Undersökningens syfte var att studera hur skolämnet idrott och hälsa har formulerats i storstadspress under 1995 och 2012. Undersökningen utgick från tre frågeställningar, (1) Vilka åsikter fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (2) Vilka konstateranden fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (3) Vilka förändringar kan ses över tid? Källmaterialet bestod av storstadspress från åren 1995 och 2012, metoden utgörs av en innehållsanalys med övergripande kategorier utifrån frågeställningarna och åsikts- eller orsaksförklarande underkategorier. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen var dagordningsteorin det vill säga medias dagordning och överföringen av den till allmänhetens dagordning. De tydligaste resultaten för år 1995 var att både negativa åsikter och negativa konstateranden om skolämnet idrott och hälsa dominerade. För år 2012 var resultaten de motsatta, med mer positiva än negativa åsikter och positiva än negativa konstateranden om skolämnet. Resultaten visade alltså en tydlig förändring över tid. Förändringen över tid kan delvis förklaras utifrån ett kontextuellt aktörsperspektiv, i det här fallet kan den enskilda aktören ses som Bunkefloprojektet. Även vissa strukturella förklaringar återfinns, det gäller införandet av nya de läroplanerna. / This study aims to investigate how the school subject Physical Education was portrayed in the Swedish urban press in 1995 and 2012. The study was based on three questions: (i) what views where there of Physical Education in the urban press in 1995 and 2012?; (ii) what statements were made about Physical Education in the urban press in 1995 and 2012?; and (iii) what changes can be observed between 1995 and 2012? The method used was to apply a context analysis based on these three questions, with relevant sub-categories, to articles in the Swedish urban press in the years 1995 and 2012. The theoretical foundation for the study was agenda-setting theory that is the prioritization transfer of issues from the mass media agenda to the public agenda. The results show that negative views and statements dominated the urban press in 1995, but that the opposite was true for 2012. I conclude that the change over time can partly be explained from a contextual actor perspective, dependent on the Swedish Bunkeflo project. The Bunkeflo project studies the significance of motor function for children's power of concentration and performance at school. Some of the changes over time can also be explained with a structural perspective, in this case the national curriculum changes.

This paper focus on the question whether second language pupils in primary schools have an advantage or a disadvantage when being introduced to English as a school language, while their mother tongue and Swedish as a second language are still being developed. The aim is to find potential benefits or drawbacks that may be inherent in multilingual learning, and examine if various methods and approaches can be the basis for the actuation of pupils' performance in the subject. Research shows varying perspectives on what is considered best for the pupils. Therefore, a number of interviews have been conducted to find out what experienced teachers and students think about the topic. The study shows that it is advantageous to introduce English at primary school, but certain conditions need to be fulfilled. It also shows that a good introduction to the subject is dependent on a number of different methods and procedures. Among other things, the teaching language proved to be important for how the subject is perceived by the students, and how you choose to teach and what parts you want to accomplish.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad inom en skolas verksamhet som upplevs som bra, respektive dåligt för gymnasieelevers intresse att studera. Med utgångspunkt i huvudfrågorna läraren, ämnet, kursupplägget och miljön har elever i en skola i Mellansverige intervjuats semistrukturerat i fokusgrupper. Undersökningen har förutom att generera kunskap även blivit en grund som är menad att användas i samband med förbättringsarbete på den skola där undersökningen genomfördes. Resultatet pekar på förbättringsområden inom samtliga fyra huvudfrågor, med varierande komplexitet vilket skapar både stora och små utmaningar för skolans huvudman.

