Läroboken har länge haft en framträdande roll i skolan, men läroboksanvändningen inomi drott och hälsa har varit ett förhållandevis outforskat område. Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet använder sig av läroböcker i undervisningen, hur de ser på läroböcker och hur innehållet i läroböcker för gymnasieelever inom ämnet idrott och hälsa följer de nationella styrdokumentens intentioner. Studiens teoretiska ramverk är läroplansteorin som handlar om hur en läroplan på olika nivåer formuleras, tolkas och omsätts till konkret undervisning. Enligt denna teori har läroböcker en betydelsefull funktion på transformeringsarenan där styrdokumenten tolkas. Genom en enkätundersökning framkom det att 54,5 % av idrott och hälsa-lärarna använder sig av läroböcker och att läroböckerna framförallt används till undervisningens mer teoretiska moment. Läroböcker för idrott och hälsa ansågs både ha fördelar och begränsningar.Textanalyser av aktuella läroböcker visade att kursplanens centrala innehåll och syfte återfanns i böckernas innehåll.

Denna studie belyser barns språkutveckling och hur läroplanen implementeras i verksamheten. Syftet med studien är att belysa hur några förskollärare beskriver vad språkutveckling är för dem samt hur de säger att de implementerar läroplanen i verksamheten. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver förskollärarna vad språkutveckling är? och Hur beskriver förskollärarna processen att implementera läroplanen i sin verksamhet? Utifrån studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts med semistrukturerade intervjuer av sex förskollärare. Pedagogerna beskriver språkutveckling som barnens förmåga till ”kommunikation” och ”benämning” och att detta sker genom att utveckla ett ordförråd. ”Dialog” beskrivs som både ett medel och ett mål för språkutveckling. Flera pedagoger ser språkutveckling som en naturlig, konstant pågående process i förskolans vardag som sker under hela dagen: den är ”allt”. Implementering av läroplanen beskrivs främst som en fråga om planering av verksamhetens innehåll; vissa arbetar med den som ett ”levande dokument” att tolka medan andra förlitar sig till sitt minne av den då de planerar aktiviteter utifrån läroplanens mål. Resultatet visar att pedagoger arbetar utifrån en pliktkänsla eller önskan att använda läroplanen vid planeringen av språkutvecklande aktiviteter, även då de ser språkutveckling som naturligt pågående i alla aktiviteter.

