Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ”Störande elever – korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet”. Avhandlingen skrevs 2008 vid Linköpings universitet och är en av de få forskningsrapporter som finns inom området. Som instrument användes en enkätundersökning, som skickades till en skola i Tyskland (på tyska) och till en skola i Sverige (på svenska). Resultaten visar att de finns både skillnader och likheter mellan de två deltagande skolorna. I stort sett kan man dock säga att lärarna i den tyska skolan använde sig av mer varierande åtgärder än lärarna i den svenska skolan.

Den nyanlända irakiernas möte med det svenska skolsystemet. / The newly arrived iraqis´meeting with the swedish school system.

No description available.

No description available.

Barn visar ofta en stor entusiasm för naturvetenskap, men intresset sjunker mot slutet av grundskolan. Syftet med denna studie är att identifiera möjliga orsaker till att ungdomar tappar sitt intresse för naturvetenskap. Avsikten är också att ta reda på vilken roll deras NO-lärare spelat för deras intresse.För att undersöka detta har fokusgrupper med studiemotiverade elever intervjuats. Studiens resultat visar att även studiemotiverade elever kan ha svårt för naturvetenskapliga skolämnen, vilket gör att de väljer bort dessa ämnen på gymnasiet. Vidare visar resultatet att elever som är ointresserade av naturvetenskap, ser naturvetenskapen som färdigformad fakta som inte kan diskuteras. Resultatet visar också att även omtyckta lärare som eleverna uppfattar som kompetenta, inte lyckas fånga och bevara elevernas intresse för naturvetenskap. Det krävs alltså nånting mer av oss lärare för att kunna hitta ”det där” som krävs för att eleverna skall fängslas av naturvetenskap.

Min uppsats är en fallstudie av den före detta gymnasieskolan Ross Tensta gymnasium där jag med hjälp av insamlad empiri som omfattar såväl intervjuer, policydokument och mediematerial analyserat vilka strukturella faktorer som var med och påverkade skolans villkor. Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera vilka eventuella konsekvenser det marknadsstyrda skolsystemet tar sig uttryck i praktiken. Mitt primära fokus har varit att beskriva hur samhällets omgivande strukturer påverkar aktörer i skolan och hur de förhåller sig till de premisser som ges. Till min hjälp har jag använt mig av Bourdieus begreppsapparat för att förena struktur och aktör men också för att förstå betydelsen av och hur den geografiska platsen och segregation påverkar skolan och dess rykte. Jag har även analyserat den mediala bilden och vad den har för påverkan både på enskilda aktörer men också för skolan. Resultatet visar att skolor som har lågt symboliskt kapital kommer i ett marknadsstyrt skolsystem som främjar valfrihet påverkas negativt. Resultatet visar även att enskilda aktörer har ett mycket begränsat handlingsutrymme utifrån de strukturer som de måste anpassa sig efter och att den geografiska platsen och dess rykte spelar stor roll för skolans förutsättningar på skolmarknaden.

Det framkommer i resultatet att extra anpassningar är ett implementerat begrepp i verksamheten. Informanterna i studien är av uppfattningen att det utförs inom ramen för den ordinarie undervisningen och i huvudsak av läraren själv. Sedan Skolverket 2014 utkom med sina allmänna råd om extra anpassningar har det blivit tydligare vad det är och vad som förväntas av läraren. På skolan finns numera en arbetsgång samt en gemensam checklista över extra anpassningar. Det framkommer att specialpedagogen har en viktig roll i arbetet genom att vägleda och stötta lärarna samt att följa upp arbetet så att det blir systematiskt.

Likheter och skillnader mellan det svenska och det nyzeeländska skolsystemet på förskole - och grundskolenivå. De två skolsystemen jämförs med hjälp av information hämtad i intervjuer, enkäter, skoldokument, artiklar, etc. / Similarities and differences between the Swedish and the New Zealand school systems on a primary and secondary level. The above school systems are compared and highlighted with the aid of educational documents, interviews and questionnaires, articles and websites, etc.

<p>This essay compares the public debate in Sweden 1992 caused by the reforms introduced by the then government giving parents a free choice of schools for their children with the current debate in France about proposals for a similar law there. The study concentrates on the positions taken by the teachers trade unions, in Sweden Lärarförbundet and Lärarnas Riksförbund (LR) and in France SGEN-CFDT. To do so it is necessary also to study the arguments given for and against the proposals by the political parties.</p><p>Some of the differences between the debates can be attributed to different circumstances. The Swedish reform was related to the opening up of possibilities to run private schools, which previously had been rare in Sweden. The French debate has no such connections. The private schools, mostly Catholic, have a very stable share of the students and no side is openly arguing for a change of any sort. Other differences depend on the French adversity to liberalism, almost always conflated with neo-liberalism which makes market-oriented arguments much less common in French public debate.</p><p>Among the trade unions the big difference is between the two Swedish organisations, LR was overall positive to the proposals while Lärarförbundet opposed them. In France SGEN-CFDT takes a position strikingly similar to Lärarförbundets in Sweden 1992 seeing free choice as undermining the idea of a school system for all. In Sweden that idea is seen as a part of the welfare state, closely connected to the Social Democratic party. In France it is seen as a republican idea, connected to an idea of citizenship.</p><p>The trade unions of the teachers in both France and Sweden are also in similar positions as their role has become merely reactive. There seems to be little room left for them to formulate policy and push the educational systems in their prefered directions.</p>

PISA (Program for International Student Assessment) är ett välkänt verktyg för utbildningsmonitorering. Dessa studier, som avser mäta hur väl den framväxande generationen är förberedd på kommande utmaningar, genomförs vart tredje år och publicerar en skolsystemrankning som får allt större uppmärksamhet. År 2015 deltog 72 länder i studien. I det här arbetet presenteras två olika skolsystem för att besvara frågan om man borde ta hänsyn till läroplaner i en studie som PISA och om det finns vissa skolformer som gynnas i PISA-studien. Nämda skolsystem, det svenska och det bayerska, beskrivs utifrån dessas styrdokument. Social bakgrund, undervisningstider och ämnets innehåll jämförs mellan de olika skolformerna. Resultaten visar sig att det inte finns något samband mellan undervisningstid och PISA-resultat, men att de skolformer som har en mer teoretisk inriktning och har mer detajlerade styrdokument gynnas i PISA studien.