Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebär för elever och lärare samt hur ämneslärarstudenter upplever sin roll i skolans vägledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ämneslärarstudenter vid Umeå universitet får med sig för kunskaper inom området från utbildningen. Arbetet berör de vägledningsinsatser skolan ska bedriva som inte är ämnade för studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna berör varför vägledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nuläget i svenska skolan samt under ämneslärarutbildningen. Den metod som har används är kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter. Enligt styrdokument ska information ske i klassrummet för att få kunskap om yrken och omvärlden som krävs för att kunna göra väl underbyggda val. Vi har tittat på omvärldskunskapen med hjälp av karriärteorier för att se hur och varför det ska behandlas. Studien visar att lärare inte ser skillnad mellan information och enskilda vägledningsinsatser. Den visar också att ämneslärarstudenter inte är medvetna om sin roll i uppdraget. Det behandlas inte under utbildningen trots att de förväntas att ha kännedom om styrdokument som behandlar skolpersonalens uppdrag. Dock ser man att vägledning bedrivs omedvetet. Lärare samt ämneslärarstudenter har bedrivit vägledning utan syftet av att förmedla kunskap på så vis att underbygga studie- och yrkesval. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad kunskap om studie- och yrkesvägledning bland lärare för att höja kvalitén på skolans vägledningsinsatser.

Praon var en självklar del av elevers arbetslivsorientering i läroplanerna från 60-talet till slutet av 80-talet. När skolan övergick från statlig till kommunal styrning ändrades synen på prao som en viktig del i elevers lärande om arbetsliv och bortprioriterades i många kommuner. 2018 kom en ny lag om obligatorisk prao och i samband med det väcktes vårt intresse av att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på vilken betydelse prao har för elevers arbetslivskunskap och deras framtida studie- och yrkesval. Till vår hjälp har vi använt oss av följande frågeställningar; Hur organiseras praon? Hur arbetar skolan för att eleverna ska tillgodogöra sig erfarenheter från praon inför sitt kommande studie- och yrkesval? Samt hur kan informanternas berättelser förstås med hjälp av teorierna STF och Careership och i ljuset av tidigare forskning? Vi använde oss av en kvalitativ metod och i analysen utgick vi från Careershipteorin och Systems Theory Framework och dess skolperspektiv. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ansåg att praon gav elever en inblick i arbetslivet och en förståelse för kraven i samhället samt en bättre grund inför sina framtida studie- och yrkesval. Analysen visade att praon kunde bidra till att förändra elevens habitus och utvidga handlingshorisonten inför framtida studie- och yrkesval.

Skolan förväntas arbeta aktivt med skola-arbetslivsområdet för att ge eleverna viktig kunskap inför deras framtida yrkesliv. Praon är den del av arbetslivskunskapen som skolorna främst arbetar med, trots det saknas det tydliga riktlinjer för hur den ska organiseras. Det som framgår är att det är huvudmannens ansvar att se till att den fungerar. Detta har lett till att praon i grundskolan ofta blir studie-och yrkesvägledarens ansvar och det för med sig en del problematik. Det har lett oss till att vilja beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete med den praktiska arbetslivsorienteringen. De frågor som vi har valt att undersöka är hur studie- och yrkesvägledare upplever förutsättningarna i arbetet med skola-arbetslivsområdet? Hur kan den praktiska arbetslivsorienteringen bidra till elevernas arbets¬livskunskap enligt studie- och yrkesvägledare och hur resonerar studie-och yrkesvägledare kring hur de vill arbeta med den praktiska arbetslivsorienteringen? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och i analysen har vi utgått från Systems Theory Framework och valda begrepp ur Careershipteorin. Resultatet visar att studie-och yrkesvägledare upplever att det inte finns tillräckligt med tid för att arbeta med skola-och arbetslivsområdet. Vidare finns det önskemål om att det ska finnas en praosamordnare som underlättar det administrativa arbetet och därmed frigöra mer tid för studie-och yrkesvägledare. Det skulle kunna bidra till ett bättre samarbete med övrig personal enligt studie-och yrkesvägledarna. I längden kan detta samarbetet bidra till en ökad medvetenhet för eleverna hur skolan kan förberedda dem för deras kommande arbetsliv.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka betydelsen av att göra prao under grundskoletiden för högskolestudenters studie och yrkesval, enligt högskolestudenterna själva. Metoden som har använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I uppsatsen intervjuas fyra stycken studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. Tre stycken teorier används i analysen av resultatet, learning by doing, Social cognitive career theory (SCCT) och Person – Environment – Correspondence Theory (P-E-C). Resultatet visar att studenterna ser prao som en viktig och betydelsefull insats för elevers framtida studie och yrkesval. De intervjuade har uppskattat sina praoperioder på förskola/grundskola. Uppsatsens slutsats är att samtliga intervjuade anser att deras prao på förskola/grundskola inte varit den avgörande faktorn för deras val av lärarutbildningen. Det framkommer dock att praon har haft betydelse för de studie- och yrkesval de intervjuade gjort efter praoperioden på förskola/grundskola som senare lett fram till lärarutbildningen.