I allmänhet planeras och kontrolleras ljudmiljöer utifrån fysiska mätningar och åtgärder. Detta förhållningssätt är närmast defensivt i den bemärkelsen att man försöker skydda människan från vad man anser vara ljudföroreningar i stället för att ta vara på kvalitativa egenskaper hos en ljudmiljö. Den här uppsatsen tar fasta på vikten av ett förändrat förhållningssätt till ljudmiljöer och förhåller sig till designkomplexiteten genom ett tvärvetenskapligt holistiskt och explorativt förfarande.  En ljuddesignprocess där forskare har samarbetat med slutanvändare genom flertalet iterativa faser, för att utforma ambienta, behovsanpassade ljudmiljöer vilka av användarna beskrevs som att befinna sig i en bubbla av ljud. I arbetet anpassas användarorienterade designmetoder från informatik till ljuddesign, och därigenom fås ett användardeltagande både i laboratorietester och i fältexperiment. Slutanvändarens upplevelser och bedömning av ljuddesign har kontinuerligt använts för att förfina och förbättra ljuddesignen. Testmetoden har genom dessa faser också utvecklats för att kunna undersöka användarens upplevelser. Metoden är uppdelad i två steg. Steg ett innefattar en användningscentrerad studie i ett perceptionslaboratorium där en kontorsmiljö simulerades audiellt och visuellt. Steg två består av ett fältexperiment där kontorspersonal använde två prototyper som genererade en digital ljudmiljö framtagen för att ge stöd åt fokuserat arbete. I uppsatsen påpekas att för att behovsanpassa en designad ljudmiljö behöver designmetoden vara användningscentrerad, eftersom design av ljudmiljöer måste ske i samverkan med slutanvändaren, och kontextbaserad, då ljudmiljöers funktion är att stödja användarens aktiviteter.

<p>This essay contains explanations of what dyslexia is. It has concreate suggestions of how to plan and how to work with students with dysfunction. The focus on previous studies in the field of dyslexia is narrowed down to generally Swedish studies.</p>

This essay contains explanations of what dyslexia is. It has concreate suggestions of how to plan and how to work with students with dysfunction. The focus on previous studies in the field of dyslexia is narrowed down to generally Swedish studies.

Geografi är ett aktualitetsämne, ett ämne som ständigt utvecklas i takt med förändringarna i den värld vi lever i. Det är därför naturligt att skolämnet undergår förändringar vid varje revidering av gymnasieskolans läroplan, precis som många andra aktualitetsämnen, till exempel samhällskunskap. Dock verkar de flesta förändringar i de senare läroplanerna främst vara kvantitativa snarare än kvalitativa såtillvida att det inte är innehållet som utvecklas och förändras utan snarare skolämnets omfattning på gymnasiets olika program. Geografiämnets plats i den svenska gymnasieskolan framstår som instabil och starkt skiftande över tiden. Tidvis har ämnet helt tagits bort från gymnasieundervisningen för att därefter återinföras i senare läroplaner i olika omfattning och skepnad. Är denna ambivalenta inställning till geografiämnet något specifikt för Sverige och dess skolpolitik eller förekommer liknande förhållningssätt gentemot geografiskolämnet även i andra länder? Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie utröna i vilken mån likheter och olikheter föreligger olika länder emellan med avseende på geografiämnets plats i gymnasieskolans undervisning och tillhörande läroplan samt att jämföra gymnasieskolämnet geografi i de olika länderna med avseende på omfattning och utformning. Metoden i arbetet utgörs av en jämförande kvalitativ studie mellan olika länders läroplaner för gymnasiet med avseende på skolämnet geografi och dess ställning i respektive lands läroplan. Arbetets frågeställningar operationaliseras i en undersökningsmodell där resultatet kategoriseras och indexeras, vilket möjliggör en inbördes rangordning av de i studien deltagande länderna med avseende på geografiämnets ställning. Studiens resultat visar att stor diskrepans råder mellan studiens olika länder med avseende på geografiämnets utformning och omfattning i respektive läroplan. En tendens att reducera geografi som sammanhållet obligatoriskt gymnasieämne kan dock utläsas i undersökningens resultat. Studien visar att Finland är det land i studien där geografiämnet har den starkaste ställningen i gymnasieskolans läroplan. Undersökningen visar också att geografiämnet i svenska gymnasieläroplanen fortfarande har en relativt stark ställning jämfört med många andra länder i studien.

