Syfte och frågeställningar  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.   Frågeställningar:  Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa?  Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen?  Metod  Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad.  Resultat  Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser.  Slutsats  Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa. Visionen är att skapa en skola för alla, vilket alla skolor strävar efter men utan materiella resurser är det väldigt svårt att kunna tillgodose alla elever om själva budgeten är så pass begränsad. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2011</p>

Skolans styrdokument poängterar vikten av att alla elever ska få möjlighet till den undervisning de har rätt till. Målet är en inkluderande skola för alla, och en del i denna process är enligt tidigare forskning att skapa ett gott klimat i skolan och i undervisningen.   Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett tillitsfullt klimat i undervisningen samt hur det skapas. Ett ytterligare syfte var att försöka begreppslägga ett tillitsfullt klimat i relation till inkludering. För att kunna göra detta använde jag mig av den kvalitativa, halvstrukturerade forskningsintervjun. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebär att pedagogens uppfattningar av fenomenet ett tillitsfullt klimat står i fokus. Mitt empiriska material, i form av pedagogernas utsagor, har tolkats med hjälp av meningskoncentrering samt fenomenografisk uppfattningskategorisering, med ytterligare inspiration av hermeneutiken.   Studien visar på variationer i uppfattningarna om vad ett tillitsfullt klimat är, och hur det uppstår, och att det finns såväl en pedagogisk som relationell aspekt. De tydliga ramarna och positiva förväntningarna är av stor vikt tillsammans med en flexibel undervisning där elevens behov står i centrum. Den sociala interaktionen mellan lärare och elev är också mycket betydelsefull, där intresset för elevens person och mående lyfts fram, samtidigt som pedagogerna också poängterar tryggheten i gruppen. Utsagorna visar ytterligare att det finns en uppfattning om att det finns en stark korrelation mellan ett tillitsfullt klimat i undervisningen och inkludering, där pedagogerna är överens om att de är tydligt avhängiga av varandra.

Studiens syfte var att undersöka lärares, särskollärares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av särskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhållande till inkludering, uppfattningar om lärares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgått från en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna själva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen. Genom resultatet kunde vi se att inkluderande undervisning är ett komplext fenomen som är svårt att definiera på ett enhetligt sätt av intervjupersonerna. Det framkom att de intervjuade ibland såg en uppdelning av klassen utifrån elevernas förutsättningar som nödvändig, men att en uppdelning inte alltid behöver påverka gruppens gemenskap. Intervjupersonerna såg elevernas olikheter som en tillgång och att de kan lära av varandra som en viktig aspekt i arbetet för inkludering. Intervjupersonerna uppfattade flera olika strategier som inkluderade. Det framkom att intervjupersonerna hade olika uppfattningar om hur specialpedagogiska insatser bör bedrivas samt att lärare och specialpedagoger har olika roller i arbetet för inkludering. Vi anser att se olikheter som en tillgång borde vara en framtidsvison inom skolvärlden för att respekt och förståelse ska infinna sig bland människor i samhället. För att inkluderingsarbetet ska bli tydligare så borde begreppet inkludering och dess innebörd skrivas ut i läroplanerna så att alla verksamma inom skolan förstår inkludering på ett liknande sätt och har ansvaret för att arbeta inkluderande i skolans verksamhet.

<p>Studier om elever i behov av särskilt stöd domineras av lärarperspektivet, få studier har ett elevperspektiv. Den här studiens syfte är att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av särskilt stöd har av det särskilda stödet, vad det gäller vari problematiken ligger, stödåtgärdernas utformning generellt sett, det egna lärandet och på de specifika åtgärderna utvecklingssamtal och åtgärdsprogram.</p><p> </p><p>För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare år.</p><p> </p><p>Resultatet visar att eleverna uppfattar särskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen är elevernas uppfattningar fokuserade på individnivå, eleven har problem med ett eller flera skolämnen. Lärandet är inriktat på att nå målen för godkänt utan att reflektera över nyttan av kunskaper. Även utvecklingssamtal och åtgärdsprogram är inriktade på att eleven ska nå betygsmålen. Yttre dimensionen speglar elevernas uppfattningar det som omsluter dem i skolan, material, pedagoger och andra resurser. Dimensionen befinner sig utanför det som eleverna har möjlighet att påverka. Problem orsakas av det som inte eleven har möjlighet att påverka. Särskilda stödet handlar om att få rätt material av pedagogerna för att kunna arbeta med lärandet på egen hand. I utvecklingssamtalet uppfattar eleven ingen möjlighet att påverka innehållet. Åtgärdsprogrammen skrivs utan delaktighet och inflytande för eleven. Gemensam dimension är området där individ dimension och yttre dimension går i varandra. Inom denna dimension sker samverkan och dialog i ett möte på likartade villkor, i ett lärande möte. Problem uppstår i mötet med en uppgift och i särskilt stöd söker eleverna kamratinlärning och samarbetsinlärning. Lärandet är inriktat på en djupare inlärning där eleven reflekterar över det inlärda och hur han/hon lär. Åtgärdsprogrammen är ett pedagogiskt stöd för eleven och eleven är väl medveten om innehållet och nyttan av det.</p>