Syftet med den här småskaliga studien var att undersöka hur huvudmän och skolor i sina verksamhetsplaner använder begreppet inkludering och motsvarande sex begrepp samt beskriver inkluderande undervisning. För att undersöka detta har en dokumentstudie genomförts. Studiens huvudfokus är inkluderande undervisning men då inkluderande undervisning är ett komplext begrepp har ytterligare sex begrepp, som motsvarar inkluderingsbegreppet, valts ut till undersökningen. Detta för att se om dessa begrepp kan nyansera beskrivningen av inkluderande undervisning. Urvalet bestod av 60 verksamhetsplaner, varav 40 på skolnivå och 20 på huvudmannanivå. Ansatsen var mixed method. I den kvantitativa ansatsen gjordes en innehållsanalys för att se om inkludering och motsvarande sex begrepp förekommer i verksamhetsplaner. I den kvalitativa ansatsen gjordes en innehållsanalys utifrån verksamhetsplanerna som sammanställdes i fyra kategorier. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att i verksamhetsplaner på både huvudmanna- och skolnivå varierar förekomsten av inkludering. Det kvalitativa resultatet visar att inkluderande undervisning beskrivs i verksamhetsplanerna på olika sätt på både huvudmanna- och skolnivå. För specialpedagogen kan det vara av vikt att ha insikt om hur den egna skolan skriver in och använder sig av begreppet inkludering i skolans verksamhetsplan. Det kan även vara av vikt att säkerställa att det i planerna beskrivs hur skolan ska arbeta med implementering av inkluderande undervisning.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur personalen som arbetar på fritidshemmet uppfattar sina möjligheter att erbjuda eleverna en meningsfull fritid utifrån läroplanens mål och syfte för verksamheten. I strävan att komma fram till detta har vi valt att ta stöd av läroplansteoretiska begrepp såsom formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vi valde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning ställd till fyra olika skolor, varav två kommunala och två privata i Mellansverige. Enkäten innehöll även tre öppna frågor vilket innebär att vår undersökning också har inslag av en kvalitativ metod. Svaren på enkätundersökningarna har vi valt att redovisa i form av diagram samt att tematisera i följande kategorier: resurser, kvalitetsarbete, samverkan och övrigt.   I resultatet och av vår analys framkommer det att personalen som arbetar på fritidshemmet anser att de har den kunskap som krävs för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid men att ramfaktorer som tid, budget, lokaler, personal samt storlek på barngrupper försvårar processen med att realisera läroplanens mål och syften. Vår studie lyfter fram glappet mellan de mål och syften för fritidshemmets verksamhet som formuleras på en nationell nivå och det som uppfattas vara möjligt att genomföra på lokal nivå.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma idrott och hälsa lärare på högstadiet uppfattar lärandeuppdraget med kroppsideal. Det vill säga hur lärarna i studien tolkar styrdokumentet och arbetar med kroppsideal i deras undervisning. I nuvarande kursplan benämns det explicit att kroppsideal ska behandlas under det centrala innehållet men det finns inget uttryckt om hur dessa kunskaper om kroppsideal ska bedömas i kunskapskraven (Skolverket 2011). Hur verksamma lärare bemöter denna rådande lucka besvarades i studien. Studien utgick från en läroplansteori som Linde (2012) förklarar. Genom användandet av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma och legitimerade idrott och hälsa lärare samt en kvalitativ forskningsansats kunde studien komma nära lärarnas tankar. Intervjuerna transkriberades och kodades utefter olika teman. Kodningarna analyserades sedan utifrån formulerings- och transformeringsarenan från läroplansteorin som Linde (2012) förklarar. Studiens resultat är i linje med vad tidigare studier påvisat, att lärarna befinner sig i en komplex situation. Lärarna ges tydliga lärandeuppdrag kring de fysiska innehållen i ämnet där det även finns en transparens mellan det centrala innehåll och kunskapskrav. Avsaknaden av en likbördig transparens gällande kroppsideal ger lärare otydliga signaler och skapar olika tolkningar samt förklarar att innehållet gällande kroppsideal ges en mindre prioritering i ämnet generellt.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares erfarenheter om grundskolans systematiska kvalitetsarbete. Empiri har samlats in genom sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer som tolkats och analyserats genom en hermeneutisk metodansats. Genom tolkning och analys redogörs i studien lärarnas erfarenheter kopplat till de läroplansteoretiska begreppen transformering, realisering och läroplansaktör. De centrala teman som framkommit ur analysen av lärarnas erfarenheter är kulturen på skolan, organisation och kunskap om systematiskt kvalitetsarbete. Lärarnas känslomässighet kan ses inom alla tre centrala teman. Lärarnas erfarenheter visar både på olikheter och likheter. Resultatet som framkommer av lärarnas erfarenheter är att lärarna är positivt inställda till systematiskt kvalitetsarbete så som det är framskrivet i styrdokumenten men att lärarna saknar en plats som läroplansaktör. Samtidigt saknar lärarna dels en djupare förståelse av skolans systematiska kvalitetsarbete, dels en tydlig organisatorisk struktur för hur arbetet med systematiskt kvalitetsarbete ska genomföras. I en sådan struktur behöver det bli tydligt på vilket sätt lärarna ges möjlighet att agera som läroplansaktörer.

Detta är en intervjustudie som grundar sig i förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att analysera och beskriva yrkesverksamma förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet samt hur de menar att de använder sig av det i sin egen utbildning på sin förskola. De forskningsfrågor som ligger till grund för att uppfylla syftet är: 1) Hur tolkar och förstår yrkesverksamma förskollärare generellt begreppet beprövad erfarenhet? 2) Hur tolkar yrkesverksamma förskollärare begreppet beprövad erfarenhet i sin utbildning? Det som framkommer vid intervjuer ställs mot tidigare forskning inom området och på så sätt genereras ny kunskap. Studien är kopplad till läroplansteori med ett särskilt fokus på läroplansteoretiska arenor. Resultatet är analyserat genom en tematisk analysmetod där fyra olika teman framträder. Dessa är 1) beprövad erfarenhet som svår att definiera, 2) beprövad erfarenhet som föränderlig, 3) beprövad erfarenhet som kollegialt lärande och 4) beprövad erfarenhet som ett arbetssätt/förhållningssätt och/eller ett konkret material. Studien visar att begreppet beprövad erfarenhet är komplext där berörda aktörer har olika förståelse och tolkning av hur en erfarenhet faktiskt blir beprövad. I relation till studien väcks nya frågor, om inte forskare, myndigheter och profession kan enas om vad beprövad erfarenhet i förskolan innebär – hur ska verksamma inom förskolan då arbete med det?

Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för aspekter som inverkar på relationen mellan yrkeselevers kunskaper och de kunskaper som behövs i yrkeslivet. Detta görs genom att undersöka olika aktörers perspektiv på yrkeslivets behov av  matematikkunskaper, matematikundervisning på yrkesprogram och utformningen av läroplanen Gy11. Studien görs inom gymnasiets naturbruksprogram med inriktning mot lantbruksutbildning och inom lantbruksyrket. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lantbrukare, yrkeslärare och matematiklärare samt intervjuer och enkäter med elever. Resultaten från den empiriska studien har analyserats i relation till läroplanen Gy11. För analysen används framförallt Bernsteins läroplansteoretiska perspektiv med begreppen pedagogiska koder och diskurser, i vissa delar tillsammans med D’Ambrosios etnomatematiska perspektiv. Resultaten visar att lantbruksyrket kräver goda matematikkunskaper, men att det i vissa fall finns ett diskursivt gap mellan skolans matematikundervisning och behovet av matematikkunskaper i yrkeslivet. Trots ämnesplanens inriktning mot en matematik som är relaterad till elevernas yrkesinriktning, är matematikundervisningen ofta starkt knuten till en matematikbok utan relation till det yrke eleverna utbildas för. Undervisningens organisering styrs av en mängd ramfaktorer som både kan handla om tid, gruppsammansättningar och schema, men också om lärarnas syn på kunskap. De nationella proven utgör en betydande ramfaktor som i många fall styr undervisningen i högre grad än vad innehållet i ämnesplanen gör. Undervisningens svaga koppling till elevernas yrkesinriktning gör dem omotiverade att lära sig matematik eftersom de har svårt att se hur de ska kunna använda sina kunskaper i sitt kommande yrke. En del elever har också svårigheter med att rekontextualisera sina  matematikkunskaper från skolkontexten till yrkeslivets kontext vilket bland annat kan försämra deras anställningsmöjligheter. / The aim of the thesis is to increase understanding of aspects that affect the relationship between vocational education students’ knowledge and knowledge needed in professional life. This is examining through different actors' perspectives on the professional needs of mathematics skills, mathematics teaching in vocational programs and the design of the national curriculum Gy11. The study is conducted in the upper secondary natural resources management program with focus on agricultural education and the agricultural profession. The empirical material consists of qualitative interviews with professional farmers, vocational teachers, mathematics teachers and students. The results of the empirical study have been analyzed in relation to the curriculum Gy11. Bernstein's curriculum theoretical perspective, and particularly the concepts educational codes and discourses, is used for the analysis, in some parts along with D'Ambrosio’s ethno mathematical perspective. The results show that good math skills are essential for the farming profession but in some cases there is a discursive gap between school mathematics teaching and the need for mathematical skills in professional life. Although the subject plan for mathematics is focusing on mathematics related to the profession students are trained for, the mathematics teaching is largely tied to a textbook with tasks unrelated to the students’ future profession. The organization of the teaching is controlled by a variety of frame factors that can concern time, group compositions and schedule, but also the teachers' view of knowledge. The national tests represent a significant frame factor which in many cases controls the teaching to a higher degree than what the content of the subject plan does. The weak connection to the students' professional orientation makes them unmotivated to learn mathematics because they have trouble seeing how they can use their knowledge in their future profession. Students also have difficulties in recontextualizing their mathematical skills from the school context in the professional life context, which among other things can reduce their employability.

Den här studien bidrar med kunskap om hur förskollärare tänker, tolkar och realiserar dagens läroplansinnehåll om digitalisering samt vilka förutsättningar i form av hinder och möjligheter de redogör för. Därtill bidrar studien med kunskap om hur förskollärare ställer sig till digitalisering och en eventuell revidering av de digitala målen i läroplanen. Studiens resultat bygger på empiriskt material förankrat i semistrukturerade intervjuer med en omfattning av fem förskollärare från fyra förskolor. Insamlade data har tematiserats utefter de läroplansteoretiska begreppen formuleringsarena, transformeringsarena, realiseringsarena och ramfaktorer.  Studiens resultat visar på förskollärare som beskriver läroplanen som lättolkad men samtidigt problematiserar läroplanens tolkningsutrymme då det mynnar ut i att verksamheter ser olika ut. Våra respondenter sammanfattar dagens skrivning om adekvat digital kompetens som att barnen ska få förutsättningar att skapa sig en förståelse för det digitala samhället vi lever i, att få möta digitala verktyg på ett annat sätt än hemma, utifrån vad som är viktigt just nu, anpassat till barnens ålder. Resultaten visar på didaktiskt och digitalt medvetna förskollärare som använder digitala verktyg som ett komplement till de analoga. Förskollärarna kan inte relatera till dagens debatt om skärmtid då de inte anser att det handlar om skärmtid i förskolan. Däremot problematiseras skillnader i förskollärares synsätt samt kunskapsbrist om de digitala verktygen, vilka avspeglar sig i när och hur ofta de integreras i verksamheten. Kontinuerlig fortbildning är då av vikt eftersom arbetet med digitala verktyg kan ligga utanför många förskollärares komfortzon, det är dock något som saknas. Digitala verktyg kan stödja arbetet med att höja förskolans likvärdighet men då måste det också finnas likvärdig didaktisk och digital kunskap hos pedagoger, vilket innefattar att veta när var och hur de digitala verktygen ska integreras i verksamheten. Vidare visar studien resultat på förskollärare som inte vill ta bort digitalisering från läroplansinnehållet då de anser att digitala verktyg främjar barns utveckling och lärande så länge de används på rätt sätt, vid rätt tillfälle.