The aim of this study is to examine how teachers at lower secondary level schools in the swedish school system interpret their role as teachers against the background of what media and reseachers call a neoliberalized school. Since the 1990s the swedish school system has adapted a decentralized and free market governing logic. Following this change is critique of its concequences on the school, the teaching and the students which is covered by both researchers and media. The neoliberalization of the school system is well explored with a predominant placement at a macro level portraying the school’s diversification at a system level that focuses on the principles and intentions behind the schools change and their consequences. The teachers are researched in some articles but often from an outside perspective instead of an inside perspective with the teachers’ own reflections. In this study the teachers’ own reflections on the effect of neoliberalized school on their roles as teachers are studied aswell as the relationship between the professional role and the private role and if and how they perceive the affect of neoliberalism on both the professional and the private role. This was conducted through semistructured interviews with five lower secondary school teachers in the medium sized city Växjö in Sweden. The results show that the respondents does not feel affected in their teacher role by neoliberal values of the system but they reflect on the theoretical differences between private and municipal schools and material consequences on the professional practice.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter och begränsningardet finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet i årskurserna 4-­‐‑6.Uppsatsens inriktning har även varit att analysera vilka kännetecken och funktionersamhällskunskapsämnet har och hur de framträder isamhällskunskapsundervisningen. Metoden som har använts är att studien hargenomförts i form av en kvalitativ studie. Undersökningen baseras på sexobservationer och sex intervjuer som genomfördes med sex lärare i årskurserna 4-­‐‑6 påtre olika skolor. Resultatet visade i huvudsak att de begränsningar som fanns med attundervisa i samhällskunskap utgjordes av inre och yttre faktorer som läraresförståelse av ämnet, deras klass-­‐‑ och socioekonomiska bakgrund och läraresindividuella ansvar att uppdatera sig om nyheter och aktuella händelser. Vidarevisade resultatet att samhällskunskapsämnet är ett elevnära ämne med möjlighet tillelevnära exempel som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Slutsatsen är att deutmaningar som finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet är dels attförhålla sig till ämnets föränderlighet dels att vara uppdaterad om samhälletsaktualiteter. I och med detta kan jag konstatera att den största utmaningen för lärarnaär att förhålla sig till ämnets komplexitet. / <p>Godkännande datum: 2018-05-31</p>

Denna uppsats undersöker Torgny Lindgrens roman Ormens väg på hälleberget och dess didaktiska potential vad gäller det dubbla uppdraget i skolan. Inledningsvis avhandlas en rad teoretiska förhållningssätt vad gäller den rådande synen på såväl läsning som skönlitteraturens relation till läsaren. Därefter följer en analys av romanen som tar stöd i tidigare forskning kring Lindgrens författarskap samt redan existerande analyser av verket i fråga. I den sista och avslutande delen diskuteras resultatet av analysen i relation till skolans värdegrundsuppdrag samt kunskapsuppdrag som tillsammans utgör det dubbla uppdraget. Stilen i boken har didaktiska möjligheter vad gäller ämneskunskaper för svensklärare och den tematik som presenteras under analysdelen erbjuder en rad ämnen att ta avstamp i vad gäller värdegrundsuppdraget. Resultatet tyder på att Ormens väg på hälleberget har mycket goda didaktiska möjligheter och att lärare, med rätt förberedelse, med fördel kan använda sig av verket för att förverkliga det dubbla uppdraget.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattning om läxans funktion i förhållande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats där halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lärare har genomförts. Studiens data analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys där lärares uppfattningar om läxans funktion redovisas på individnivå, organisationsnivå/skolnivå och samhällsnivå samt för elever i svårigheter. Vidare analyseras lärares övervägande uppfattningar om läxans funktion under fem olika synsätt, Det traditionella synsättet, Det kommunikativa synsättet, Det tillmötesgående synsättet, Det ambivalenta synsättet samt det Marknadsanpassade synsättet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsättet och Vygotskijs teori om lärande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven. Resultatet visar på stora skillnader i lärarnas syn på läxans funktion för elevens lärande och lärares undervisning på de olika nivåer studien berör. Bristande kollegial samsyn råder på skolorna vilket medför att läxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt läxan, vilket får negativa konsekvenser i en skola för alla. Några slutsatser som kan dras är att likvärdigheten i en skola för alla, med fokus på skolans kunskaps- och demokratiuppdrag, påverkas av bristande samsyn, av skolors möjlighet att erbjuda läxhjälp på eftermiddagar samt av de läxhjälpsföretag som etableras på samhällsnivå. ___________________________________________________________________________ Nyckelord: Läxans funktion, Intervjustudie, Kunskapsuppdrag, Demokratiuppdrag, Skola för alla, Inkluderande undervisning, Likvärdighetsperspektiv, Elev i behov av särskilt stöd.

Skönlitteratur ska inkluderas i svenskundervisningen men samtidigt minskar elevernas läsförståelse. Skolan har ett dubbelt uppdrag i form av kunskaps- och värdegrundsuppdraget som ska genomsyra hela verksamheten. Syftet med studien är att undersöka svensklärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda skönlitteratur för att möta skolans dubbla uppdrag i årskurs 4–6. Detta görs utifrån följande frågeställningar: Vad anser lärare är svenskämnets huvuduppgift? Hur använder lärare skönlitteratur som pedagogiskt material? Hur ser lärare på att använda skönlitteratur för att möta skolans dubbla uppdrag? Resultatet kopplas till Svedners (1999) teoretiska tolkning av svenskämnet genom hans sju ambitioner. Materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att utifrån det som lärare uttrycker så är färdighetsambitionen i fokus. Däremot ingår fler av ambitionerna när lärarna beskriver hur skönlitteratur används och kan användas. Det framkommer även att lärare anser att skönlitteratur är ett bra sätt att inkludera värdegrund i svenskämnet men att det kräver planering och kan gynnas av att lärare arbetar tillsammans och arbetar med teman. / Fiction should be included in the Swedish school subject but at the same time the pupils’ reading comprehension decreases. The school have two missions that it needs to include, the knowledge mission and the value mission. The purpose of this study is to review teachers of Swedish experience of and their view on fiction to meet the two missions in middle school. This will be done by answering following questions: What do the teachers consider to be the main purpose of the Swedish school subject? How do teachers include fiction in their teaching as a pedagogical material? How do teachers view the usage of fiction to fulfill the schools two missions? The result is put in relation to Svedner’s (1999) theoretical interpretation of the Swedish school subject through his seven ambitions. The material was collected through semi-structured interviews with five active teachers in the grades 4–6. The result shows that what the teachers express is related to the ambition of skill being in focus. However, more of the ambitions could be seen when the teachers describe how they use fiction and how fiction could be used. The result also shows that the teachers find fiction to be a helpful resource to include the value mission in the subject of Swedish, but that it requires a lot of planning and that could be more efficient if teachers work together and work with themes.