Geografi är ett aktualitetsämne, ett ämne som ständigt utvecklas i takt med förändringarna i den värld vi lever i. Det är därför naturligt att skolämnet undergår förändringar vid varje revidering av gymnasieskolans läroplan, precis som många andra aktualitetsämnen, till exempel samhällskunskap. Dock verkar de flesta förändringar i de senare läroplanerna främst vara kvantitativa snarare än kvalitativa såtillvida att det inte är innehållet som utvecklas och förändras utan snarare skolämnets omfattning på gymnasiets olika program. Geografiämnets plats i den svenska gymnasieskolan framstår som instabil och starkt skiftande över tiden. Tidvis har ämnet helt tagits bort från gymnasieundervisningen för att därefter återinföras i senare läroplaner i olika omfattning och skepnad. Är denna ambivalenta inställning till geografiämnet något specifikt för Sverige och dess skolpolitik eller förekommer liknande förhållningssätt gentemot geografiskolämnet även i andra länder? Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie utröna i vilken mån likheter och olikheter föreligger olika länder emellan med avseende på geografiämnets plats i gymnasieskolans undervisning och tillhörande läroplan samt att jämföra gymnasieskolämnet geografi i de olika länderna med avseende på omfattning och utformning. Metoden i arbetet utgörs av en jämförande kvalitativ studie mellan olika länders läroplaner för gymnasiet med avseende på skolämnet geografi och dess ställning i respektive lands läroplan. Arbetets frågeställningar operationaliseras i en undersökningsmodell där resultatet kategoriseras och indexeras, vilket möjliggör en inbördes rangordning av de i studien deltagande länderna med avseende på geografiämnets ställning. Studiens resultat visar att stor diskrepans råder mellan studiens olika länder med avseende på geografiämnets utformning och omfattning i respektive läroplan. En tendens att reducera geografi som sammanhållet obligatoriskt gymnasieämne kan dock utläsas i undersökningens resultat. Studien visar att Finland är det land i studien där geografiämnet har den starkaste ställningen i gymnasieskolans läroplan. Undersökningen visar också att geografiämnet i svenska gymnasieläroplanen fortfarande har en relativt stark ställning jämfört med många andra länder i studien.

Syftet med följande arbete är att undersöka om schackspelande kan höja elevers nivå imatematik och av den anledningen skulle kunna praktiseras under skoltid. Arbetet geren översikt av tidigare forskning om kopplingar mellan matematik och schack. Metoden som används i föreliggande undersökning är semikvalitativa intervjuer med åtta lärare.Resultaten från litteraturundersökningen antyder att schack främjar matematiskaförmågor. Resultaten från lärarintervjuerna visar att lärarna kunde se en ökning avkoncentrationsförmågan hos eleverna den termin de hade schack på schemat. Till vissdel kunde även en förbättring av självförtroende och matematiska förmågor skönjas.Nyckelord: Matematik, schack, matematiska förmågor, koncentration, självförtroende,skolämne.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ”röd tråd” i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9. Studiens resultat stämmer tyvärr relativt väl överens med den rapport som Teknikföretagen presenterat, men kan på ett mer kvalitativt sätt på lokal nivå, visa bakomliggande orsaker och personliga åsikter till varför resultatet ser ut som det gör – att den ”röda tråden” i grundskolans teknikundervisning faktiskt är ganska svår att hitta.

