Syftet med denna uppsats var att jämföra diskurser med nyutbildade slöjdlärares resonemang om skolslöjd och hållbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie där fem nyutbildade slöjdlärare ingick. Utifrån de ämnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var återbruk, materialhushållning, reparationer, teori i slöjd, ämnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. Innehållet i några av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det. Även de tre diskurserna miljödiskursen, slöjddiskursen samt skoldiskursen undersöktes i resultatkapitlet. I diskussionskapitlet undersökte jag sedan vilka av nämnda diskurser respektive tema kunde tänkas tillhöra. Jag föreslog därefter tänkbara orsaker till detta. De diskurser jag använde mig av var skoldiskursen, slöjddiskursen samt miljödiskursen. De slutsatser jag drog var att det finns sådant som tyder på att skolslöjden genomgår en förändring. Dels tycks skolslöjden vara på väg att få teoretiska inslag och dels tycks den gå en mer miljövänlig framtid till mötes.

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för att</p><p>lyfta teknikämnet i undervisningen. ”Naturvetenskap och Teknik för Alla” är som</p><p>namnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att eleverna</p><p>ska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en så</p><p>holistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombination</p><p>med textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiral</p><p>av pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigare</p><p>forskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.</p><p>Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, detta</p><p>kompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning.</p><p>Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket på</p><p>pedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hitta</p><p>fram i och med NTA:s konstruktiva mediering. Teknikens karaktär skapar</p><p>öppningar åt olika håll och tar sig även fram genom många olika vägar.</p><p>Det lyfts genom NTA:s förmåga att behålla ett öppet förhållningssätt.</p>

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för att lyfta teknikämnet i undervisningen. ”Naturvetenskap och Teknik för Alla” är som namnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att eleverna ska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en så holistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombination med textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiral av pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigare forskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik. Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, detta kompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning. Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket på pedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hitta fram i och med NTA:s konstruktiva mediering. Teknikens karaktär skapar öppningar åt olika håll och tar sig även fram genom många olika vägar. Det lyfts genom NTA:s förmåga att behålla ett öppet förhållningssätt.

Syftet i denna uppsats är att undersöka hur väl lärares och elevers förståelse för begreppet hållbar utveckling stämmer överens med de mål och riktlinjer som satts upp av politiker. Hur väl förankras de beslut som tas på nationell och internationell politisk nivå och hur appliceras detta i skolan? Det känns viktigt att de beslut som tas av våra politiker inte enbart är fina ord utan innehåll och verkan utan att ett aktivt arbete sker på alla nivåer för att verkställa dessa beslut. Hur kan vi bäst uppnå en god kunskap och förståelse för hållbar utveckling hos dagens elever? Genom elevenkäter som delats ut till elever i årskurs två i en skola strax norr om Stockholm, enkätundersökning bland yrkesverksamma pedagoger på lågstadiet och i förskoleklass, samt studier av aktuell forskning inom hållbar utveckling och didaktik ämnar denna uppsats att undersöka lärares och elevers förståelse för hållbar utveckling. Lärare inom svensk skola visade sig i den undersökning som här gjorts inneha relativt goda kunskaper om hållbar utveckling. Enkätundersökningen visade dock på en stor spridning av både förståelse för begreppet hållbar utveckling, samt ibland en rent oacceptabel låg grad av inslag av hållbar utveckling i den faktiska undervisningen. Detta trots att vi har samma styrdokument och ska sträva efter en skola där eleverna ges en likvärdig utbildning som vilar på Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens (Wingborg, http://www.skolverket.se, 2013).

Sverige har idag utvecklats till ett mångkulturellt samhälle och dagens skolor genomsyras nu av en språklig och kulturell mångfald, vilket vi ser som viktigt och en del i vårt integrerade samhälle. Genom att elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tas tillvara på i undervisningen, kan det få en betydande roll för att elevers lärande ska utvecklas och förbli hållbart.   Syfte med studien var att undersöka ett hållbart lärande med fokus på hur pedagoger ser på sin kunskap kring nyanlända elever, hur pedagogerna arbetar, samt det sociala samspelets betydelse för dessa elevers inlärning. Studien grundar sig på skollagen där det framkommer att alla barn och elever har rätt till likvärdig utbildning.   I utförandet av den föreliggande studien användes en kvantitativ metod med en deskriptiv design. Metoden var en icke experimentell undersökning av survey typ och insamlingsmetoden var en kvalitativ webbaserad enkätundersökning. I resultatet framkommer det att pedagoger ser det sociala samspelet som en viktig faktor för nyanlända elevers lärande och att det är viktigt att pedagogen tar tillvara på elevernas tidigare erfarenheter för deras fortsatta lärande. Dock visar resultatet att det inte förekommer tillräckligt mycket samarbete kring nyanlända elevers lärande trots att det är önskvärt.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen för hållbar utveckling ser ut för fem grundskolor i Varbergs kommun. Förhoppningsvis ska studiens resultat kunna hjälpa skolor i framtiden att se över sin undervisning gällande hållbar utveckling och på vis kunna bidra för en ljusare framtid. Metod – Den genomförda studien bygger på en kvalitativ metod och baseras på semi-strukturerade intervjuer av sju stycken lärare på fem kommunala grundskolor i Varbergs kommun. Intervjuerna har bestått av åtta stycken frågor där författaren utgått från granskning av skolverkets läroplan samt aktuella undervisningsmetoder gällande hållbar utveckling. Resultat – Samtliga lärare för studien uttrycker kompetensbrist, tidsbrist samt brist av stöd från skolverket och Varbergskommun i sin undervisning när det gäller undervisningen av hållbar utveckling. Utifrån insamlade intervjuer konstaterades det att undervisning för hållbar utveckling hos berörda lärare för studien sker till största del genom miljöundervisning, speciellt i yngre åldrar. Där ligger fokus på lärdom om miljön i närområdet, materials egenskaper och förändring samt källsortering. Slutsats– Av studien kan författaren dra slutsatsen att lärarna behöver mer resurser för att kunna följa läroplanens mål för hållbar utveckling. Det räcker inte att som lärare utföra sina avsedda timmar med givna läroböcker för att nå läroplanens mål. För att kunna nå målen för hållbar utveckling måste lärare finna eget material som inspirerar elever och möter de kunskapskrav som idag är bärande i lärandet. / Purpose - The aim of this study is to investigate how the teaching of sustainable development looks for five primary schools in the municipality of Varberg. Hopefully, the study’s findings will help primary schools to revise their teaching regarding sustainable development and contribute to a brighter future. Method - The current study is based on a qualitative approach, based on semi-structured interviews with seven teachers at five public primary schools in the municipality of Varberg. The interviews consisted of eight questions, which the author has assumed from the review of the curriculum and the current teaching practices on sustainable development. Results – Teachers for the study expresses lack of skills, time and support from Skolverket and the municipality of Varberg in their teaching regarding work of sustainable development. Based on the collected interviews, it was found that education for sustainable development is done mainly through environmental education, especially at younger ages. There, the focus is on learning about the local environment, material properties and change and recycling. Conclusion - The author can conclude that teachers need more resources for to be able to follow the curriculum's sustainable development objectives. It is not enough that teachers perform their intended hours with given textbooks to reach the objectives of the curriculum. In order to achieve sustainable development goals, teachers must find their own material that inspires students and meet the proficiency requirements that are currently bearing in learning.