Bakgrunden till arbetet är vårt intresse för och nyfikenhet att undersöka ett livs- och karriärutvecklingsprogram, LOK, och dess betydelse för deltagarna. Vi vill genom studien synliggöra problematiken och förtjänsterna med omställnings- och livs- och karriärutvecklingsprogram och bidra till kunskapsbanken till stöd för Studie- och yrkesvägledare. Syftet är att beskriva och analysera två LOK-deltagares motiv och drivkrafter, utvecklade självkännedom, insikter och livs- och karriärbeslut i ett livs- och karriärutvecklingsprogram, LOK som undersöks genom frågeställningarna; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas motiv och drivkrafter vid användning av LOK som omställningsprogram; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas utvecklade självkännedom i relation till anställningsbarhet; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget övningar, metoder och teorier i LOK i relation till begreppen personlig insikt, teori-insikt och metod-insikt; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas livs- och karriärbeslut vid deltagande i ett livs- och karriärutvecklingsprogram som LOK. För analys av resultatet använder vi oss av ett ramverk av tidigare forskning och karriärteorier. Metodvalet är kvalitativa intervjuer och hermeneutisk analysmetod. Det vi med stor tydlighet kan se som generella slutsatser i resultatet är att, för Lok deltagaren så är förutsättningarna för att lyckas i programmet att deltagaren går in i programmet med en stark motivation och vilja till förändring. Det som erbjuds den engagerade deltagaren är ett professionellt bollplank och vägledning som hjälper deltagaren att utveckla självkännedom och förmåga till att våga ta livs- och karriärbeslut och en ökad anställningsbarhet vid omställningssituationer.

No description available.

Elevers skolavhopp som har sin grund i låg motivation och bristande valkompetens kostar samhället 260 miljarder kronor per årskull. Syftet med studien är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation i grundskolans senare år. De frågeställningar som vi använt oss av är: Hur vet studie- och yrkesvägledare vilka elever som har låg studiemotivation och hur söker de upp dessa? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever? Hur ser studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor ut på skolorna för deras arbete med att motivera elever? Utifrån semi-strukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare visar resultatet att om rätt förutsättningar ges i form av tid, kontinuitet och samarbetsmöjligheter kan deras arbete stötta elever att stärka sin självkännedom, sätta upp mål och göra en handlingsplan i syfte att öka elevernas inre motivation och förhindra skolavhopp.

Syftet med föreliggande undersökning är att bidra med kunskap om hur fem psykologilärare på gymnasiet undervisar för att elever ska få en ökad självkännedom. Psykologi som ämne på gymnasiet har likt andra ämnen förändrats flera gånger sedan 1965, då ämnet infördes. En del av psykologiämnets syfte är sedan 2011 att “undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom” (Skolverket, 2011). Vid genomgång av tidigare forskning framkommer det att det inte finns någon ämnesdidaktik samt att det inte finns särskilt mycket forskning gjord kring att undervisa i psykologi på gymnasiet. Några exempel på genomförd forskning redovisas även om dessa inte är direkt relaterade till denna studie. För att konkretisera det abstrakta i att undervisa i självkännedom valdes det sociokulturella perspektivet som grund, specifikt vilka medierande verktyg lärarna använde för att uppnå målet för undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem psykologilärare. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna använder sig av de medierande verktyg tidigare forskning konstaterat ha positiva effekter på undervisningen i psykologi. Psykologilärarna menade att ett av det viktigaste verktyget de hade var klassen och klassrummet. Ytterligare information som framkom var, bland annat, att lärarna som deltog i undersökningen ofta få ta del av elevers psykiska ohälsa som en följd av att det är just psykologi som de undervisar i. En slutsats bland andra är att psykologilärare arbetar utifrån beprövad erfarenhet.

Elever i årskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att välja på, vilket gör att de lätt fastnar i en mängd av information som är svårsorterad. Många elever i årskurs nio känner osäkerhet i valet av gymnasieutbildning då de inte har någon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sätta sina skolämnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv är påtaglig i många delar av landet, även om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever väljer utbildning på orealistiska grunder eller efter påverkan av vänner. För att öka elevernas kunskap om sig själva, utbildning och arbetsmarknad behövs åtgärder vidtas. Sådana åtgärder kan exempelvis vara att implementera studie- och yrkesvägledning i de olika skolämnena. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning kan vara ett stöd för elever inför valet av gymnasieutbildning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs nio som dels varit delaktiga i en skolas upplägg av ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning och dels gjort sina gymnasieval. Den teoretiska grunden utgörs av CIP- teorins begrepp självkännedom, kunskap om möjligheter och karriärbeslutsfattande, samt Donald E. Supers teori om individens livsfaser och Careership-teorins begrepp handlingshorisont och brytpunkter. Huvudresultatet visar att den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen gett eleverna ökad självkännedom om yrkespreferenser och värderingar gällande arbete. Dock är eleverna inte nöjda med detta, då de även anser att det är viktigt att kunna identifiera sig med ett yrke. Uppsatsens resultat visar även att eleverna sätter stort värde på upplevelser av trygghet, vilket i sin tur bidrar till att de väljer utbildning efter sina vänner och vad de känner till om en viss skola.

