This study is an analysis of the relationship between teachers and teaching materials within the field of mathematics. The study answers how the relationship between teachers and teaching aids affects the use of teaching aids in the planning an execution of mathematics education, focusing on the earlier stages of compulsory school, first to third year. The study also examines how the student book is utilized during mathematic lessons. The information is collected through qualitative interviews with active teachers for earlier school years, 1-3. The results show that teachers want the relationship to be built upon a combination of their own experience with the support of teaching material. The result also shows that the usage of the student book ranges from half to the entire lesson period where the main purpose for the book is to perform mathematic exercises. The thesis is concluded with on future research within this field. / Denna studie är en undersökning om relationen mellan lärare och läromedel inom matematik. Undersökningen syftar till att ge svar på hur relationen mellan lärare och läromedel påverkar användandet av läromedel vid planering och genomförande av matematikundervisning i grundskolans tidigare stadier, årskurs 1–3. Syftet är även att undersöka hur elevboken används i undervisningen. Datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer med aktiva lärare för tidigare skolår 1-3. Resultatet visar att lärare vill att relationen ska byggas på en balans av den egna erfarenheten i kombination med läromedlet. Användandet av elevboken sträcker sig allt från hälften till hela lektionstiden och det främsta användningsområdet för boken är räkning av övningsuppgifter. Uppsatsen avslutas med förslag på hur vidare forskning kan se ut.

Denna kunskapsöversikt undersöker lärares användning av läromedel inom bildämnet. Forskning om läromedelsanvändning i bildundervisning är högst begränsad, vilket i sin tur försvårade genomförandet av kunskapsöversikten. Ett flertal andra länder tycks använda sig av läromedel på statlig nivå mer än vad Sverige gör. Trots Sveriges  tämligen små kontroller kring vilka läromedel som ska eller bör användas i klassrummet, finns det ämnen där bristen på läromedel i hög grad lyser med sin frånvaro. Läromedelsanvändningen inom de praktiskt-estetiska ämnena är  synnerligen mindre än inom de klassiskt teoretiska, och bildämnet är inget undantag.  Även oklarheter kring läromedelsbegreppet bidrar till olika uppfattningar om vad begreppet omfattar. Denna översikt definierar läromedel endast som publicerade och kvalitetssäkrade verk. Även om resultatet påvisar att läromedel i sig själv kan vara en nyttig resurs, framkom det att de flesta bildlärare knappt använde sig av läromedel i form av läroböcker. Detta tycks bero på en rad olika anledningar. Ekonomiska begränsningar påverkar lärares möjlighet att använda sig av de läromedel och resurser de känner att de behöver. Begränsad styrning och kvalitetskontroll ger lärarna mycket tolkningsutrymme och gör bildämnet högst subjektivt. Mycket ansvar läggs på lärare att välja och skapa eget material vilket gör att likvärdigheten inom bildämnet ifrågasätts av de flesta bildlärare. Däremot anser många lärare att läromedel kan hjälpa dem i deras undervisning, bland annat för att lättare kunna omsätta kunskapskraven och läroplanen, men också för att underlätta för eleverna. Det framkommer också att läromedel används som komplement till lärarens instruktioner eller undervisningsmaterial, som bland annat kan hjälpa eleven att arbeta mer självständigt och utveckla deras lärande.

Syftet med studien är att undersöka om och hur undervisningen lärare i f-3 beskriver att de genomför, skiljer sig beroende på vilket läromedel de använder. Studiens metod utgår ifrån en kvalitativ ansats med personliga intervjuer. Teorin som presenteras är läroplansteori och den används för att se hur lärare realiserar läroplanen genom sitt läromedel. Studiens resultat indikerar att undervisningen kan se olika ut beroende på vilket läromedel som används och även att lärare som är ny på läromedel följer gärna manus när de undervisar. Slutsatsen av studien är att de olika läromedlen möjliggör olika typer av undervisningssätt. Rik matematik tycks stödja en undervisning som karaktäriseras av interaktiva genomgångar och kooperativt arbete för eleverna medan Favorit matematik tycks stödja en undervisning som karaktäriseras av ett mer traditionellt sätt som individuell räkning för eleverna.

No description available.

Denna studie utformades med syfte att identifiera faktorer som ramar in valet av läromedel vad gäller engelskämnet i år 1-3 och som därmed utgör en viktig del av förutsättningar för undervisningen. Vidare syfte var också att undersöka korrelationen mellan dessa faktorer och att bilda en uppfattning om lärares syn på läromedel. Data till studien samlades in genom en digital enkät uppbyggd främst av kvantitativa frågor men med ett kvalitativt inslag och riktade sig till lärare som arbetat i årskurs 3 under de senaste tre åren. Studiens utfall indikerar att faktorer inom det pedagogiska ramfaktorområdet är det som oftast och i störst utsträckning påverkar lärarnas val av läromedel. Exempel på dessa är lärarhandledning och läroplanen samt andra pedagogiska val. Ytterligare ramfaktorområden som studieresultatet indikerar har en inverkan är ekonomiska, personliga och organisatoriska faktorer. Resultatet av studien indikerar också att det finns en korrelation mellan hur bekväm lärare är med att undervisa i ämnet och hur många år de varit yrkesaktiva.