<p>Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ”röd tråd” i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9. Studiens resultat stämmer tyvärr relativt väl överens med den rapport som Teknikföretagen presenterat, men kan på ett mer kvalitativt sätt på lokal nivå, visa bakomliggande orsaker och personliga åsikter till varför resultatet ser ut som det gör – att den ”röda tråden” i grundskolans teknikundervisning faktiskt är ganska svår att hitta.</p>

Under de senaste decennierna har teknikämnet genomgått en del ändringar och idag är det ett ämne med en separat kursplan och med 200 schemalagda timmar. Detta arbete syftar till att undersöka och besvara tre frågeställningar gällande hur det talas om det styvmoderligt (Skolinspektionen, 2014) behandlade ämnet teknik, vad orsakerna kan vara och om det finns åtgärder som behöver genomföras. Olika aktörers röster blir hörda- de talar om teknikämnets styvmoderliga behandling på olika vis beroende på deras position i skolväsendet samt deras intresse och erfarenhet av ämnet. För att ta reda på hur de olika aktörerna talar om teknikämnets styvmoderliga behandling, intervjuas fem personer från fem olika aktörer, däribland Skolverket, CETIS, lärare osv. En analys, delvis inspirerad av en diskursiv ansats, genomfördes och fann att alla aktörer nämnde liknande aspekter som påverkat ämnet och de framhåller liknande åtgärder. I aktörernas beskrivningar framkommer dock att teknikämnet fortfarande är styvmoderligt behandlat och har lägre status än andra ämnen. Dessutom framkommer det i studien att det troligen finns för få behöriga, kunniga och entusiastiska lärare med det material som skulle kunna väcka elevers nyfikenhet. De talade trots allt om ämnet med en positiv ton och att det finns projekt som ska hjälpa och stötta lärare i teknikämnet. Enligt aktörerna behövs det fler eldsjälar för att få teknikundervisningen och teknikämnet att blomstra. / During the recent school reforms, the technology subject has undergone several changes and today it is finally a subject on its own with a separate curriculum and with 200 scheduled hours. This survey aims to investigate and answer the three questions regarding how the unjustly treated subject of technology is spoken about, what the causes are and whether there are any solutions. Different actors will discuss this issue and they will most probably talk about it in different ways depending on their position in the school system and their interest and experience on the subject. In order to find out how the different actors talk about the unjustly treated technology subject, five different actors are interviewed. This applies to actors such as the Skolverket, CETIS, teachers, etc. An analysis partly inspired by discourse analysis was carried out and found that all actors mentioned similar aspects that affected the subject Technology and the actions with a similar tone. Unfortunately, the subject of technology is treated unjustly and has a lower status than other subjects. They did, however, talk about the subject with a positive tone and mentioning projects that help and support teachers in technology courses. In addition, there are too few competent, knowledgeable and enthusiastic teachers with the right material that could enhance students' curiosity.

All multilingual primary and secondary school pupils have the right to mother tongue instruction as language is essential in developing our identity, expressing our thoughts and emotions, and showcasing our knowledge and skills. The purpose of this qualitative study is to investigate the methods employed by mother tongue teachers to enhance the language development among their pupils and how they perceive mother tongue instruction as a school subject in relation to other subjects. The study takes a sociocultural theoretical perspective and is based on interviews with seven mother tongue teachers. The study’s results highlight the importance of mother tongue instruction as a basis for language development, identity formation and cultural preservation. The study provides an insight into the importance of mother tongue teaching, the didactic methods used by teachers to promote language development and the need for a greater prioritization of the school subject within the school curriculum as a way to promote multilingualism, increase intercultural understanding and contribute to a more inclusive and fair education system.The results of the study demonstrate that all interviewed teachers utilize various tools and resources to enhance students’ language development. This practice holds significance not only for the development of the mother tongue but also for reinforcing proficiency in the Swedish language. The range of learning resources encompasses textbooks, exercise books, whiteboards, digital tools, and letter cards. These methods underscore the importance of cultural and social contexts in language development, and play a crucial role in supporting students’ language development. Language is perceived as a tool for learning and knowledge advancement, wherein the mother tongue assumes a vital role in challenging students to formulate their understandings and critical thinking. Integrating current news and everyday contexts into education encourages students to engage in profound thinking and articulate their thoughts using their mother tongue. Moreover, the mother tongue is often juxtaposed with Swedish to enhance understanding and communication among individuals speaking different languages. This practice further strengthens students’ language competence and their ability to adapt to various linguistic and cultural environments.The teachers emphasize that every student is unique and operates at their own level. This necessitates that teachers understand and support each