Thesis (doctoral)--Schlesische Friedrich-Wilhelms- Universitt̃ zu Breslau, 1915. / Master Negative No. 93-0322. Vita. Includes bibliographical references.

Studien är en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning. Vi har använt oss av schack som ett verktyg i förskolan som en ingång till undervisning i matematik och för att synliggöra barns matematiserande. Som utgångspunkt för analysen har vi använt oss av begreppet matematisering samt Bishops sex grundläggande matematiska aktiviteter; Design, Lokalisering, Räkning, Mätning, Lek och Förklaring.   Aktiviteten utfördes vid fem olika tillfällen med barn födda 2010. Vid datainsamling användes videoobservationer och fältboksanteckningar. De fem aktivitetstillfällena innehöll en introduktion om schackets spelidé, utforskande av pjäser och brädet, samtal kring strategier samt reflektionsstunder.   Syftet med examensarbetet var att söka kunskap kring vilka av Bishops aktiviteter inom matematik som går att behandla genom att använda schack som ett verktyg för matematikundervisning i förskolan.   De frågor som studien behandlar är:   Vilka av Bishops matematiska aktiviteter går att behandla via schack? På vilket sätt blir barns matematiserande synbart under schackspel?   Resultatet visar betydelsen av pedagogernas roll att styra upp spelet för att barnen skulle stanna upp och diskutera och reflektera kring matematiska fenomen samt för att föra leken in på matematik. Ytterligare visade resultatet att de av Bishops matematiska aktiviteter som behandlades mest frekvent under matematikundervisningen var Lek och Räkning. Dessa aktiviteter återkommer vid samtliga tillfällen. Förklaring och Lokalisering återkommer vid fyra av tillfällena, Design återkom vid tre tillfällen. Mätning förekommer endast vid ett tillfälle. Vi observerade att barnen uttrycker matematiserande under matematikundervisningen via schack på tre olika sätt; Rör sin kropp efter hur de uppfattar rörelsen av schackpjäsen på brädet, Visar med fingrarna, Skapar egna begrepp.

Inaug.-Diss.--Kiel. / Lebenslauf. "Litteratur": p. [v]-viii.

Denna studie har som syfte att undersöka och analysera om och hur schack kan användas som pedagogiskt verktyg i förskolans matematikundervisning med fokus på mönster. Tidigare forskning kring pedagogisk användning av schack  koncentreras primärt till barn i grundskolan. Bristen på forksning kring schack i förskolan utgör det gap som vi har valt att undersöka genom en fältstudie som involverar sex barn i 4-årsåldern och som pågick under en veckas tid. I vår studie har vi använt oss av variationsteori som metod och utförde en förbedömning med fokus på mönster, följt av tre undervisningssituationer med schack och avslutningsvis en efterbedömning som var likadan som förbedömningen.  Resultatet av fältstudien har vi analyserat utifrån Perkins och Salomons teori om transfer och Bishops matematiska aktivitet designa. Utifrån vår analys har vi dragit slutsatser att schackundervisning i förskolan kan skapa möjligheter för barnen att överföra kunskaper om schack till områden inom matematik som ingår i Läroplanen för förskolan. Detta grundar vi på att barnen visade tecken på förändrat kunnande om mönster vid jämförelse av för- och efterbedömningarna. I analysen av vår empiri framkom även transfer i ett flertal olika situationer. Vi har även observerat Bishops matematiska aktivitet designa i analysen av schackundervisningen. Utefter detta har vi dragit slutsatsen att barn med hjälp av schackundevisning kan införskaffa sig mer kunskap om mönster, exempelvis genom att få mer förståelse för reflektion och parallellförflyttning. Även Bishops andra aktiviteter framkommer i analysen.

<p>Schacket har sitt ursprung i Indien på 500-talet. Spelets karaktär har fascinerat människan genom tiderna. Mångamatematiker har analyserat spelet samt utvecklat problem knutna till det. I detta examensarbete analyserar vi destudier som undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och matematiklärande. Vi har ävenanalyserat studier som har undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och lärande i andraskolämnen. Det visar sig att det inte gjorts så många vetenskapliga studier för att undersöka dessa kopplingar. Deflesta av de studier som genomförts kvalificeras som kvasistudier. Flera studier visar att det inte finns någon tydligkoppling mellan schackspelande och matematiklärande. I vår litteraturstudie kan vi inte se att denna koppling finns,men vi anar dock att den finns. Vi hoppas att det i framtiden genomförs mer vetenskaplig forskning inom området.</p>

Schacket har sitt ursprung i Indien på 500-talet. Spelets karaktär har fascinerat människan genom tiderna. Mångamatematiker har analyserat spelet samt utvecklat problem knutna till det. I detta examensarbete analyserar vi destudier som undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och matematiklärande. Vi har ävenanalyserat studier som har undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och lärande i andraskolämnen. Det visar sig att det inte gjorts så många vetenskapliga studier för att undersöka dessa kopplingar. Deflesta av de studier som genomförts kvalificeras som kvasistudier. Flera studier visar att det inte finns någon tydligkoppling mellan schackspelande och matematiklärande. I vår litteraturstudie kan vi inte se att denna koppling finns,men vi anar dock att den finns. Vi hoppas att det i framtiden genomförs mer vetenskaplig forskning inom området.

