Syftet med studien är att belysa hur elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sina möjligheter att utveckla en självkännedom kring sitt eget lärande. Studien har genomförts som en kvalitativ studie där totalt sex ungdomar från tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem är elever på högstadiet och tre på gymnasiet. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar på att de intervjuade eleverna upplever begränsningar i lärmiljön för att utveckla en självkännedom kring sitt lärande. Eleverna upplever ett beroende av olika former av stöd och hjälp av andra för att klara av skolan. Ett beroende som gör dem osjälvständiga. Eleverna upplever även problem kring att behöva acceptera svårigheterna som dyslexi innebär samtidigt som de försöker se fördelar med att ha diagnosen. Elevernas upplever att hur de blir bemötta av lärare är betydelsefullt för deras självkänsla i likhet med att få möjligheten att vara bra i skolan och lyckas med olika uppgifter i skolan. Att få möjlighet att utveckla en självkännedom kring sitt lärande leder till både mer självständighet och bättre självkänsla enligt de intervjuade eleverna. Elevernas utsagor kan ge oss vägledning i det specialpedagogiska arbetet med att främja utvecklandet av lärmiljöer som ger elever med dyslexi möjlighet att utveckla kunskaper om både sig själva och om dyslexi.

<p>I det svenska samhället finns det många regler, normer och krav på hur individer skall se ut,</p><p>vara och bete sig. Är någon avvikande från dessa kriterier kan personen ibland erfara att</p><p>människors bemötande blir av en annan karaktär, än det bemötande som icke avvikande</p><p>personer är vana vid. Denna uppsats kommer att handla om bemötandet av artonhundratalets</p><p>”idioter” eller dagens förståndshandikappade.</p><p>Syftet med min uppsats är att undersöka hur sex lindrigt förståndshandikappade upplever</p><p>bemötandet från sin sociala omgivning och hur detta bemötande påverkar dem. Vidare är</p><p>syftet att undersöka om stigmatiseringen, som ett handikapp kan innebära, är något som</p><p>lindrigt förståndshandikappade märker av i mötet med andra personer. För att ta reda på detta</p><p>har jag genomfört sex intervjuer med lindrigt förståndshandikappade.</p><p>I resultatdelen kommer ni att få erfara att bemötandet av lindrigt förståndshandikappade</p><p>skiljer sig åt. Skillnaden beror på om den handikappade möter en okänd eller en tidigare</p><p>bekant person. Ni kommer bland annat att få möta Alex som har fått uppleva att han inte är</p><p>välkommen att titta på sitt favoritlag i fotboll och David som brukar skoja och skratta med</p><p>sina arbetskompisar. Det förekommer även en skillnad i bemötandet beroende på om den</p><p>handikappade är ute själv eller med sin gruppbostad. Särbehandlingen som kan förekomma</p><p>kan uppfattas som både positiv och negativ av informanterna. Informanterna beskriver</p><p>känslor som rädsla, ilska, glädje och ett behov att få en rättvis behandling.</p>

I det svenska samhället finns det många regler, normer och krav på hur individer skall se ut, vara och bete sig. Är någon avvikande från dessa kriterier kan personen ibland erfara att människors bemötande blir av en annan karaktär, än det bemötande som icke avvikande personer är vana vid. Denna uppsats kommer att handla om bemötandet av artonhundratalets ”idioter” eller dagens förståndshandikappade. Syftet med min uppsats är att undersöka hur sex lindrigt förståndshandikappade upplever bemötandet från sin sociala omgivning och hur detta bemötande påverkar dem. Vidare är syftet att undersöka om stigmatiseringen, som ett handikapp kan innebära, är något som lindrigt förståndshandikappade märker av i mötet med andra personer. För att ta reda på detta har jag genomfört sex intervjuer med lindrigt förståndshandikappade. I resultatdelen kommer ni att få erfara att bemötandet av lindrigt förståndshandikappade skiljer sig åt. Skillnaden beror på om den handikappade möter en okänd eller en tidigare bekant person. Ni kommer bland annat att få möta Alex som har fått uppleva att han inte är välkommen att titta på sitt favoritlag i fotboll och David som brukar skoja och skratta med sina arbetskompisar. Det förekommer även en skillnad i bemötandet beroende på om den handikappade är ute själv eller med sin gruppbostad. Särbehandlingen som kan förekomma kan uppfattas som både positiv och negativ av informanterna. Informanterna beskriver känslor som rädsla, ilska, glädje och ett behov att få en rättvis behandling.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt.

Mitt syfte med detta arbete är att ta reda på hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att påverka klimatet och om de kan se några förändringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i två femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp. Jag har också sett att genom arbete med emotionell intelligens går det att få självständiga individer som har god förståelse för sina egna och andras känslor.

No description available.

