Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen för hållbar utveckling ser ut för fem grundskolor i Varbergs kommun. Förhoppningsvis ska studiens resultat kunna hjälpa skolor i framtiden att se över sin undervisning gällande hållbar utveckling och på vis kunna bidra för en ljusare framtid. Metod – Den genomförda studien bygger på en kvalitativ metod och baseras på semi-strukturerade intervjuer av sju stycken lärare på fem kommunala grundskolor i Varbergs kommun. Intervjuerna har bestått av åtta stycken frågor där författaren utgått från granskning av skolverkets läroplan samt aktuella undervisningsmetoder gällande hållbar utveckling. Resultat – Samtliga lärare för studien uttrycker kompetensbrist, tidsbrist samt brist av stöd från skolverket och Varbergskommun i sin undervisning när det gäller undervisningen av hållbar utveckling. Utifrån insamlade intervjuer konstaterades det att undervisning för hållbar utveckling hos berörda lärare för studien sker till största del genom miljöundervisning, speciellt i yngre åldrar. Där ligger fokus på lärdom om miljön i närområdet, materials egenskaper och förändring samt källsortering. Slutsats– Av studien kan författaren dra slutsatsen att lärarna behöver mer resurser för att kunna följa läroplanens mål för hållbar utveckling. Det räcker inte att som lärare utföra sina avsedda timmar med givna läroböcker för att nå läroplanens mål. För att kunna nå målen för hållbar utveckling måste lärare finna eget material som inspirerar elever och möter de kunskapskrav som idag är bärande i lärandet. / Purpose - The aim of this study is to investigate how the teaching of sustainable development looks for five primary schools in the municipality of Varberg. Hopefully, the study’s findings will help primary schools to revise their teaching regarding sustainable development and contribute to a brighter future. Method - The current study is based on a qualitative approach, based on semi-structured interviews with seven teachers at five public primary schools in the municipality of Varberg. The interviews consisted of eight questions, which the author has assumed from the review of the curriculum and the current teaching practices on sustainable development. Results – Teachers for the study expresses lack of skills, time and support from Skolverket and the municipality of Varberg in their teaching regarding work of sustainable development. Based on the collected interviews, it was found that education for sustainable development is done mainly through environmental education, especially at younger ages. There, the focus is on learning about the local environment, material properties and change and recycling. Conclusion - The author can conclude that teachers need more resources for to be able to follow the curriculum's sustainable development objectives. It is not enough that teachers perform their intended hours with given textbooks to reach the objectives of the curriculum. In order to achieve sustainable development goals, teachers must find their own material that inspires students and meet the proficiency requirements that are currently bearing in learning.