Syftet i denna uppsats är att undersöka hur väl lärares och elevers förståelse för begreppet hållbar utveckling stämmer överens med de mål och riktlinjer som satts upp av politiker. Hur väl förankras de beslut som tas på nationell och internationell politisk nivå och hur appliceras detta i skolan? Det känns viktigt att de beslut som tas av våra politiker inte enbart är fina ord utan innehåll och verkan utan att ett aktivt arbete sker på alla nivåer för att verkställa dessa beslut. Hur kan vi bäst uppnå en god kunskap och förståelse för hållbar utveckling hos dagens elever? Genom elevenkäter som delats ut till elever i årskurs två i en skola strax norr om Stockholm, enkätundersökning bland yrkesverksamma pedagoger på lågstadiet och i förskoleklass, samt studier av aktuell forskning inom hållbar utveckling och didaktik ämnar denna uppsats att undersöka lärares och elevers förståelse för hållbar utveckling. Lärare inom svensk skola visade sig i den undersökning som här gjorts inneha relativt goda kunskaper om hållbar utveckling. Enkätundersökningen visade dock på en stor spridning av både förståelse för begreppet hållbar utveckling, samt ibland en rent oacceptabel låg grad av inslag av hållbar utveckling i den faktiska undervisningen. Detta trots att vi har samma styrdokument och ska sträva efter en skola där eleverna ges en likvärdig utbildning som vilar på Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens (Wingborg, http://www.skolverket.se, 2013).

Vår studie påbörjades av funderingar kring arbetet med hållbar utveckling i förskolan, om förskollärarna får förutsättningar för att kunna arbeta med hållbarhet eller om det finns utmaningar. Syftet med vår studie är att se förskollärarens förhållningssätt till fenomenet hållbar utveckling, samt att få en tydligare bild över vilka didaktiska strategier förskollärarna arbetar med. Och detta för att kunna se om barnen erbjuds förståelse och lärande om hållbar utveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med ett fenomenologiskt perspektiv i undersökningen. I studien har vi utfört fyra intervjuer med fyra olika förskollärare, som arbetar i olika kommuner.  Det resultat som framkom av studien är att förskollärarnas förhållningssätt till hållbar utveckling kan tolkas utifrån två olika perspektiv. Ett perspektiv som visade sig vara ett helhetsperspektiv på fenomenet, medan det andra perspektivet var mer ur en förskolekontext. Vilket kan anses problematiskt till hur de didaktiska valen i undervisningen av hållbar utveckling kan ske. Ett annat resultat var de didaktiska strategier som förskollärarna berättade om, för utifrån den icke- certifierade förskolan skedde utbildningen om hållbar utveckling mer som ett tema. Medan de certifierade använde sig av naturen och deras omgivning för att undervisa om hållbar utveckling genom teman. Vidare i resultaten visade det sig även att det fanns utmaningar i form av avsaknaden av fortbildningar inom ämnet.