Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 9 under deras deltagande i idrottslektionerna. Syftet är även att resonera kring lärarens arbete med motivation och idrottslektioners innehåll med studiens resultat som bakgrund. Frågeställningar 1. Vad upplever elever som motiverande med att delta på lektionerna i idrott och hälsa? 2. Vilken roll spelar den inre respektive den yttre motivationen för elevers deltagande på idrottslektionerna? 3. Hur kan idrottslektioners innehåll och lärarens arbete, stärka motivationen hos elever för ämnet idrott och hälsa? Metod Studien bygger på en kvalitativ metod där jag använt mig av interjuver med åtta elever i årskurs 9 i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare och transkriberades därefter. Som teoretisk utgångspunkt har studien utgått ifrån självbestämmandeteorin och den inre och yttre motivationen. Resultat Bearbetningen och analysen av resultatet visar att den inre motivationen i form av att göra något för dess egen skull har en väsentlig roll för deltagandet i idrott och hälsa. Att eleverna får känna glädje i aktiviteten och får utöva och testa på nya sporter är en bidragande faktor för elevers deltagande. Den yttre motivationen i form av att göra något för en viss belöning, så som betyg är en bidragande faktor kring elevers deltagande på idrottslektionerna. Slutsats I studien framkommer det att individer motiveras av en rad olika faktorer. Den mest förekommande faktorn är att känna glädje och att få röra på sig och lära sig något nytt. Det är viktigt att lärarna anpassar lektionerna utifrån varje individ, eftersom många elever motiveras av olika saker. / Aim The aim of this study is to examine and analyze which factors that motivate students in year 9 during their participation in Physical Education. Another part of the aim is to discuss how teachers choose to work with motivation as well as the content of the lessons versus the result of this study. Questions 1. What do students find motivating when participating in Physical Education? 2. How much does the intrinsic and extrinsic motivation respectively matter for the students will to take part in Physical Education? 3. How can the content of the teaching and the teacher’s contribution increase the student´s motivation when it comes to the subject Physical Education? Method I have used a qualitative method where I have interviewed 8 students in year 9 in Stockholm. The interviews where recorded and then transcribed. As a theoretical starting point, the study has been based on Self-Determination Theory and intrinsic and extrinsic motivation. Results The processing and analyze of the results shows that the intrinsic motivation, here meaning doing something for the sake of doing it, matters greatly for the students will to take part in Physical Education. How the students enjoy the activity and the possibility to try out and take part in new sports is other contributing factors to the students to take part in Physical education. The extrinsic motivation, here meaning doing something for a reward, e.g. grades, is also a contributing factor for students to take part in Physical Education. Conclusions The study shows that there are several factors that motivate individuals in Physical Education. The most common factors is to enjoy the activity, to be physically active and to learn something new. The study shows that it is important that the teachers adapt the lessons to every individual since different things are motivating different individuals. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår. Vt 2014</p>

No description available.

No description available.

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen är baserad på två kvinnliga gestalters skildringar i den första säsongen av teveserien. De två valda karaktärerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och jämförs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men även med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i litterära texter. Resultatet visar att det förekommer en genuskontraktspakt i karaktärsskildringarna men också att maktpositionerna mellan manliga och kvinnliga karaktärerna beror på andra intersektionella kategorier än enbart kön. Undersökningens resultat tyder även på att Daenerys och Aryas karaktärer bryter mot de stereotypa skildringarna i Nikolajevas schema. Orsaken kan vara att genuskontraktet finns djupt inpräntat i våra samhällsnormer om hur manligt och kvinnligt bör vara. Mannen förväntas vara den starka och beskyddande medan kvinnan förväntas vara den svaga och omhändertagna. En annan anledning till att stereotyperna är svåra att bryta kan vara författarnas rädsla att läsarna inte kommer att kunna identifiera sig med karaktärerna.

Syftet med uppsatsen är att få fördjupad kunskap om och förståelse av några elevers upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken i årskurs 4 respektive årskurs 7 samt hur dessa har förändrats utifrån deras senaste stadieövergång vad gäller hinder och svårigheter. En kvalitativ metodansats användes vid genomförandet av studien. För att nå elevernas upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken och få svar på våra tre frågeställningar genomfördes 24 kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar på att elevernas upplevelser och erfarenheter av skolmatematiken vid stadieövergångar är att det skett en ämnesmässig utveckling som lett till mer eget ansvar, en högre förståelse för matematiken och möjligheten att få visa mer vad man lärt sig. Lust och motivation skapas enligt eleverna av variation där olika aktiviteter gör matematiken roligare och skapar vilja till lärande. Eleverna upplever att hinder och svårigheter i ämnet matematik främst beror på den ökade svårighetsgraden, men även utifrån förståelsen kring genomgångar och bristen på arbetsro. Slutsatsen vi kan dra från vår studie är hur viktigt det är med kommunikation mellan stadierna för att förebygga hinder och svårigheter i skolmatematiken.

