompetenta personer i klassrummet. Studien antyder att formativ bedömning kan stödja elevernas intresseutveckling för de naturorienterande ämnena, men resultatet är inte övertygande. Samtliga observerade lärare stödjer eleverna formativt i den naturorienterande undervisningen genom medierande redskap. Språkliga redskap tillämpas för att aktivera eleverna i inlärningsprocessen och för att aktivera dem som resurser för andra elever i undervisningen, medan artefakter främst används för att synliggöra lämpliga strategier i arbetsprocesser samt låta eleverna uppvisa förmågor. Avslutningsvis visar denna studie också att formativ bedömning kan stödja elevernas lärande i naturvetenskap eftersom den formativa bedömningskulturen i kombination med ett tillåtande klassrumsklimat tillåter att eleverna använder varandra som resurser i inlärningsprocessen. / <p>NO</p>