<p>The main purpose with this study is to describe teachers’ use of textbooks and other teaching materials in upper secondary school (gymnasiet) in Sweden, and to discuss the use according to school subject and teacher style. Data was collected in two different ways. At first twenty classroom observations were made during lectures concerning the subjects Swedish (mothertounge), English (foreign language) and religion. Then four open interviews were carried out with the teaching teachers. The analysis was made using qualitative methods and with a perspective of didactics.</p><p>The results show that textbooks are not as dominating in the classroom as recent studies have proposed. Instead we can see a varied and flexible use of different educational materials, where teachers consciously and independently choose both which media to use and how to use it. Their aim is to shape a curriculum which helps the students learn, but it is seldom explicitly formulated by the teachers. That is among other things discussed in this study, together with the result that school subjects affect the use of teaching material more than teaching styles do.</p> / <p>Syftet med undersökningen är att beskriva användningen av läromedel och hjälpmedel på gymnasiet, samt att diskutera denna användning i förhållande till skolämne och lärarstil. Data har samlats in dels under tjugo klassrumsobservationer i ämnena svenska, engelska och religion, dels genom öppna intervjuer med de fyra undervisande lärarna. Dessa data har sedan analyserats med kvalitativa metoder och ur ett didaktiskt lärarperspektiv.</p><p>Resultatet visar att läroböcker inte har den dominerande roll i undervisningen som tidigare forskning pekat på. Istället ser vi här en varierad och flexibel materialanvändning, där lärarna mycket medvetet väljer både vilka läromedel och hjälpmedel som används och också hur de används. Målet för dem är hela tiden att utifrån de förutsättningar de har forma en undervisning som hjälper eleverna att lära. Att detta och andra mål för läromedelsanvändningen sällan uttrycks explicit av lärarna diskuteras i uppsatsen, liksom att ämnet verkar påverka användningen mer än lärarstilen.</p>

I den här uppsatsen analyseras tre vanligt förekommande läroböcker i religionskunskap utifrån ett postkolonialt perspektiv i jakt på koloniala maktdiskurser. Passager där hinduism och hinduer målas upp som ”våran” motsats belyses och analyseras. Även delar innehållande etnocentrism i allmänhet och eurocentrism i synnerhet samt exotiserande beskrivningar lyfts upp i ljuset och diskuteras. I ett försök att koppla samman det teoretiska med det praktiska utfördes intervjuer med aktivt undervisande lärare. Det huvudsakliga målet med denna intervjustudie var att se hur stor risken är när ”förorenade” läroböcker används. Intervjustudien syftade således till att få en bild av i hur stor utsträckning läroböcker används i klassrumsmiljön och i planeringsprocessen av lektioner och hur ofta nya läroböcker köps in. Studiernas resultat är milt positiva. Även om ”gamla” koloniala tankar hittades i läroböckerna så verkar det som om den koloniala diskursen är försvagad i lärobokssammanhang, då de nyare läroböckerna hade färre koloniala spår än den äldsta som innehöll många. En annan del av studiernas resultat som kan ses som positivt är att lärares attityder kring läroboksanvändning verkar ha ändrats. Detta betyder att även om en lärobok innehåller koloniala diskurser så betyder det nödvändigtvis inte att de följer med in i elevens kunskaper. Detta är på grund av att läroboken numer ses som en informationskälla i mängden jämfört med dess tidigare roll som ”sanningsförmedlaren med stort S”. / In this paper three commonly used school textbooks for religion studies are analyzed using post-colonial theory in search for colonial power discourses. Passages where Hindu religion is described as “our” opposite are highlighted. Also occurrences of ethnocentrism in general and eurocentrism in particular as well as exoticism are brought to the light and discussed. In an effort to connect the theoretical with the practical an interview study is made with active teachers. The main goal is to see how big the risk, with using “tainted” textbooks, is. In the interview study questions about how large role textbooks plays in their classrooms and lesson planning and how often they bought new textbooks were asked. The results of the studies are mildly positive. Even though traces of old colonial thoughts were found in the school textbooks it seems as though the colonial discourse within the the textbooks sphere is weakened, since the newest of the textbooks analyzed did not have many colonial traces compared to the oldest one which had plenty. Another positive result of the studies is that teachers' attitudes towards textbook usage seems to have changed. This means that even though your textbook might have a colonial discourse there is no guarantee that it will stick on your students. Since textbooks now is seen as merely another source of information compared to its earlier status as The Source of Information.

The main purpose with this study is to describe teachers’ use of textbooks and other teaching materials in upper secondary school (gymnasiet) in Sweden, and to discuss the use according to school subject and teacher style. Data was collected in two different ways. At first twenty classroom observations were made during lectures concerning the subjects Swedish (mothertounge), English (foreign language) and religion. Then four open interviews were carried out with the teaching teachers. The analysis was made using qualitative methods and with a perspective of didactics. The results show that textbooks are not as dominating in the classroom as recent studies have proposed. Instead we can see a varied and flexible use of different educational materials, where teachers consciously and independently choose both which media to use and how to use it. Their aim is to shape a curriculum which helps the students learn, but it is seldom explicitly formulated by the teachers. That is among other things discussed in this study, together with the result that school subjects affect the use of teaching material more than teaching styles do. / Syftet med undersökningen är att beskriva användningen av läromedel och hjälpmedel på gymnasiet, samt att diskutera denna användning i förhållande till skolämne och lärarstil. Data har samlats in dels under tjugo klassrumsobservationer i ämnena svenska, engelska och religion, dels genom öppna intervjuer med de fyra undervisande lärarna. Dessa data har sedan analyserats med kvalitativa metoder och ur ett didaktiskt lärarperspektiv. Resultatet visar att läroböcker inte har den dominerande roll i undervisningen som tidigare forskning pekat på. Istället ser vi här en varierad och flexibel materialanvändning, där lärarna mycket medvetet väljer både vilka läromedel och hjälpmedel som används och också hur de används. Målet för dem är hela tiden att utifrån de förutsättningar de har forma en undervisning som hjälper eleverna att lära. Att detta och andra mål för läromedelsanvändningen sällan uttrycks explicit av lärarna diskuteras i uppsatsen, liksom att ämnet verkar påverka användningen mer än lärarstilen.