Den här uppsatsen är en litteraturstudie vars syfte är att ge en inblick i läroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur mycket och på vilket sätt läroboken används i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skäl som lyfts fram i litteraturen för att använda lärobokstyrd undervisning. Resultatet visar att lärobokstyrd undervisning är mycket vanlig undervisningsmetod som används i matematikundervisningen i grundskolan. Läroboken används för att enkelt kunna nivågruppera eleverna, för att underlätta för lärarens planering, som en lärare, som en garanti att läro- och kursplanens mål uppnås, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta självständigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för läroboksstyrd undervisning är att den undervisningsformen har en tradition, är tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lärare samt att matematikämnet är hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lärobokstyrd undervisning är att den ger undervisningen struktur, läroboken innehåller differentierade uppgifter samt är en idéspridare för nya metoder. Uppsatsens resultat visar flera fördelar med läroboksstyrd undervisning. Det råder dock tveksamheter om hur läroboken används i undervisningen och ett av argumenten för läroboksstyrd undervisning vilket diskuteras. Det visar sig att läraren behöver ett kritiskt förhållningssätt till den här undervisningsformen.

Vi har gjort en studie i hur biologilärare på gymnasiet använder läroboken i sin undervisning och hurboken används i olika moment. Vi har stött på en väl utbredd negativ inställning till läroböcker ochuppfattningen om att kreativ undervisning motverkas av användandet av läroböcker. Många av desom skrivit och forskat om just läromedel är kritiska till dessa tongångar och hävdar att läroboken ärett bra hjälpmedel för lärare och har en stark ställning i skolan. Används den rätt kan den erbjudamånga meningsfulla uppgifter.I en landsomfattande enkätundersökning har vi fått svar från 98 biologilärare. Enkätsvaren som vifått in har vi analyserat med fenomenografin som forskningsansats och med koppling tillramfaktorteori, läroplansteori och funderat över lärarnas didaktiska val.Våra resultat visar på att det finns olika grupper av lärare som använder läroboken olika mycket menalla grupper använder den mest vid läxor och vid prov. Som minst används boken vid praktiskamoment som laborationer och exkursioner. Ett annat resultat vi uppmärksammade var attmajoriteten av lärarna är med och väljer vilken lärobok som ska användas.Vi finner att det finns ett behov av en satsning på användarorienterade läromedelsstudier. Det skulleockså vara värdefullt att läromedelskunskap erbjuds via lärarutbildningar och fortbildning, så attstudenter och lärare ges en möjlighet att reflektera kring denna viktiga del av läraryrket.

Läroboken har länge haft en framträdande roll i skolan, men läroboksanvändningen inomi drott och hälsa har varit ett förhållandevis outforskat område. Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet använder sig av läroböcker i undervisningen, hur de ser på läroböcker och hur innehållet i läroböcker för gymnasieelever inom ämnet idrott och hälsa följer de nationella styrdokumentens intentioner. Studiens teoretiska ramverk är läroplansteorin som handlar om hur en läroplan på olika nivåer formuleras, tolkas och omsätts till konkret undervisning. Enligt denna teori har läroböcker en betydelsefull funktion på transformeringsarenan där styrdokumenten tolkas. Genom en enkätundersökning framkom det att 54,5 % av idrott och hälsa-lärarna använder sig av läroböcker och att läroböckerna framförallt används till undervisningens mer teoretiska moment. Läroböcker för idrott och hälsa ansågs både ha fördelar och begränsningar.Textanalyser av aktuella läroböcker visade att kursplanens centrala innehåll och syfte återfanns i böckernas innehåll.

Syftet med denna fallstudie är att studera svensklärares uppfattningar om användningen av läroböcker i undervisningen på gymnasiet. Följande frågeställningar besvaras i studien: på vilka olika sätt förhåller sig lärare till läroböcker i svenskundervisningen, vilka motiv finns till lärarnas val att använda eller inte använda läroböcker och hur menar lärarna att deras användning av läroboken i svenskundervisningen har förändrats över tid? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande enligt vilket samspelet mellan individ och kollektiv står i fokus och där olika redskap (som läroboken) spelar en väsentlig och teknisk roll. Resultaten visar att läroboken är ett redskap som informanterna använder sig av vid speciella moment i sin undervisning i kombination med en mängd andra olika läromedel. Läroboken erbjuder struktur å ena sidan, men uppfattas som ytlig, styrande och otillräcklig å andra sidan. Detta kan förklaras med hjälp av den sociokulturella teorins tolkning av läroboken som ett tillrättaläggande av innehåll och produkt av en isolerad undervisningsmiljö.

Ämnesvalet, läroboksanvändning intresserade oss eftersom många nyexaminerade lärare har en större möjlighet att bli styrda av läroboken i deras undervisning. Läroboksanvändningen i matematik har under flera år blivit kritiserad, men trots det används läroboken i stor utsträckning även idag. Syftet med denna studie är att presentera lärare och elevers attityder till läroboken. Vi vill även visa hur lärare använder läroboken i deras undervisning samt vilken plats den får. Använder de läroboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de använder läroboken, hur mycket används den då? Om de inte använder den, hur undervisar då läraren utan läroboken? Denna text är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Fallstudien är baserad på sju observationer av matematiklektioner samt intervjuer med två lärare och tio elever. Vårt resultat visade inte någon markant skillnad mellan lärarnas undervisning. Resultatet visade däremot att elever tycker om läroboken i matematik men frågan är om läroboken är bra för elevers lärande?

The overall aim of this thesis is to investigate why history textbooks are used the way they are and to identify possible reasons for the contradictions and dilemmas regarding the role of the textbook in history education. This thesis describes a case study of the history teaching at an upper secondary school class and investigates the attitudes of the pupils, teachers and textbook authors towards history, the teaching of history, textbooks and the use of textbooks. The study also investigates the textbook used in the history class and the attitudes that the authors expose in the textbook. The analyses are based on interviews with the pupils and teacher, the pupils’ responses in a questionnaire, lesson observations, parts of the textbook, and some other teaching materials used in the lessons. In addition to constituting research on attitudes, this study is also linked to cognitive dissonance theory since it highlights dissonance among the attitudes of the teachers, pupils and textbook authors. The study shows that one main dilemma is the fact that the textbook is frequently being used in the classroom, but many pupils find it dull and uninteresting. Other dilemmas are basically explanations for this and are discussed as such. The study also shows that the pupils prefer history lessons that follow certain strategies and that these strategies are only reflected in the textbook to a limited extent. However, these strategies are used to a large extent in the teaching and when other teaching materials are used instead of the textbook. Sometimes the language used in the textbook seems to prevent the pupils from being able to take in the content but they are not given any help to cope with this difficulty. However, the pupils are exposed to other teaching resources, such as films and lectures, which helps them to understand the subject matter and they appreciate such resources more than the textbook. Moreover, the use of this type of learning resources is combined with methodology that is popular among the pupils and they get help from each other and from the teacher when interpreting and working with these resources. The textbook is used primarily individually and some of the pupils find it difficult to understand. In addition, the textbook is used with teaching methodology that the pupils find dull. This could explain why films and lectures are the main focus of the history lessons while the textbook is used primarily as a supplementary factual resource. This may also be a reason why the pupils have a negative attitude towards the textbook.