Pianoundervisningen i kultur- och musikskolan formas i hög grad av pianolärarna. Syftet med föreliggande studie är att bidra med mer kunskap i skillnaden mellan två kultur- och musikskolsystem genom att jämföra pianolärarnas beskrivning av handställning och spelteknik i arbetet med nybörjarelever. Denna studie undersöker vilken undervisningsmetod som används i Sverige och Armenien avseende arbetet med nybörjarelever vad gäller handställning och speltekniska övningar. Semistrukturerade intervjuer, där informanterna fick diskutera kring ett antal frågeställningar angående sina metodiska val vid arbetet med nybörjarelever, analyserades kvalitativt. Resultatet visar att arbetet med handställning och speltekniska övningar med nybörjarelever är varierande. Arbetet med handställning och speltekniska övningar tycks vara utgångspunkt för pianolärarna i Armenien. Det vill säga att pianolärarna använder skalor och små etyder som speltekniska övningar. Pianolärarna i Sverige som deltog i studien prioriterade i stället andra moment, exempelvis elevens kreativitet och inflytande. Det visar sig att det finns skillnader i enskild pianoundervisning i dessa två länder utifrån intervjumaterialet som togs fram i studien. Detta gör att undervisningsmetoder är växlande från fall till fall. Det vill säga att informanterna har olika arbetsmetoder rörande handställning och speltekniska övningar. Däremot har de liknande metoder i arbetet med ergonomi. Pianolärarnas ambitioner verkar vara anslutna skolsystemets krav och målsättningar.

No description available.

No description available.

<p>Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år. Jag har genom intervjuerna påvisat förskollärarnas egen syn på musik. Undersökningen ger även en överblick om hur det ser ut med mål, ambitioner och arbetet med läroplanen kring musik ute på de intervjuades förskolor. Resultatet visade att fyra av sex förskolor har musik dagligen i sin verksamhet. Vid intervjuerna framkom att att musik används som medel eller metod för att utveckla språket, samt att samtliga förskollärare menar att musik stimulerar barnens motoriska utveckling. De intervjuade förskollärarnas med musik handlar bland annat om att skapa trygghet, glädje och att träna språket.</p>

Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år. Jag har genom intervjuerna påvisat förskollärarnas egen syn på musik. Undersökningen ger även en överblick om hur det ser ut med mål, ambitioner och arbetet med läroplanen kring musik ute på de intervjuades förskolor. Resultatet visade att fyra av sex förskolor har musik dagligen i sin verksamhet. Vid intervjuerna framkom att att musik används som medel eller metod för att utveckla språket, samt att samtliga förskollärare menar att musik stimulerar barnens motoriska utveckling. De intervjuade förskollärarnas med musik handlar bland annat om att skapa trygghet, glädje och att träna språket.

De senaste åren har stort fokus legat på elevers försämrade resultat i PISA-undersökningar. En orsak till detta är bland annat att elevers läsförmåga bland 15-åringar har försämrats de senaste åren. Föreliggande undersökning har som syfte att undersöka vad som styr gymnasielärare i deras litteraturundervisning. Till skillnad från tidigare forskning som lagt fokus på antingen enskilda skolor eller ett antal lärare runt om i landet fokuserar denna undersökning på en kommun. Det empiriska materialet utgjordes av kvalitativa intervjuer från åtta lärare utspridda på fyra skolor, såväl kommunala som en skola med enskild huvudman. Resultatet visade att det fanns liknande ramfaktorer på alla de undersökta skolorna och att elevgruppen och lärares uppfattning av elevgruppen är en av de främsta ramfaktorerna som möjliggör eller begränsar litteraturundervisningen. Detta har lett till att lärare låter sina egna ambitioner stå tillbaka för att kunna fokusera på en litteraturundervisning som tilltalar eleverna. De gemensamma ramfaktorerna har lett till att litteraturundervisningen är relativt likvärdig på den undersökta kommunens gymnasieskolor. Undersökningen visar således att det finns gemensamma ramfaktorer inom en kommun och att dessa påverkar hur likvärdig undervisningen kan vara.

Studien lyfter fritidspersonalens ambitioner gällande det relationsskapande arbetet med eleverna i verksamheten. Forskning beskriver fritidspersonalens omsorgsuppdrag som en helhet där barnen på fritidshemmet skall känna sig trygga och utveckla goda relationer. Studien tar upp relevant forskning som stärker vikten av relationsskapande för elevers lärande och utveckling. Relationsarbetet försvåras av strukturella faktorer som barngruppens storlek, personaltäthet och krav från styrdokumenten. Studiens centrala innehåll lyfter personalens ambitioner och beskriver hur dessa ser ut när strävan möter realitet. Syftet med studien är att undersöka vad fritidspersonalens har för ambitioner gällande relationsarbetet med eleverna samt hur de hanterar situationer som gör att de inte kan nå sina ambitionsnivåer. Undersökningen är utformad av en kvalitativ metod med intervju som redskap där åtta yrkesverksamma pedagoger medverkade. Empirin och resultatet är analyserat utifrån ett relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att informanterna ansåg att relationsarbetet är betydelsefullt där ambitionsnivåerna är höga. Tillit och trygghet anses som en central ambition där kommunikation används som medel. Det framgår att informanterna vill möta barnet med ett öppet sinne, där en balansgång mellan att vara personlig men inte för privat blir tydlig. Informanterna lyfter vikten av att jobba relationsskapande för att utveckla jaget hos eleverna där personalen skall utgå från barnets bästa. Studien beskriver hur olika faktorer påverkar deras ambitionsnivåer vilket leder till kompromisser med dessa. När rätt förutsättningar inte finns sänks ambitionerna och personalen belyser värdet av att be om hjälp från sina kollegor och ledning. Resultatet av studien instämmer med undersökningens bakgrund.

Involvement in political youth organisations is explained in terms of social, moral-ideological,and career-driven incentives. However, previous studies have not examined women’smotivations. This single case study answers and explains why young women engage in politicalyouth organisations and which incitements drive them. The study also explains what youngwomen’s plans for a political career looks like and whether systematic patterns can be discerned.By using in-depth interviews, seven young women in the Swedish political youth party “SocialDemocratic Youth League of Sweden” (SSU), are interviewed. This analysis shows that womenare not primary driven by political career ambitions, instead social and moral-ideologicalincentives are the primary factors for their involvement. Young women perceive barriers topursuing a political career and would rather work in a “regular” profession in the future thanhave a political career.