The goal of this study is to research how the digitalization of a table top gameaffects the game and its gameplay. We are researching this by first havingparticipants play chess, and online chess, and the interviewing them about theirexperiences with the both games. The main effects of digitalization are inputcontrols. When digitalizing a table top game, there is one thing that the designercannot control at all, which is, the necessity of input controls. However, thedesign for these controls is up to the designer. When digitalizing a game, therules ted to get enforced by the programming. Mistakes that could be committedin the table top version are no longer possible due to the rule enforcementcaused by the programming. It is also possible to use the digital realm to yourbenefit by adding features such as highlighting in chess, which is only possible inthe digital version. Immersion is also affected by the digitalization; the possiblelack of a visible and present opponent can alter how the players experience thegameplay. / Målet med den här studien är att forska kring hur digitaliseringen av ettbrädspel påverkar spelet och dess spelande. Vi utför vår forskning genom attförst låta deltagare spela schack, och onlineschack, för att sedan intervjua demangående deras upplevelser med de båda spelen. De huvudsakliga effekterna avdigitaliseringen är inmatningskontrollerna. När man digitaliserar ett brädspel såfinns det en sak som designers inte alls kan kontrollera. Detta är nödvändighetenav inmatningskontroller. Designen för dessa kontroller däremot, kan designerspåverka. När man digitaliserar ett spel så brukar ofta reglerna bli förstärkta avprogrammeringen. Misstag som spelare kunde begå i brädspelsversionen, kaninte längre begås tack vare regelförstärkningen som programmeringen bidrartill. Det är även möjligt att använda den digitala världen till ens fördel genom attlägga till vissa saker, så som markeringen i onlineschack, vilket bara är möjligt iden digitala versionen. Digitaliseringen påverkar även inlevelsen som spelarnaupplever. Den möjliga saknaden av en synlig och närvarande motspelare kanändra hur spelarna upplever spelandet.

Syftet med följande arbete är att undersöka om schackspelande kan höja elevers nivå imatematik och av den anledningen skulle kunna praktiseras under skoltid. Arbetet geren översikt av tidigare forskning om kopplingar mellan matematik och schack. Metoden som används i föreliggande undersökning är semikvalitativa intervjuer med åtta lärare.Resultaten från litteraturundersökningen antyder att schack främjar matematiskaförmågor. Resultaten från lärarintervjuerna visar att lärarna kunde se en ökning avkoncentrationsförmågan hos eleverna den termin de hade schack på schemat. Till vissdel kunde även en förbättring av självförtroende och matematiska förmågor skönjas.Nyckelord: Matematik, schack, matematiska förmågor, koncentration, självförtroende,skolämne.

Detta arbete undersöker två olika tekniker för att evaluera speltillstånd i schack. Teknikerna är samevolution och historiebaserad evolution. De används i kombination med artificiella neurala nätverk och algoritmen minimax. Teknikerna används för att låta två agenter spela schack, genom att välja ut det bästa draget. Kan en agent som bygger på samevolution slå en agent som bygger på historiebaserad evolution? Teknikerna har testats genom att låta agenterna evolveras i 200 generationer var för att sedan låta dem spela mot varandra. Den samevolverade agenten vann tre av 24 matcher, den historiebaserade vann en, och resten slutade i remi. Det tyder på att en samevolverad agent kan slå en historiebaserad, men att de är väldigt lika. Undersökningen tyder på att samevolverade schackagenter har stor risk att hamna i ett lokalt maximum medan historiebaserade gör många bra drag, men saknar strategi för att vinna.

The purpose of this project was to investigate whether it was possible to develop a type of application, where users would solve chess problems. The main goal of the project was that there would exist an functional application after the study has ended with which users could solve chess problems on a computer. One subgoal of the project was to create corresponding application for mobile phones. The study was limited to require users to have at least Internet Explorer 9 +. For other browsers, there were no corresponding limitations. The study did not investigated which programming language that really would be best suited for this kind of project. The project was developed in JavaScript and HTML. After completing the study, it was found that such an application could be created. The application has been tested on standard computer with different screen resolutions, and on mobile phones which use Android. On these, it was found that there were no problems with the appearance or functionality. Keywords: JavaScript, HTML, chess, problem solving