Studier om elever i behov av särskilt stöd domineras av lärarperspektivet, få studier har ett elevperspektiv. Den här studiens syfte är att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av särskilt stöd har av det särskilda stödet, vad det gäller vari problematiken ligger, stödåtgärdernas utformning generellt sett, det egna lärandet och på de specifika åtgärderna utvecklingssamtal och åtgärdsprogram.   För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare år.   Resultatet visar att eleverna uppfattar särskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen är elevernas uppfattningar fokuserade på individnivå, eleven har problem med ett eller flera skolämnen. Lärandet är inriktat på att nå målen för godkänt utan att reflektera över nyttan av kunskaper. Även utvecklingssamtal och åtgärdsprogram är inriktade på att eleven ska nå betygsmålen. Yttre dimensionen speglar elevernas uppfattningar det som omsluter dem i skolan, material, pedagoger och andra resurser. Dimensionen befinner sig utanför det som eleverna har möjlighet att påverka. Problem orsakas av det som inte eleven har möjlighet att påverka. Särskilda stödet handlar om att få rätt material av pedagogerna för att kunna arbeta med lärandet på egen hand. I utvecklingssamtalet uppfattar eleven ingen möjlighet att påverka innehållet. Åtgärdsprogrammen skrivs utan delaktighet och inflytande för eleven. Gemensam dimension är området där individ dimension och yttre dimension går i varandra. Inom denna dimension sker samverkan och dialog i ett möte på likartade villkor, i ett lärande möte. Problem uppstår i mötet med en uppgift och i särskilt stöd söker eleverna kamratinlärning och samarbetsinlärning. Lärandet är inriktat på en djupare inlärning där eleven reflekterar över det inlärda och hur han/hon lär. Åtgärdsprogrammen är ett pedagogiskt stöd för eleven och eleven är väl medveten om innehållet och nyttan av det.

Syftet med studien är att tillföra kunskap om vilka uppfattningar svensklärare har om sin planering och utvärdering av inkluderande undervisning och huruvida de uppfattar dilemman i samband med inkluderande undervisning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där åtta svensklärare deltar, dessa arbetar i en kommun som de senaste tre åren arbetat aktivt och kommunövergripande med inkluderande undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien är Claes Nilholms dilemmaperspektiv och Michael Uljens skoldidaktiska modell. Resultatet bekräftar till stor del de slutsatser som framkommer i andra studier inom fältet. Lärarna i studien är i grunden positiva till inkluderande svenskundervisning men ser dilemman i genomförandet med nuvarande förutsättningar. Mer stöd i form av tid och organisation för kollegialt samarbete, planering och utvärdering, fysiska förutsättningar i skolbyggnaden, utökat specialpedagogiskt stöd samt specialpedagogisk praktiknära kompetensutveckling efterfrågas. När lärare saknar tillräckliga specialpedagogiska kunskaper finns risk att de inte kan identifiera elevers behov och anpassa undervisningen så att den når alla elever. Det kan leda till exkludering av elever i behov av särskilt stöd. Ett återkommande dilemma i studier som undersöker inkludering och som även lärarna i vår studie upplever är att de balanserar mellan den enskilde elevens behov och hela klassens intresse. Vidare framkommer att inkludering är ett mångfacetterat begrepp, för att utveckla undervisningspraktiken behövs en samsyn inom skolan och/eller kommunen vad begreppet innefattar. Lärarnas planeringsarbete i svenskundervisningen sker till största delen enskilt och de har svårt att benämna ämnesspecifika metoder och arbetssätt vid namn, men uppger att de arbetar varierat. Vi uppfattar ett samband mellan enskild planering samt de svårigheter lärarna har att benämna ämnesspecifika metoder och arbetssätt.