Sammanfattning:För att kunna genomföra väl underbyggda gymnasieval behöver vägledningen i grundskolan bidra till att utveckla elevers förmåga att sätta sig själv i relation till olika valalternativ. Anders Lovéns tidigare forskningsresultat påvisar att elever upplever en osäkerhet inför deras gymnasieval. Vårt problemområde behandlar därav studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att förbereda elever inför deras gymnasieval. Examensarbetet belyser även hur väl underbyggda val kan gynna både samhälle och individ utifrån ett långsiktigt perspektiv. Syftet med studien är att få en ökad kännedom om studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval. Examensarbetet utgår från en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har intervjuat tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 1 och tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 7. Examensarbetet har sin utgångspunkt i följande frågeställning: Hur kan studie- och yrkesvägledare arbeta i årskurs 1-9 med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval? Studien riktar sig till yrkesverksamma professioner inom skolväsendet, framför allt studie- och yrkesvägledare. Centrala begrepp som är återkommande i undersökningen är: Studie- och yrkesvägledning, väl underbyggda val, gymnasieval, självkännedom samt grundskola. Analysen utgår ifrån Gottfredsons psykologiska val- och beslutsteori Theory of circumscription & compromise, Hodkinson och Sparkes sociologiska karriärteori Careership, samt Anders Lovéns vägledningsmodell Fyrstegsmodellen. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att samtliga respondenter som medverkat i studien arbetar med att öka elevers självkännedom, samt vidga elevers perspektiv gällande valalternativ och lära eleverna att reflektera över sig själva i relation till olika yrken. Respondenterna arbetar med att elever inte ska begränsa sina gymnasieval utifrån normer, status och etnicitet.

Under senare år har medie- och kommunikationsforskare lyft fram Internet som ett revolutionerande verktyg för bl.a. vägledare och pedagoger i sitt arbete med sökande m.fl. Denna undersökning syftar till att studera hur och i vilken utsträckning ett webbaserat vägledningsstöd kan vara ett komplement till den traditionella vägledningen. Undersökningen har inspirerats av Karriärförlaget som önska få djupare kunskap om det webbaserade valstödet vid namn Karriärpaketet, vilket lanserats på den svenska marknaden och funnits i sin nuvarande form i närmare 3 år. Någon tidigare svensk studie inom detta område har inte gjorts enligt Karriärförlaget.Karriärförlaget etablerades år 2007 och ägs av Studie og Erhverv i Danmark, som är nordens största specialverksamhet för vägledningsinstrument. Målgrupper är svenska skolor, institutioner och privata företag, som alla hjälper vägledningssökande med att göra bra val. Karriärpaketet är ett webbaserat valstöd, uppbyggt som en vägledningsmodell och innehållande flera olika funktioner. Valstödet inbjuder till egenaktivitet och genom olika delar ges individen möjlighet att begrunda sina färdigheter, egenskaper och förmågor, vilka kan kopplas till konkreta yrkes- och arbetsområden. Undersökningen har syftat till att undersöka hur vägledare allmänt ser på ett webbaserat valstöd och hur de använder Karriärpaketet i sitt dagliga arbete.Med hjälp av Howard Gardners inlärningsteori Multipla intelligenser, John D. Krumboltz karriärutvecklingsteori Planned happenstance samt Frank Parsons matchningsteori har jag analyserat resultaten. Metoden har byggts på kvalitativa data. Genom en enkätundersökning som skickats ut till 8 stycken vägledare samt en djupintervju med 2 vägledare har undersökningen genomförts. Resultatet från min undersökning har visat på att Karriärpaketet används av studie- och yrkesvägledare på flera olika sätt i sitt arbete med vägledningssökande. Främst som ett komplement för att ge den sökande ett vidgat perspektiv kring sin valsituation. Valstödet plockas även in som ett hjälpande verktyg inför kommande vägledningssamtal då vägledaren får ett underlag att bygga vidare på. / A web-based test for career choices –Complement? In which way and for who?