student individually. Teachers must adopt a positive and encouraging approach to foster students’ positive attitudes toward learning. Encouraging students to use their mother tongue and appreciating multilingualism as an asset is crucial. Teachers adapt their lecture planning based on the group’s composition and students’ diverse levels, aligning with the curriculum and individual student needs. However, challenges exist in accessing learning materials, leading teachers to create their own or utilize various internet sources. Assessments are conducted through written and oral tasks, allowing students to showcase their skills through essays, oral presentations, and discussions.The study highlights the critical role of mother tongue instruction for multilingual students, enhancing language development, self-esteem, and cultural knowledge. However, the lack of prioritization and low status of the mother tongue subject within the education system present a significant challenge. Teachers express dissatisfaction with this marginalization, emphasizing the need to prioritize mother tongue instruction as a key school subject. This prioritization would enable teachers to effectively promote language development, maximize students’ linguistic potential, and facilitate better integration into society. Research substantiates the challenges faced by teachers and the understanding that proficiency in the mother tongue enhances students’ performance across various subjects and aids societal integration. This underscores the importance of informed political decisions in shaping educational policies. / Alla flerspråkiga elever i grundskolan och gymnasiet har rätt att erhålla modersmålsundervisning och språket är avgörande för att utveckla vår identitet, uttrycka våra tankar och känslor samt visa upp våra kunskaper och färdigheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka metoder modersmålslärare använder för att främja språkutvecklingen hos sina elever och hur de uppfattar modersmålsundervisningen som skolämne i relation till andra ämnen. Studien utgår från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och bygger på intervjuer med sju modersmålslärare. Studien belyser betydelsen av modersmålsundervisningen som en grund för språkutveckling, identitetsbildning och kulturbevarande. Studien ger en inblick i betydelsen av modersmålsundervisningen, de metoder som används av lärarna för att främja språkutvecklingen och behovet av en större prioritering av skolämnet inom skolans läroplan som ett sätt att främja flerspråkigheten, öka den interkulturella förståelsen och bidra till ett mer inkluderande och rättvist utbildningssystem.Studiens resultat visar att samtliga intervjuade lärare använder sig av olika verktyg och resurser för att främja elevernas språkutveckling. Denna praxis är av betydelse, inte bara för språkutvecklingen av modersmålet, utan också för att stärka elevernas färdigheter i svenska språket. Lärresurser inkluderar läroböcker, övningsböcker, whiteboard, digitala verktyg och kort med bokstäver. Dessa metoder understryker betydelsen av kulturella och sociala sammanhang för språkutveckling och spelar en avgörande roll i att stödja elevernas språkutveckling. Språket uppfattas som ett verktyg för lärande och kunskapsutveckling, där modersmålet spelar en viktig roll i att utmana eleverna att formulera sina tankar och utveckla sin förmåga att tänka kritiskt. Integration av aktuella nyheter och vardagliga sammanhang i utbildningen uppmuntrar eleverna att engagera sig i djupgående tänkande och uttrycka sina tankar på sitt modersmål. Dessutom jämförs modersmålet ofta med svenska för att underlätta förståelsen och kommunikationen mellan personer som talar olika språk. Denna praxis stärker ytterligare elevernas språkkompetens och deras förmåga att anpassa sig till olika språkliga och kulturella sammanhang.Lärarna betonar att varje elev är unik och befinner sig på sin egen nivå, vilket kräver att lärarna förstår och stöttar varje elev individuellt. En viktig aspekt är att modersmålslärare bör ha ett positivt och uppmuntrande förhållningssätt för att främja elevernas inställning till inlärningen. Lärarna betonar vikten av att uppmuntra eleverna att använda sitt modersmål och se flerspråkighet som en tillgång. När det gäller planering av lektioner anpassar lärarna sina metoder baserat på gruppsammansättningen och elevernas olika nivåer, med hänsyn till läroplanen och elevernas individuella behov. Tillgång till läromaterial utgör en utmaning för samtliga pedagoger, vilket leder till att de ofta skapar eget material eller använder källor på internet. En av pedagogerna använder även läromaterial från hemlandet. Bedömningen av elevernas kunskaper görs genom skriftliga och muntliga uppgifter, vilket ger eleverna möjlighet att visa sina kunskaper genom exempelvis uppsatser, muntliga presentationer och diskussioner. Studien lyfter fram den avgörande rollen som modersmålsundervisning spelar för flerspråkiga elever, genom att främja språkutveckling, självkänsla och kulturell kunskap. Dock framhålls bristen på prioritering och den låga statusen för modersmålsämnet inom utbildningssystemet som en betydande utmaning. Lärarna uttrycker missnöje med denna marginalisering och understryker behovet av att prioritera modersmålsundervisningen som ett viktigt skolämne. Denna prioritering skulle möjliggöra för lärarna att effektivt främja språkutveckling och maximera elevernas språkliga potential, vilket underlättar en bättre integration i samhället. Forskning bekräftar de utmaningar som lärarna står inför och insikten att kunskaper i modersmålet stärker elevernas prestation i olika ämnen samt underlättar integration i samhället. Detta understryker vikten av att fatta välinformerade politiska beslut för utformningen av utbildningspolitiken.