Redan när ett barn är nyfött börjar uppbyggandet av självkänslan. Viktigt för att utveckla en god självkänsla är att få positiv respons från omgivningen. Självkänsla kan delas in i två delar: Inre och yttre självkänsla. Dessa betecknar både vilket värde individen sätter på sig själv och vilken respons omgivningen ger. Dagens samhälle anses vara narcissistiskt. Detta innebär att människan blir mer egoistisk och individinriktad och utseendet blir väldigt viktigt för självkänslan. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan barns självkänsla och matvanor. Avgränsning: Studien bygger på barn i 12 års ålder. Vår uppsats skiljer sig från andra studier som rör självkänsla och matvanor, genom att vi har valt att inte fokusera på barnens vikt och kroppsstorlek. Detta för att vi anser att självkänsla och kroppsstorlek inte nödvändigtvis hänger ihop. Metod: Vi har valt att göra en empirisk undersökning, i form av en enkätstudie. Undersökningen utfördes på två olika skolor i Malmö. Teorier: Vi har valt att presentera olika teorier som tar upp både den inre och yttre delen av självkänsla. Teoretikerna tar även upp självkänsla ur ett genusperspektiv. Resultat, analys av resultat och avslutande diskussion: Totalt deltog 21 elever i studien. Utav dessa var 10 pojkar och 11 flickor. P.g.a. ett litet material har vi ej kunnat göra några generaliseringar. Vi har inte utifrån vår studie, kunnat påvisa något samband mellan barns självkänsla och matvanor. Däremot framkom det att självkänsla speglas på olika sätt hos pojkar och flickor. Pojkarna är nöjda med sitt utseende, men mer oroliga för andras omdöme. Flickor är mer missnöjda med sitt utseende, men oroar sig nästan i lika hög grad, som pojkarna, för vad andra anser om dem. / To examine if there’s a correlation between the self- esteem of children and their eating habits. Background: The build up of self-esteem starts from the beginning a child is born. To develop a good self-esteem it’s important to get positive response from the surroundings. There are two sides of self-esteem: the inner and outer side. This characterises both the self-values of the individual and the responses from the surrounding. The society of today considers being narcissistic. This means that the human being is getting more egoistic and focused on the individual, and the appearance is very important for the self-esteem. Definition: The study is based on 12 year old children. Our study differs from other studies that concerns eating habits and self-esteem, because we have chosen not to focus on the weight and the body size of the children. We think that there is no necessary connection between self-esteem and body size. Methods: We have chosen to do an empirical study, based on an inquiry study. The study was examined on two schools in Malmoe. Theories: We have chosen to present different theories that describe both the inner and outer side of self-esteem. The theoretics also talks about self-esteem through a gender perspective. Result, analysis of the result and conclusion: A total of 21 pupils participated in the study. 10 of these were boys and 11 girls. Because of a small material, we haven’t been able to generalise. We haven’t been able to prove a correlation between the self-esteem of children and their eating habits, through our study. However it showed that self-esteem reflects in different ways between boys and girls. The boys are satisfied with their appearance, but concerned about other people’s judgements. Girls are more unsatisfied with their appearance, and they are almost as concerned about other peoples opinions as the boys are.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gå i egenterapi och hur de påverkas av att det är ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning på utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervägande upplevs som positiv och betydelsefull både ur en personlig och en professionell synvinkel. Viktiga faktorer var möjligheten till utvecklande av självkännedom och självreflektion. En annan viktig betydelse var den didaktiska, där faktorer som rollinlärning och förebild blev viktiga. Resultatet visade också en skillnad i inställningen till egenterapi beroende på vilken inriktning den studerande valt på utbildningen. Alla sju PDT studenterna var genomgående mycket positiva till momentet. Av de fem KBT studenterna var tre mycket positiva, en mycket negativ och en tveksam. Resultatet visade en övervägande positiv inställning till att momentet egenterapi är obligatoriskt.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gå i egenterapi och hur de påverkas av att det är ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning på utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervägande upplevs som positiv och betydelsefull både ur en personlig och en professionell synvinkel. Viktiga faktorer var möjligheten till utvecklande av självkännedom och självreflektion. En annan viktig betydelse var den didaktiska, där faktorer som rollinlärning och förebild blev viktiga. Resultatet visade också en skillnad i inställningen till egenterapi beroende på vilken inriktning den studerande valt på utbildningen. Alla sju PDT studenterna var genomgående mycket positiva till momentet. Av de fem KBT studenterna var tre mycket positiva, en mycket negativ och en tveksam. Resultatet visade en övervägande positiv inställning till att momentet egenterapi är obligatoriskt.

När elever besöker studie- och yrkesvägledaren bär de på en förhoppning om att få reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvägledare arbetar med självkännedom är mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera ämnet. Syftet med studien är att få en insikt hur vägledare arbetar med självkännedom och hur betydelsefullt det är i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien är att studera hur studie- och yrkesvägledarna själva ser på självkännedom.   Studiens valda metod är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvägledarna som intervjuades var till antalet åtta och hälften av de intervjuade vägledarna arbetar på grundskolan och andra hälften på gymnasieskolan. I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledarna anser att det är deras uppgift att bidra till elevers självkännedom. Hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med att bidra till självkännedom utförs på differenta vis. Resultatet analyseras utifrån karriärteorin Cognitive informantion processing (CIP) och styrdokument från skolan. Den huvudsakliga slutsatsen i studien är att vägledare använder ett belysande, bekräftande eller reflekterande arbetsätt för att bidra till elevers självkännedom. Vidare fastställer studien att självkännedom bör få en större plats på utbildning till studie- och yrkesvägledare.