Studien lyfter fritidspersonalens ambitioner gällande det relationsskapande arbetet med eleverna i verksamheten. Forskning beskriver fritidspersonalens omsorgsuppdrag som en helhet där barnen på fritidshemmet skall känna sig trygga och utveckla goda relationer. Studien tar upp relevant forskning som stärker vikten av relationsskapande för elevers lärande och utveckling. Relationsarbetet försvåras av strukturella faktorer som barngruppens storlek, personaltäthet och krav från styrdokumenten. Studiens centrala innehåll lyfter personalens ambitioner och beskriver hur dessa ser ut när strävan möter realitet. Syftet med studien är att undersöka vad fritidspersonalens har för ambitioner gällande relationsarbetet med eleverna samt hur de hanterar situationer som gör att de inte kan nå sina ambitionsnivåer. Undersökningen är utformad av en kvalitativ metod med intervju som redskap där åtta yrkesverksamma pedagoger medverkade. Empirin och resultatet är analyserat utifrån ett relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att informanterna ansåg att relationsarbetet är betydelsefullt där ambitionsnivåerna är höga. Tillit och trygghet anses som en central ambition där kommunikation används som medel. Det framgår att informanterna vill möta barnet med ett öppet sinne, där en balansgång mellan att vara personlig men inte för privat blir tydlig. Informanterna lyfter vikten av att jobba relationsskapande för att utveckla jaget hos eleverna där personalen skall utgå från barnets bästa. Studien beskriver hur olika faktorer påverkar deras ambitionsnivåer vilket leder till kompromisser med dessa. När rätt förutsättningar inte finns sänks ambitionerna och personalen belyser värdet av att be om hjälp från sina kollegor och ledning. Resultatet av studien instämmer med undersökningens bakgrund.

Jag har alltid intresserat mig för social kompetens och dess vikt i barn och ungdomars personliga utveckling. Min målsättning är att få grepp om hur viktigt EQ är. Syftet med detta examensarbete är att försöka tydliggöra känslornas inverkan på inlärningen. Samhällssituationen har ändrats markant sen jag själv gick i skolan och därmed även hur dagens elever mår. Många av dagens elever mår inte bra. De är ofta arga och deprimerade. Kan EQ på schemat hjälpa till att förändra och förbättra denna situation? Jag kommer att utgå ifrån dessa problemformuleringar: -Vad är EQ?-Hur påverkar känslor elevernas inlärning? -Behövs EQ i skolan? -Hur kan man arbeta med EQ i skolan? Examensarbetet innehåller en litteraturgenomgång som återger, för syftet och frågeställningarna, relevant fakta. Arbetet innehåller även en undersökningsdel, som består av en intervju med tre olika pedagoger, som alla arbetar strukturerat med EQ. Undersökningsdelens syfte är att ytterligare belysa mitt syfte med arbetet. Resultatet av examensarbetet är att EQ behöver få en mer central roll i undervisningen. Eleverna behöver arbeta med den sociala kompetensen kontinuerligt och strukturerat. Eleverna behöver en socialt fungerande miljö runt dem för att känna trygghet och harmoni. Inte förrän detta är uppnått kan de prestera i skolan.

<p>Jag har alltid intresserat mig för social kompetens och dess vikt i barn och ungdomars personliga utveckling. Min målsättning är att få grepp om hur viktigt EQ är. Syftet med detta examensarbete är att försöka tydliggöra känslornas inverkan på inlärningen. Samhällssituationen har ändrats markant sen jag själv gick i skolan och därmed även hur dagens elever mår. Många av dagens elever mår inte bra. De är ofta arga och deprimerade. Kan EQ på schemat hjälpa till att förändra och förbättra denna situation? Jag kommer att utgå ifrån dessa problemformuleringar:</p><p>-Vad är EQ?-Hur påverkar känslor elevernas inlärning?</p><p>-Behövs EQ i skolan?</p><p>-Hur kan man arbeta med EQ i skolan?</p><p>Examensarbetet innehåller en litteraturgenomgång som återger, för syftet och frågeställningarna, relevant fakta. Arbetet innehåller även en undersökningsdel, som består av en intervju med tre olika pedagoger, som alla arbetar strukturerat med EQ. Undersökningsdelens syfte är att ytterligare belysa mitt syfte med arbetet. Resultatet av examensarbetet är att EQ behöver få en mer central roll i undervisningen. Eleverna behöver arbeta med den sociala kompetensen kontinuerligt och strukturerat. Eleverna behöver en socialt fungerande miljö runt dem för att känna trygghet och harmoni. Inte förrän detta är uppnått kan de prestera i skolan.</p>