Diss. : Philosophische Fakultät : Saarbrücken : 1982. - Bibliogr. p. 653-674. Index. -

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att synliggöra vad pedagogens agerande i fråga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.</p><p>Arbetet bygger på observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi såg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtänkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi två underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi såg också skillnad på vem reglerna egentligen utgick från, om de utgick från elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.</p><p>Resultatet visar att förhållningssättet till de regler som finns i ett klassrum är näst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsställande.</p>

Vårt syfte med denna uppsats är att synliggöra vad pedagogens agerande i fråga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet. Arbetet bygger på observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi såg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtänkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi två underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi såg också skillnad på vem reglerna egentligen utgick från, om de utgick från elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv. Resultatet visar att förhållningssättet till de regler som finns i ett klassrum är näst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsställande.

No description available.

Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2009.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna. Lärarens arbete i klassrummet påverkas indirekt av rektorns ledarskap, vad det gäller ordningen och arbetsron. En slutsats vi kan dra är att om rektorn på skolan bedriver och förespråkar en tydlig och kontinuerlig förankring av ordningsregler så skapar det gynnsamma förutsättningar i värdegrundsarbetet för skolans personal och elever.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna. Lärarens arbete i klassrummet påverkas indirekt av rektorns ledarskap, vad det gäller ordningen och arbetsron. En slutsats vi kan dra är att om rektorn på skolan bedriver och förespråkar en tydlig och kontinuerlig förankring av ordningsregler så skapar det gynnsamma förutsättningar i värdegrundsarbetet för skolans personal och elever.

Denna studie syftar till att undersöka förskolan som institution och hur förskollärare beskriver ordning i förskolans verksamhet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där sex förskollärare deltog från olika förskolor i Småland. Materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats och från Erving Goffmans teorier om social ordning.   Resultatet visar att förskolorna i studien har någon form av ordning. Ordning beskrevs med begrepp som regler, beteende, moral, rutiner, bestraffningar, förväntningar, fostran, makt och kontroll. Ordningen beskrevs som avgörande för att verksamheten ska fungera utan att kaos uppstår. Ordningen ansågs brytas av faktorer som lokaler, barngrupper, förskollärares egna rutiner och förhållningssätt. Samtliga förskollärare i studien hade svårt att benämna att de hade regler i deras verksamhet och ville hellre kalla regler för normer. När normer diskuterades i studien beskrevs det istället som regler, rutiner eller beteende. Den viktigaste regeln eller normen i förskolorna visade sig vara att barnen skulle visa hänsyn mot varandra, vilket förväntas vara ett gott beteende. Resultatet visade även att förskollärarna har väldigt höga förväntningar och krav på sig själva samt på barnen. Lever inte barnen upp till exempelvis förväntningen att visa hänsyn mot andra användes metoder för att korrigera sådant beteende. De korrigeringarna bestod av att ta ut barnet ur gruppen/aktiviteten och att tillrättavisa barnet. Slutligen visade resultatet att det krävs en stabil, flexibel och fokuserad förskollärare samt arbetslag för att ordningen i verksamheten ska fungera.

Bakgrund: Penningtvätt är ett stort problem i dagens samhälle och ett problem som den finansiella sektorn jobbar med dagligen. Inriktningen på vår studie är att undersöka hur bankanställda uppfattar att de blir styrda av regler i det förebyggande arbetet mot penningtvätt.  Syfte: Syftet med studien är att studera och analysera hur bankanställda inom Nordea Rådgivning Kalmar uppfattar att de styrs av regler inom ramen för det förebyggande arbetet med penningtvätt. Studien bidrar därmed till ökad kunskap kring hur regler kan implementeras som styrmekanism i komplexa tjänsteorganisationer.  Metod: Metoden för den här studien är baserad på en fallstudie med semi-strukturerade intervjuer för den empiriska datainsamlingen. Studien är av kvalitativ karaktär och har en induktiv ansats med deduktiva inslag. Slutsats: De anställda uppfattar att de blir styrda av regler genom ett hierarkiskt system där riktlinjer från huvudkontoret förmedlas ut till de anställda genom den compliance- ansvarige. De blir även styrda av både explicita och implicita regler i form av krav på vilken kompetens och kännedom de måste inneha för att kunna genomföra det förebyggande arbetet mot penningtvätt.

Syftet med denna rapport har varit att beskriva och undersöka GMO-lagstiftningen i EU och Sverige och hur denna påverkas av gällande frihandelsavtal samt kan komma att påverkas av frihandelsavtalet TTIP, mellan EU och USA. Frågan är huruvida det föreligger en risk att TTIP-avtalet, om det träder i kraft, kan leda till att mer GMO-produkter hamnar på EU:s marknad samt att den strikta lagstiftning som råder påverkas. Den rättsdogmatiska metoden har använts och material har därmed införskaffats från källor såsom doktrin, förarbeten och lagtexter. I de fall där dessa källor inte räckt till, har information hämtats från relevanta myndigheters hemsidor och nyhetsuppdateringar. Trots att EU framhållit att avtalet inte kommer att påverka EU:s syn på hälso- och miljöskyddsfrågor så råder ännu en skepticism bland konsumenter, jordbrukare och miljöorganisationer. Dessa pekar på att det ännu råder stora oklarheter kring avtalets utformning och att det kan finnas en dold agenda. Den nya politiska uppkomna situationen, med Donald Trump som USA:s nye president kan även komma att påverka utgången av TTIP. Kanske blir det inte något avtal alls alternativt att avtalet kommer modifieras om ordentligt.