Uppsatsens syfte är att presentera ett synsätt över hur ledaren kan främja kreativa processer på reklambyråer. För att skapa detta synsätt behöver förståelsen om kreativa processer i en reklambyrå ökas. Studien utgår från att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi både har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Metoden är en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling består av cirka 100 timmar observationer på en reklambyrå följt av fem kvalitativa djupintervjuer på samma byrå. Vi har dessutom genomfört en djupintervju med en delägare i en annan reklambyrå för att tillföra en utomstående röst från branschen. Utöver detta har en spaning i branschtidningarna Dagens Media och Resumés arkiv gjorts för att kunna jämföra vår empiri med vad som skrivs om branschen. Uppsatsen har en deduktiv ansats. Den kreativa processen tar inte vid när du som ledare startar igång uppstartsmötet. Det startar redan vid första säljmötet – planera för det! Bygg upp ett klimat som stödjer oliktänkande och diskussioner. Försök att få till ett klimat där de anställda delar med sig av tankar och spaningar. Flow och flexibilitet är viktiga begrepp i synsättet som en ledare ska ha för att främja kreativa processer i en reklambyrå. Skapa en kreativ plats för möten och diskussioner och utveckla den till att bli navet i reklambyrån. Att absorbera och utveckla tankar och idéer blir så mycket enklare då. Det är dock viktigt att du som ledare förstår att riktig kreativitet inte är en dans på rosor – det är jobbigt. Var beredd på det. Sist, men inte minst är ditt, din reklambyrås och kunden mod avgörande för hur långt och vilken kreativ höjd ni kommer att nå. Fegisar har svårt att bryta normer!

Vår planet håller på att förändra klimat, vilket leder till en kris för mänskligheten. Klimatkrisen betraktas som ett socialt dilemma i denna uppsats, men det är en kris som måste lösas tvärvetenskapligt genom både naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig kunskap. En helhetssyn krävs för ett ”super-wicked-problem”, ett problem som måste lösas genom integrering av olika discipliner och samarbete, innovation och flexibilitet. Därför skapades och utvecklades en ny enkät som skickades ut till universitetslärare på ett svenskt universitet med målet att mäta deras kunskap på både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga frågor. Ett stickprov på 162 deltagare visade att deras kunskap till viss del hade ett samband med deras fakultetstillhörighet. Deltagarna på teknisk-naturvetenskaplig fakultet hade bättre resultat på naturvetenskapliga frågor än deltagare på den samhällsvetenskapliga fakulteten. Att deltagare på samhällsvetenskaplig fakultet hade bättre resultat på samhällsvetenskapliga frågor kunde däremot inte upptäckas. Korrelationsanalys visade ett positivt samband mellan kunskap på naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga frågor oavsett fakultetstillhörighet. Inga kunskapsskillnader kunde påvisas utifrån kön. För framtida forskning är det viktigt att fortsätta utveckla enkäter med tvärvetenskaplig kunskap om klimatkrisen.

Samhällskunskapsämnet är idag ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan på grund av målsättningen att fostra demokratiska medborgare. Ämnet formades i efterdyningarna av andra världskriget till ett självsändigt ämne med huvudsakliga fokus på medborgarbildning och demokratisk fostran. Målsättningen var att ämnet skulle verka som ett vaccin mot totalitära ideologier. På grund av ämnets politiska framväxt strukturerades ämnet med en tvärvetenskaplig struktur. Det innebar att ämnet grundades i flertalet akademiska samhällsvetenskapliga dicipliner för att möta målsättningen att vaccinera elever. Det resulterade i att samhällskunskapsämnet formades utan en enhetlig struktur begreppslig och teoretisk verktygslåda som andra ämnen har att tillgå.  Examensuppsatsen utgår från att ämnets tvärvetenskapliga struktur framskrivet i kursplanen utgör svårigheter för samhällskunskapslärare. Uppsatsens har som målsättning att undersöka övergripande ramen som kursplanen utgör såväl som vilka andra ramar som påverkar samhällskunskapslärare i deras yrkesroll. Uppsatsens empiriska material består av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare på gymnasiet. Examensuppsatsen nvänder ramfaktorteorin för att identifiera vilka ramar som påverkar samhällskunskapslärarnas yrkesutövning. Examensuppsarsen visar på attt samhällskunskapsämnets kursplan är främsta övergripande ram som påverkar lärarna i deras yrkesutövande.

<p>Detta arbete är resultatet av en undersökning på en grundskola och en gymnasieskola som använder ämnesövergripande och tvärvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien är att jämföra initiativtagares, lärares och elevers åsikter angående arbetssättet och att dessutom jämföra de två skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gått till och hur den är organiserad. Vidare redogörs informanternas syn på för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förändringar.</p>

No description available.

Detta arbete är resultatet av en undersökning på en grundskola och en gymnasieskola som använder ämnesövergripande och tvärvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien är att jämföra initiativtagares, lärares och elevers åsikter angående arbetssättet och att dessutom jämföra de två skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gått till och hur den är organiserad. Vidare redogörs informanternas syn på för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förändringar.