Syftet med denna studie var att utveckla förståelse för och kritiskt granska svensklärarstudenters beskrivna föreställningar, uppfattningar och erfarenheter av skolämnet svenska. Dessa svensklärarstudenter befann sig i slutet av lärarutbildningen. Studiens intresse för just denna målgrupp låg i antagandet att deras perspektiv skulle kunna erbjuda en möjlighet att utveckla förståelse för vilket svenskämne elever kommer att möta i framtidens gymnasieskola. Vidare bestod studiens empiriska material av elva svensklärarstudenters beskrivna föreställningar, uppfattningar och erfarenheter vilka samlades in genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervjuer. Studiens insamlade material analyserades och tolkades med hjälp av två olika teoretiska perspektiv: Sawyer och Van de Vens (2006) fyra olika ämnesparadigm och Ivanics (2004) sex skrivdiskurser. Studiens resultat indikerar att vissa paradigmatiska ämnesuppfattningar framstod som starkare än andra. Ett påfallande antal av informanterna gav uttryck för en syn på skolämnet svenska som korrelerar med den ämnesuppfattning som är typisk för det kommunikativa paradigmet, samtidigt som det fanns flera exempel på uttalanden som indikerade en medvetenhet om att det finns reglerande ramfaktorer som styr undervisningen mot ett annat slags svenskämne än det de själva vill undervisa i. En slutsats som drogs i studien var att informanternas uttalanden går att tolka som en oro över det utilitaristiska paradigmets ökade dominans, framförallt vad det gäller svenskämnets skrivundervisning. Vidare framstod genrediskursen som särskilt stark inom skolämnet svenska, men även återkommande invändningar från flera av informanterna mot en sådan föreställning och olika resonemang kring hur man kan utmana den. Dessa informanter gav uttryck för att kreativitetsdiskursen torde ha en minst lika självklar position inom svenskämnet och att det är viktigt att eleverna får utforska en rad olika sätt att uttrycka sig på. På den diskursiva nivån framstod även den sociopolitiska diskursen som en stark och självklar del av skolämnet svenska, vilket bedömdes vara ett av studiens mest anmärkningsvärda resultat. / ULF-nätverket: Svenskämnets didaktik

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för att</p><p>lyfta teknikämnet i undervisningen. ”Naturvetenskap och Teknik för Alla” är som</p><p>namnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att eleverna</p><p>ska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en så</p><p>holistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombination</p><p>med textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiral</p><p>av pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigare</p><p>forskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.</p><p>Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, detta</p><p>kompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning.</p><p>Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket på</p><p>pedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hitta</p><p>fram i och med NTA:s konstruktiva mediering. Teknikens karaktär skapar</p><p>öppningar åt olika håll och tar sig även fram genom många olika vägar.</p><p>Det lyfts genom NTA:s förmåga att behålla ett öppet förhållningssätt.</p>

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för att lyfta teknikämnet i undervisningen. ”Naturvetenskap och Teknik för Alla” är som namnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att eleverna ska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en så holistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombination med textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiral av pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigare forskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik. Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, detta kompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning. Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket på pedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hitta fram i och med NTA:s konstruktiva mediering. Teknikens karaktär skapar öppningar åt olika håll och tar sig även fram genom många olika vägar. Det lyfts genom NTA:s förmåga att behålla ett öppet förhållningssätt.

Utvecklingsarbetets studieobjekt, formativ bedömning, är mycket stort och har beforskats rikligt under de senaste 30 åren. Med ett sociokulturellt perspektiv på lärande är det dock angeläget att belysa kontextspecifika parametrar såsom skolämne, geografi, åldersgrupper med mera. Därmed krymper den tillgängliga forskningen dramatiskt när man, som i det här arbetet, vill tillämpa formativ bedömning i klassrumsmiljö i teknikämnet i årskurs 7.   Studien syftar till att utveckla kunskap om elevers erfarenheter av formativ återkoppling i teknikämnet samt hur eleverna relaterar återkopplingen till sitt lärande. Ansatsen är abduktiv och metoden kvalitativ genom att en tematisk analys gjordes på enkätsvar från elever som upplevt formativ återkoppling i tre olika former samt en bedömningsmatris på processnivå. Detta i ett konstruktionsarbete i teknikämnet. Det ska också noteras att ingen träning i att delta i återkopplingsaktiviteterna hade genomförts varken före eller under studiens gång.   Tre teman har identifierats (1) ökat lärande tack vare återkoppling, (2) ökad förståelse för den egna prestationen och (3) hinder för att bli hjälpt. Generellt gäller att den lärarledda återkopplingen som svarade för två av formerna, upplevts som mer positiv och behjälplig av eleverna. Kamratåterkopplingen gav ett varierat utfall, sannolikt som en konsekvens av för lite träning i att genomföra denna aktivitet. Det finns indikationer på att matrisen ledde till spontan självbedömning samtidigt som det också här märktes att träning är nödvändig.   Det finns relativt få studier om elevers upplevelser av formativ återkoppling generellt och i synnerhet inom teknikämnet vilket motiverar studiens syfte.

Det här arbetet började som ett allmänt intresse för hur vi lyssnar på varandra. Eftersom vi är lärare så blev intresset riktat mot skolan och så småningom mot ämnet svenska i skolan vars ena aspekt är Lyssna. Lyssna är enligt litteraturen den aspekt som får minst utrymme i ämnet svenska. Fokus ligger som regel på läsa och skriva men även tala får som regel större utrymme i undervisningen än Lyssna. Vi har därför valt att undersöka lärares tankar genom att göra sex kvalitativa intervjuer. Vi intresserade oss för hur lärarna resonerar kring lyssnande och hur de jobbar med lyssnande och var de fått sin kunskap om lyssundervisning. Vi såg väldigt tydligt i våra intervjuer att det inte är i vår lärarutbildning som vi får kunskaper om hur man undervisar om lyssnande. Lärarna ansåg istället att de fått sina kunskaper genom sin yrkeserfarenhet. Vi uppmärksammade efter våra intervjuer att flera av lärarna uttryckte att det varit intressant att få diskutera kring lyssnande eftersom det vanligtvis inte görs på skolorna. Vi fick även syn på att lärare gör många bra saker i sin lyssundervisning men att de skedde mer eller mindre reflekterat, något som en del av lärarna också själva fick syn på under intervjun.