Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebär för elever och lärare samt hur ämneslärarstudenter upplever sin roll i skolans vägledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ämneslärarstudenter vid Umeå universitet får med sig för kunskaper inom området från utbildningen. Arbetet berör de vägledningsinsatser skolan ska bedriva som inte är ämnade för studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna berör varför vägledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nuläget i svenska skolan samt under ämneslärarutbildningen. Den metod som har används är kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter. Enligt styrdokument ska information ske i klassrummet för att få kunskap om yrken och omvärlden som krävs för att kunna göra väl underbyggda val. Vi har tittat på omvärldskunskapen med hjälp av karriärteorier för att se hur och varför det ska behandlas. Studien visar att lärare inte ser skillnad mellan information och enskilda vägledningsinsatser. Den visar också att ämneslärarstudenter inte är medvetna om sin roll i uppdraget. Det behandlas inte under utbildningen trots att de förväntas att ha kännedom om styrdokument som behandlar skolpersonalens uppdrag. Dock ser man att vägledning bedrivs omedvetet. Lärare samt ämneslärarstudenter har bedrivit vägledning utan syftet av att förmedla kunskap på så vis att underbygga studie- och yrkesval. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad kunskap om studie- och yrkesvägledning bland lärare för att höja kvalitén på skolans vägledningsinsatser.

Avsikten med studien är att kvalitativt kartlägga konsekvenser av mobbning i skolan. Eftersom studien riktar sig till skolans studie- och yrkesvägledare är fokus lagd på vad som händer med individens självbild och inre trygghet samt självständighet och målsättningar i studie- och yrkesvalsprocessen. Ett av huvudsyftena är även kartläggning av mobbningens långsiktiga konsekvenser för individens arbetsliv. I studien har personer i åldrarna 26-50 år och som är uppvuxna i olika delar av landet intervjuats. De har under sin skoltid blivit utsatta för mobbning och är idag yrkesverksamma eller på väg ut i arbetslivet. Valda teorier kommer från använd kurslitteratur. Resultatet visar på stora likheter i konsekvenser för individernas självbild vad gäller självkänsla och självförtroende. Aspekter som påverkar individens inre trygghet och som påverkar studie- och yrkesvalsprocessen i form av tvekan att välja och svårigheter med självständigheten kommer fram. Senarelagd etablering och otrygghet i det sociala samspelet inom yrkeslivet kommer också fram som konsekvenser av mobbning.

Syftet med denna undersökning var att analysera på vilket sätt den religiösa tillhörigheten influerat sex religiöst troende och praktiserande muslimers resonemang och värderingar kring studie- och yrkesval. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade respondenternas beskrivningar av hur de praktiserade sin tro i vardagen, vilket gav slutsatsen att islam upplevdes som en livsstil. Vidare visade resultaten att respondenterna upplevde islam som ständigt närvarande, men att det var svårt att urskilja relationen mellan det egna studie- och yrkeslivet och den religiösa tillhörigheten. Samtliga respondenter gav även uttryck för altruistiska värderingar om att bidra till ett bättre samhälle. Detta manifesterades bland annat i deras val av sysselsättning. Det framkom även att respondenterna ansåg sig ha ett ansvar som muslimer i det svenska samhället att representera sin tro, vilket inverkat på deras studie- och yrkesliv. / The aim of this study was to analyze the way in which religious beliefs influenced six religious Muslims' reasoning and values ​​regarding education and vocation. The method that was used was semi-structured interviews. The results showed respondents' descriptions of how they practiced their faith in their everyday life, resulting in the conclusion that Islam is perceived as a lifestyle. Furthermore, the results showed that the respondents experienced Islam as ever-present, but that it was difficult to discern the relationship between their academic and professional life, and their religious beliefs. All respondents also expressed altruistic values to contribute to a better society. This was for instance manifested in their choice of employment. It also revealed that the respondents felt they had a responsibility as Muslims in the Swedish society to represent their beliefs, which influenced their academic and professional lives.

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om studie- och yrkesvägledares syn på genusmedveten vägledning i grundskolan. Vi vill även att få fördjupade kunskaper om vilka metoder och verktyg som vägledarna använder i arbetet med genusmedveten vägledning. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att vi gjort åtta djupintervjuer med fyra kvinnor och fyra män som arbetar som studie- och yrkesvägledare i grundskolan i Sverige. Vägledarna har studie- och yrkesvägledarexamen. Vår studie har utgått ifrån Linda Gottfredssons (1981) teori The theory of circumscription, compromise and self-creation. Studiens resultat visar att vägledarna vi intervjuat ser ett ansvar i att arbeta med genusperspektiv i vägledningen och de tycker att det är viktigt att arbeta med genusfrågor. Resultatet visar också att det hos vägledarna finns skilda sätt att beskriva genusmedveten vägledning. Vi har fått ta del av ett flertal strategier och arbetssätt som kan användas för att arbeta med genusmedveten vägledning. Vi har sedan diskuterat vägledarnas olika syn på betydelsen av kön i vägledningsprocessen. Vi har även diskuterat genusmedveten vägledning och vi har lyft betydelsen av att utmana elevers föreställningar för att få eleven att se möjligheter. Framtida forskningsområden skulle kunna vara att undersöka lärares inställning till att samarbeta med studie och yrkesvägledare i frågor som rör genus eller normkritik. Ett annat framtida forskningsområde skulle kunna vara att skolledarperspektivet lyfts med fokus på genusmedvetenhet och hela skolans ansvar för dessa frågor.

