Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad inom en skolas verksamhet som upplevs som bra, respektive dåligt för gymnasieelevers intresse att studera. Med utgångspunkt i huvudfrågorna läraren, ämnet, kursupplägget och miljön har elever i en skola i Mellansverige intervjuats semistrukturerat i fokusgrupper. Undersökningen har förutom att generera kunskap även blivit en grund som är menad att användas i samband med förbättringsarbete på den skola där undersökningen genomfördes. Resultatet pekar på förbättringsområden inom samtliga fyra huvudfrågor, med varierande komplexitet vilket skapar både stora och små utmaningar för skolans huvudman.

Detta examensarbete undersöker hur lärare på ett yrkesförberedande – och ett studieförberedande program strukturerar sin undervisning av litteraturhistoria i kursen Svenska B på gymnasiet samt hur de läroböcker som används på respektive program är uppbyggda och vad de innehåller. Metoden som används är textanalys av kursupplägg och läroböcker. Resultatet visar på att det finns skillnader mellan de två programmen både vad gäller kursupplägg och läroböcker. Läroböckerna skiljer sig åt genom att den som används på det yrkesförberedande är enklare uppbyggd och tillgängligare för en elev än vad den svårare och faktamättade läroboken som det studieinriktade programmet använder. Slutsatsen vi drar är att man på det yrkesförberedande programmet läser färre epoker under längre tid än på det studieinriktade programmet där man läser fler epoker under kortare tid.

En pågående digitalisering av det svenska samhället gör att tillgänglighet inte längre är ett enbart fysiskt fenomen utan också ett digitalt. Allt fler av samhällets viktiga tjänster, såsom hälsovård och banktjänster, går över helt eller till stor del till den digitala världen. I och med den ökande närvaron av digitala lösningar finns ett ökande behov av kunskap inom webbtillgänglighet. Syftet för uppsatsen är att på uppdrag av informatikgruppen vid Karlstads universitet undersöka hur en universitetskurs om webbtillgänglighet kan utformas på B-nivå(G1F). Uppsatsförfattarens huvudsakliga fokus har varit de arbetssätt som kan vara av vikt när man lär ut en kurs i webbtillgänglighet och att utforma, följa och utvärdera en workshop där studenter får bekanta sig med de problem som en användare med synnedsättning kan uppleva på webben. Undersökningsfrågorna evaluerades genom observation av föreläsningar och workshops under pilotkursen Framtida Webbstandarder som uppsatsförfattaren tillsammans med en annan uppsatsstudent hjälpt till att formge. Utöver observationerna gjordes en intervju med undervisande lärare och en webenkät skickades ut till studenterna där de gavs möjlighet att yttra sina åsikter om kursen. Efter analys av insamlade data kan det konstateras att en kurs inom webbtillgänglighet kan gynnas av att ha en blandning av teoretiska och praktiska moment för att lära ut det aktuella materialet och att studenter kan engageras i ämnet genom diskussionsuppgifter under föreläsningarna. Den analyserade data visar också på att man kan bygga upp en workshop på sådant sätt att studenterna får testa på olika nivåer av assisterande teknik för synnedsättningar och på så sätt ge dem en övergripande erfarenhet och förståelse för de problem som personer med synnedsättning kan uppleva på webben.