Den här studien avhandlar skolämnet Pedagogiks utformning och praktiska karaktär liksom ämnesområdet pedagogiks betydelser på en gymnasial nivå i Sverige. Till skillnad från pedagogikämnet inom forskning eller som universitetsämne är skolämnet Pedagogik, som främst gest på gymnasiets Barn- och fritidsprogram, outforskat. Genom en textanalys av officiella styr- och policydokument för skolämnet, lärares material från undervisning i det och elevproducerade texter från något av ämnets kurser har den här studien ämnat ändra på det. För att kunna undersöka hur ämnet eventuellt omskapas, konstrueras och förstås på en gymnasial nivå formulerades en huvudsaklig forskningsfråga med tre underställda frågeställningar. Frågeställningarna om hur pedagogik beskrivs i officiella styrdokument, hur lärare uttolkar och konstruerar det och hur elever förstår ämnet besvarades i textanalysen av 36 empiriska texter, insamlade från en handfull lärare från tre olika skolor runt om i Sverige. Analysen använde sig av Basil Bernsteins teori om rekontextualisering för att kunna analysera vilken rekontextualisering av ämnet som sker mellan de olika aktörer som på olika sätt fastställer, påverkar eller nyttjar ämnet. Framför allt Bernsteins begrepp fält, agenter och ideologiskt spelutrymme kunde bidra till att analysen lyckades belysa hur det sker en rekontextualisering – en förflyttning, uttolkning och ett omskapande – av vad pedagogik som ämne är och innebär. Skolverket och undervisande lärare försöker på olika sätt påverka och styra definitionen av skolämnet Pedagogik, men även elever som läser det och deras förståelse av ämnet har viss inverkan på hur det kan sägas se ut. / This study centres around the formation and shape and the practical character of the Swedish school subject Pedagogy, as well as the subject area’s meanings on a secondary school level in Sweden. Different from research about pedagogy within different researching fields or as a subject on university level, the school subject Pedagogy, which is mainly studied on the vocational secondary school program Child and Recreation, is unexplored. Through a textual analysis of official policy documents for the school subject, teachers’ material from their teaching of it, and texts produced by students taking it, this study has aimed to change this fact. To be able to analyse how the subject of pedagogy is possibly reshaped, constructed, and understood on a secondary school level, one main and three subsequent research questions were phrased. The three subsequent research questions concerned how official policy documents describe the subject, how teachers interpret and construct in, and how students understand it. They were answered through the textual analysis of 36 empirical documents, collected from a handful of teachers in three schools around Sweden. The analysis used Basil Bernstein’s theory on recontextualization to be able to analyse what kind of recontextualization of the subject takes place between these different kinds of actors, who in different ways define, affect and/or make use of the subject. Specifically Bernstein’s notions of fields, agents and space for ideology at play were useful in how the analysis managed to put a light on the fact that there is a process of recontextualization – a transference, an interpretation and a recreation – of what pedagogy as a school subject is and means. The Swedish National Agency for Education and teachers teaching the subject try to affect and steer the definition of pedagogy in different ways, but also students who study Pedagogy in school and their understanding of it has some impact on how the subject could be said to appear.