<p>Rapporten handlar om rörelsehindrades studie- och yrkesval och deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen under studieåren. Undersökningens syfte är att visa på om respondenterna utsatts för ”cooling down” av sina studie- och yrkesvägledare. Den har genomförts medelst nio intervjuer med unga rörelsehindrade personer. Intervjuerna har analyserats med två kvalitativa analysmetoder, meningskoncentrering och dikotomi. Undersökningens resultat visar att en majoritet av respondenterna blivit utsatta för ”cooling down”- processer av vägledarna enligt följande: 1. Respondenten har haft en egen idé kring studie- och yrkesvalet men utsatts för brist på uppmuntran eller övertalningsförsök att välja andra utbildningar eller utbildningar med lägre krav. 2. Respondenten var i vägledningssituationen osäker på sitt mål och har utsatts för ”lobbying” att välja utbildningar som tycks stereotypa för gruppen till exempel data och kontor eller individuella programmet. Vägledarna fokuserar, i stor utsträckning, inte på individernas möjligheter utan verkar vilja begränsa dem efter de val de själva tycker är lämpliga. Nyckelord: Rörelsehinder, handikapp, cooling down, studie- och yrkesval, studie- och yrkesvägledning</p><p>This report deals with the career choices of the physically impaired their experiences of guidance counselling during their school years. The purpose of this study was to see if the informants had been exposed to ”cooling down” processes by their guidance counsellors. The used method for collecting material was nine qualitative interviews. The result shows that a majority of these informants had been exposed to processes of cooling down by their guidance counsellors as follows: 1. The informant has had his or her own idea of a choice but been exposed to a lack of encouragement or attempts at persuasion of different paths or more simple paths. 2. The informant had no ambition of his or her own and has been exposed to lobbying to choose educational paths that seem stereotype for the group such as office and computers or the individual program. The counsellors seem, to a great extent, to not focus on the abilities for these individuals but seem to have an ambition to limit their choices after what they themselves find is appropriate. Keywords: Physical impairment, disability, cooling down, career choices, guidance counselling</p>

Rapporten handlar om rörelsehindrades studie- och yrkesval och deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen under studieåren. Undersökningens syfte är att visa på om respondenterna utsatts för ”cooling down” av sina studie- och yrkesvägledare. Den har genomförts medelst nio intervjuer med unga rörelsehindrade personer. Intervjuerna har analyserats med två kvalitativa analysmetoder, meningskoncentrering och dikotomi. Undersökningens resultat visar att en majoritet av respondenterna blivit utsatta för ”cooling down”- processer av vägledarna enligt följande: 1. Respondenten har haft en egen idé kring studie- och yrkesvalet men utsatts för brist på uppmuntran eller övertalningsförsök att välja andra utbildningar eller utbildningar med lägre krav. 2. Respondenten var i vägledningssituationen osäker på sitt mål och har utsatts för ”lobbying” att välja utbildningar som tycks stereotypa för gruppen till exempel data och kontor eller individuella programmet. Vägledarna fokuserar, i stor utsträckning, inte på individernas möjligheter utan verkar vilja begränsa dem efter de val de själva tycker är lämpliga. Nyckelord: Rörelsehinder, handikapp, cooling down, studie- och yrkesval, studie- och yrkesvägledning This report deals with the career choices of the physically impaired their experiences of guidance counselling during their school years. The purpose of this study was to see if the informants had been exposed to ”cooling down” processes by their guidance counsellors. The used method for collecting material was nine qualitative interviews. The result shows that a majority of these informants had been exposed to processes of cooling down by their guidance counsellors as follows: 1. The informant has had his or her own idea of a choice but been exposed to a lack of encouragement or attempts at persuasion of different paths or more simple paths. 2. The informant had no ambition of his or her own and has been exposed to lobbying to choose educational paths that seem stereotype for the group such as office and computers or the individual program. The counsellors seem, to a great extent, to not focus on the abilities for these individuals but seem to have an ambition to limit their choices after what they themselves find is appropriate. Keywords: Physical impairment, disability, cooling down, career choices, guidance counselling

