Undersökningen syftar till att jämföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet på grundskolenivå. För att uppnå detta syfte har jag bl.a. studerat de två skolsystemen och jämfört olika skoldokument i de båda länderna. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkäterna om skolsystemet.Mina frågeställningar i detta examensarbete lyder: tjänar barnet på att börja skolan tidigare än vid 7 års ålder? Hur ställer de sig till studier i främmande språk? Vilken inställning till skoluniform finns det bland såväl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tänka sig att gå på en pojk- respektive flickskola? Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem. Däremot finns det stora skillnader bl.a. i deras attityd till skolarbete, skoluniform och favoritämne. / The research aims to compare the similarities and differences between the Swedish and Russian school systems at primary school level. To achieve this goal I have studied two school systems and compared different school documents in these two countries. The research was implemented with the help of questionnaires for pupils at one school in Sweden and one school in Russia. I asked Swedish and Russian pupils to fill out the questionnaire about their school system. My questions in this work are: does the child benefit by starting school earlier than the age of 7? What is their opinion towards studies in foreign languages? What attitudes do Swedish and Russian pupils have regarding school uniform? Would the pupils consider going to a single-gender school?The results of the research show that there are no major differences in what Swedish and Russian pupils think about their respective school systems. However there are some differences in their relation to work at their school, school uniform, and their favorite subjects.

Syftet med vår studie är att lyfta några pedagogers tolkningar av begreppet extra anpassningar och få dem att reflektera över sina behov och förutsättningar för att möjliggöra dessa. Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur organiseras arbetet med extra anpassningar på skolan? Vilken kompetens anser sig pedagogerna ha för arbetet med extra anpassningar? Vår studie grundar sig på tidigare forskning med utgångspunkt i några specialpedagogiska perspektiv samt synen på skolverksamheten utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv. De specialpedagogiska perspektiven ger olika förklaringar på hur skolsvårigheter uppstår och hur dessa ska anpassas. De specialpedagogiska perspektiven som beskriver individen som problembärare är Nilholms (2012) kompensatoriska, Perssons (2003) kategoriska samt Ahlbergs (2013) individperspektiv. Vidare diskuteras Nilholms (2007) dilemmaperspektiv samt vårt skolsystem med dess kunskapskrav och förväntningar på eleven. Vår studie bygger på empiriskt material. Genom samtal i fokusgrupper har vi använt en kvalitativ ansats, vilket innebär en strävan och ett intresse att förstå, beskriva och förklara den insamlade empirin. Studien har gjorts på 2 skolor, en grund- och en gymnasieskola i två olika kommuner. Det framkommer i resultatet att flertalet av informanterna är av uppfattningen att begreppet extra anpassningar är något pedagogen ansvarar för och utför inom ramen för den ordinarie undervisningen. Informanterna upplever dock att de saknar tillräcklig kompetens för detta uppdrag. De efterfrågar arenor för pedagogiska samtal och kollegialt lärande samt styrning och rutiner från organisationsnivå.

Syftet med detta arbete är att presentera de olika utmaningar som elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställer på Sveriges utbildningsystem och i synnerhet när det handlar om att undervisa dem i moderna språk. Studiens frågeställning är hur lärarna i moderna språk undervisar elever med olika typer av inlärningssvårigheter. Vad säger neurovetenskapen, svenska skollagen och finns det didaktiska metoder för att hantera dessa barn på bästa sätt? Studien, fokuserad på lärarna i moderna språk, har genomförts för att undersöka hur dessa upplever sitt arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökningsform och tekniken för att samla information är intervjuer. Vi konstaterar olika slutsatser efter studiens resultat som alla pekar på en rad brister: ingen tillgång av lärare inom specialpedagogik för att hantera elever med specialbehov; ingen tillgång till specialmaterial; ingen tid att förbereda/söka specialmateriel/skapa anpassningar; inget stöd från skolledning/specialpedagog; inget ämnesdidaktiskt stöd för språkundervisning. Slutligen har olika lösningar föreslagits.

The divided Swedish subject – a comparison of the curriculums in Swedish and Swedish as a second language The aim of this essay is to examine and appose the curriculums of the school subjects Swedish and Swedish as a second language in upper secondary school in relation to prevalent second language development research and didactics. My theoretical framework consists of discourse theory and the socio-cultural perspective on teaching and learning. The overall purpose of this essay is biramous and the study aims towards answering the following questions: 1. What didactic considerations are made in the two curriculums? And 2. In what ways is the curriculum in Swedish as a second language based on prevalent second language development research, and in what ways is it not? To answer these questions I have chosen discursive analysis as my main method to examine and compare the curriculums in order to delineate what implications its language use and goal formulations has for the perception of both student groups and in turn the possible quality of their language education. Through my analysis I have found that the curriculum for Swedish as a second language have some bearing in second language research, but that the differences between the two subjects’ curriculums as a whole lack feasible reasoning. The differences in language use and goal formulations between the two curriculums comes across as a result of both fleeting reasoning as well as fleeting judgement in relation to didactics and second language education. My proposition is to have a united Swedish subject for the currently existing student groups with the possibility of a new version of Swedish as a second language intended solely as a temporary educational form for newly immigrated students to assist their early Swedish acquisition.