Det är allt vanligare att barn diagnostiseras för autism under den tiden som de går i förskolan. I Skollagen framgår det att utbildningen ska vara likvärdig och anpassas utifrån alla barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare går tillväga för att inkludera barn med autism i undervisningen samt undersöka vilka strategier de använder. Detta i syfte för att undersöka hur förskollärare och pedagoger skapar inkluderande undervisning för att ge barn med autism möjlighet att främja sin utveckling och lärande.   Empirin för denna studie samlades med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningen genomfördes på en digital plattform och den besvarades av 135 respondenter som omfattade förskollärare, barnskötare och rektorer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare och intervjuerna ägde rum på förskollärares arbetsplatser. Analys och diskussionsavsnittet i de kvantitativa och kvalitativa delstudierna utfördes med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.   Resultatet av studien indikerade att en stor majoritet av förskollärare och övriga pedagoger har tidigare erfarenhet av att arbeta med autistiska barn i förskolan. Resultaten visar att pedagogerna upplever svårigheter med att skapa sociala samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen i gruppen, samt svårigheter i att inkludera barn med autism i undervisningen. Resultatet visar även att pedagogerna arbetar starkt med att inkludera dessa barn i undervisningen genom att skapa förutsättningar för att alla barn med och utan autism ska lyckas i undervisningen. I denna kontext har resultaten visat att pedagogerna möjliggör inkludering genom att de använder olika hjälpmedel och anpassningar samt planerar undervisningarna utifrån det autistiska barnets behov och förutsättningar. Pedagogerna använder olika strategier för att inkludera de autistiska barnen i undervisningen och strävar för att skapa en likvärdig utbildning för alla barn.

Följande examensarbete undersöker lärares upplevelser av inkludering i religionsundervisning. Undersökningen baseras på kvalitativ studie, i form av intervjuer med tre ämneslärare som har religion som sitt huvudämne. Studien har sin grund i vetenskapsteorin fenomenologi, som intresserar sig för människors upplevelser. I resultatdelen framställer jag lärarnas upplevelser av deras arbetssätt samt om de arbetar ur ett inkluderande perspektiv. Studiens syfte är att belysa hur viktigt det är att ge alla elever samma förutsättningar för att lyckas samt att möta elevernas behov.

Syftet med den här småskaliga studien var att undersöka hur huvudmän och skolor i sina verksamhetsplaner använder begreppet inkludering och motsvarande sex begrepp samt beskriver inkluderande undervisning. För att undersöka detta har en dokumentstudie genomförts. Studiens huvudfokus är inkluderande undervisning men då inkluderande undervisning är ett komplext begrepp har ytterligare sex begrepp, som motsvarar inkluderingsbegreppet, valts ut till undersökningen. Detta för att se om dessa begrepp kan nyansera beskrivningen av inkluderande undervisning. Urvalet bestod av 60 verksamhetsplaner, varav 40 på skolnivå och 20 på huvudmannanivå. Ansatsen var mixed method. I den kvantitativa ansatsen gjordes en innehållsanalys för att se om inkludering och motsvarande sex begrepp förekommer i verksamhetsplaner. I den kvalitativa ansatsen gjordes en innehållsanalys utifrån verksamhetsplanerna som sammanställdes i fyra kategorier. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att i verksamhetsplaner på både huvudmanna- och skolnivå varierar förekomsten av inkludering. Det kvalitativa resultatet visar att inkluderande undervisning beskrivs i verksamhetsplanerna på olika sätt på både huvudmanna- och skolnivå. För specialpedagogen kan det vara av vikt att ha insikt om hur den egna skolan skriver in och använder sig av begreppet inkludering i skolans verksamhetsplan. Det kan även vara av vikt att säkerställa att det i planerna beskrivs hur skolan ska arbeta med implementering av inkluderande undervisning.

Slöjdande innebär att befinna sig i olika arbetsområden där man tar till sig kunskaper genom att använda flera olika sinnen medan man bearbetar och formar olika material till slöjdföremål. Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka hur olika visuella hjälpmedel kunde stödja både slöjdläraren i sina undervisningsmetoder men också eleverna i deras inlärningsprocesser av olika praktiska kunskaper. I dagens skola där digitaliseringen ökar från år till år öppnas även nya möjligheter i slöjden. Olika digitala undervisningsmaterial har blivit tillgängliga, slöjdforum har öppnat upp för samtal slöjdlärare emellan över hela landet. Vi ville förkovra oss inom inkluderande undervisning i slöjdsalen och hur man når ut till hela gruppen med elever i ett ämne där barnen ofta befinner sig på väldigt olika platser i arbetsprocessen med sina slöjdföremål. Med hjälp av intervjuade slöjdlärare från hela landet har vi försökt få en uppfattning om hur visuella stöd används och vilken nytta det har. Ett av de främsta mål en lärare vill uppnå, måste väl vara att skapa en lärmiljö som är tydlig och trygg där slöjdundervisningen är stimulerande och stöttande, lagom utmanande och kommunikativ där eleverna får utvecklas i sin egen takt efter den egna förmågan. Kan något av detta uppnås med hjälp av visualiseringar? Resultatet visar att med hjälp av visuellt stöd kan elever bli mer självständiga i sitt eget lärande och ta större eget ansvar samt att lärarna får en undervisning som når fram till fler elever med hjälp av väl avvägt visuellt stöd.