När elever besöker studie- och yrkesvägledaren bär de på en förhoppning om att få reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvägledare arbetar med självkännedom är mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera ämnet. Syftet med studien är att få en insikt hur vägledare arbetar med självkännedom och hur betydelsefullt det är i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien är att studera hur studie- och yrkesvägledarna själva ser på självkännedom.   Studiens valda metod är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvägledarna som intervjuades var till antalet åtta och hälften av de intervjuade vägledarna arbetar på grundskolan och andra hälften på gymnasieskolan. I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledarna anser att det är deras uppgift att bidra till elevers självkännedom. Hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med att bidra till självkännedom utförs på differenta vis. Resultatet analyseras utifrån karriärteorin Cognitive informantion processing (CIP) och styrdokument från skolan. Den huvudsakliga slutsatsen i studien är att vägledare använder ett belysande, bekräftande eller reflekterande arbetsätt för att bidra till elevers självkännedom. Vidare fastställer studien att självkännedom bör få en större plats på utbildning till studie- och yrkesvägledare.

Examensarbetet redovisar ett antal studie- och yrkesvägledares erfarenheter kring hur elevers kön, sociala och etniska bakgrund påverkar deras behov och motivation att uppsöka studievägledning. Vidare beskriver arbetet studie- och yrkesvägledares uppfattningar kring studie- och yrkesvägledningens strukturering och hantering för att främja likvärdighet bland elever i den svenska skolan. Arbetet beskrivs som en kvalitativ undersökning med kvalitativa intervjuer som metod. Empiri insamlades genom fem intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan i Västerbottens län samt genom litteraturstudier. Resultaten tolkades med stöd i hermeneutisk analysmodell och påvisade att etnicitet inverkar genom att elever oftare har liten kunskap om det svenska utbildningssystemet samt att de har begränsade möjligheter att ventilera utbildningsfrågor med sin sociala omgivning, något som leder till att deras behov av vägledning ökar. Social klasstillhörighet inverkar genom att elever från högre samhällsskikt mer frekvent har vårdnadshavare som själva genomfört högre utbildning. Vårdnadshavarna har därför många gånger själva goda kunskaper kring förutsättningar och krav inom utbildning och yrkesliv, vilket de förmedlar till sina barn. Elever från högre samhällsklass har således mindre behov av vägledning än elever från lägre samhällsskikt. Könet inverkar genom att flickor tenderar vara mer osäkra inför framtida studie- och yrkesval än pojkar, något som skapar större behov bland flickor att samtala med en studievägledare. Arbetets resultat påvisade även rektors ansvar i att skapa förutsättningar för studie- och yrkesvägledningens möjligheter att beakta bakgrundsfaktorernas inverkan, samt redovisas behovet av kompetensutveckling inom studie- och yrkesvägledning i relation till möjligheten att stärka dess kvalité. Arbetets slutsats bestod i att studie- och yrkesvägledares förutsättningar att främja likvärdighet bland skolans elever skapas av deras tillgång till tydliga direktiv kring studie- och yrkesvägledningens utformning, genomförande, förväntade resultat samt utvecklingsmöjligheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs nio från Vindeln och Gällivare ser på studie- och yrkesval och hur genus, klass och boendeort kan relateras till elevernas uppfattningar om framtida möjliga studie- och yrkesval och frågan om att flytta eller stanna kvar på boendeorten. Studien avser att besvara frågeställningarna “hur ser elever i årskurs nio från Vindeln och Gällivare på framtida studie- och yrkesval?” och “hur kan genus, klass och boendeort relateras till elevernas uppfattningar om möjliga studie- och yrkesval och frågan om att flytta eller stanna kvar på boendeorten?”. I gruppintervjuer med tre tjejer och tre killar från vardera ort söks svar på dessa frågeställningar. Studiens resultat visar att intresse och social bakgrund har stor betydelse för både killarna och tjejernas studie- och yrkesval. Bland eleverna görs studie- och yrkesvalen generellt sett inom deras handlingshorisont, men vissa val görs också utifrån vad som anses vara “good enough”. De sociala kategorierna genus, klass och boendeort påverkar också elevernas studie- och yrkesval och i frågan om att flytta eller stanna kvar. Dessa kategorier samverkar, skapas och återskapas genom att eleverna i sina berättelser gör sig själva och sina studie- och yrkesval begripliga i kontrast till något annat, det vill säga det andra genuset, andra familjemedlemmar och andra orter. Elevernas motiv till att stanna på boendeorten är trygghet i form av familj, vänner och så kallade insiderfördelar. Drivkrafterna bakom en flytt är att få bo i en egen lägenhet, större frihet, slippa pendling, uppleva världen och ett större utbud av aktiviteter.

No description available.