<p>A b s t r a c t</p><p>I Sverige bor många barn med utländsk bakgrund. Många av dessa barn är flerspråkiga eftersom de talar svenska, ett hemspråk och oftast även engelska. Syftet med uppsatsen var att undersöka om tvåspråkighet påverkar självkänsla och identitet hos barn. Uppsatsen innehåller en litteraturstudie om begreppen tvåspråkighet, självkänsla och identitet samt en kvalitativ intervjuundersökning där tretton barn i årskurs sex berättade om sina upplevelser angående dessa begrepp. Resultaten visade inget tydligt mönster mellan tvåspråkighet å ena sidan och självkänsla och identitet å andra sidan. Vissa tendenser kunde dock skönjas. När barnen</p><p>upplevde en anknytning till båda kulturerna och tyckte att de behärskade både svenska och sitt hemspråk på en tillfredställande nivå, hade de oftast en hög självkänsla och en positiv identitet. När barnen upplevde brister både i språken och i tillhörigheten till kulturerna var självkänslan och identiteten mer osäker. Det finns dock många andra faktorer som samtidigt kan påverka barns välmående.</p>

<p>Genom förankring i relevant litteratur, och en intervjustudie med tre lärare, svarar denna uppsats i resultatdelen på forskningsfrågan: hur lärare i grundskolan beskriver att de arbetar med läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål. Den visar att värdegrunden i det demokratiska uppdraget har stor betydelse för elevernas samhällsutveckling. Uppsatsen påpekar att samtalen kring värdegrunden måste generera handling. Vidare påvisas vikten av ständig reflektion över vad värdegrunden innebär. I diskussionsdelen besvaras uppsatsens syfte att: förstå innebörder av läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål i skolans praktik. Uppsatsen visar att värdegrunden utgör en grund för det demokratiska samhälle Sverige förespråkar. Den visar även på att miljöperspektivet verkar vara skilt från värdegrundens område och ställer sig frågan om det verkligen stämmer. Uppsatsens författare kommer också fram till att skolan har gjort värdegrunden till en ersättning för kyrkans etiska och moraliska värderingar, som hjälp att enas kring demokratiska värderingar.</p>

Genom förankring i relevant litteratur, och en intervjustudie med tre lärare, svarar denna uppsats i resultatdelen på forskningsfrågan: hur lärare i grundskolan beskriver att de arbetar med läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål. Den visar att värdegrunden i det demokratiska uppdraget har stor betydelse för elevernas samhällsutveckling. Uppsatsen påpekar att samtalen kring värdegrunden måste generera handling. Vidare påvisas vikten av ständig reflektion över vad värdegrunden innebär. I diskussionsdelen besvaras uppsatsens syfte att: förstå innebörder av läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål i skolans praktik. Uppsatsen visar att värdegrunden utgör en grund för det demokratiska samhälle Sverige förespråkar. Den visar även på att miljöperspektivet verkar vara skilt från värdegrundens område och ställer sig frågan om det verkligen stämmer. Uppsatsens författare kommer också fram till att skolan har gjort värdegrunden till en ersättning för kyrkans etiska och moraliska värderingar, som hjälp att enas kring demokratiska värderingar.

A b s t r a c t I Sverige bor många barn med utländsk bakgrund. Många av dessa barn är flerspråkiga eftersom de talar svenska, ett hemspråk och oftast även engelska. Syftet med uppsatsen var att undersöka om tvåspråkighet påverkar självkänsla och identitet hos barn. Uppsatsen innehåller en litteraturstudie om begreppen tvåspråkighet, självkänsla och identitet samt en kvalitativ intervjuundersökning där tretton barn i årskurs sex berättade om sina upplevelser angående dessa begrepp. Resultaten visade inget tydligt mönster mellan tvåspråkighet å ena sidan och självkänsla och identitet å andra sidan. Vissa tendenser kunde dock skönjas. När barnen upplevde en anknytning till båda kulturerna och tyckte att de behärskade både svenska och sitt hemspråk på en tillfredställande nivå, hade de oftast en hög självkänsla och en positiv identitet. När barnen upplevde brister både i språken och i tillhörigheten till kulturerna var självkänslan och identiteten mer osäker. Det finns dock många andra faktorer som samtidigt kan påverka barns välmående.

Partnering är ett relativt nytt begrepp i byggbranschen med stora likheter i det som kallassamverkansentreprenad, men även i ersättningsformen löpande räkning med tak. Tanken är attkringgå onödiga konflikter och få ett konstruktivt samarbete mellan parterna i byggprocessen.Detta görs genom att man skapar en ny organisation byggd på förtroende och gemensammamålsättningar för att uppnå goda resultat i projektet. Detta ska resultera i attkompetensutnyttjandet optimeras och att man i och med den öppna ekonomin får en braöverblick på kostnader och resurser. Förhoppningsvis ska detta samarbete ge beställaren enbättre produkt till ett lägre pris.Det finns mycket erfarenhet, både från utlandet, men även inom Sverige om hur ettpartneringsamarbete ska bli framgångsrikt. NCC är en av de stora aktörer som helhjärtatsatsar på att driva och utveckla partnering. Byggprojekt innebär stora investeringar, och medstigande materialpriser är det av stor vikt att pressa de övriga kostnaderna och samtidigtleverera produkter av god kvalitet. Därför anses det mycket intressant att ta in beställarensåsikter och tankar för att se vilka punkter som är tillfredställande och vad som kan förbättras.Uppföljning av projekten är av stor vikt och NCC gör med jämna mellanrumkundundersökningar för att försäkra sig om att beställarna är nöjda. Denna rapport är enuppföljning av en sådan enkätundersökning och ska försöka ge en mer nyanserad bild genomintervjuer med fyra beställare. Med stöd av enkätundersökningen frågas de intervjuade omderas åsikter angående faktorer som workshopar, samarbete, öppenhet, kompetensutbyte,konflikter och resultat. De intervjuade, vilka alla har lång erfarenhet i byggproduktionen,tillåts ge sina åsikter och funderingar angående partnering. Dessa ska försöka speglas irapporten och jämföras med varandra.Samtliga beställare är överens om att partnering, tillsammans med de klassiska upphandlingsochentreprenadformerna, har ett berättigande i Sverige. Kompetensutbytet, den öppenhet ochkreativa anda de fått erfara från partneringsamarbetena värdesätts högt. Samtidigt ärprojektformen beroende av de individer som arbetar i den, och att dessa verkligen gör sittbästa att uppfylla de gemensamma målen. Detta tillsammans med att det bland de mindreaktörerna, och vissa beställare, saknas den kompetens och arbetsrutin som krävs förpartnering, gör knappast projekten problemfria. Sådant som risker och bra resultat ärfortfarande något alla måste anstränga sig för att uppfylla. Partnering är dock, för mångabyggnadsprojekt ett utmärkt verktyg för att uppnå detta. / Uppsatsnivå: C

<p>En lista med förslag på metoder som kan användas inom vuxenutbildning är resultatet av detta arbete. Dessa metoder har tagits fram med utgångspunkt dels från teorierna bakom Dunn & Prashnigs Arbetsstilsanalys och dels från ett exempel på hur kontexten ser ut inom svensk vuxenutbildning idag. En beskrivning av denna kontext har tagits fram med hjälp av en intervjuundersökning. I den undersökningen låg fokus på hur deltagare och medarbetare går tillväga i sitt arbete, hur studiemiljön ser ut, åsikter hos deltagare och medarbetare om dagens situation och slutligen idéer om vad som skulle kunna förändras. De föreslagna metoderna är uppdelade efter Arbetsstilsanalysens sex kategorier med tillhörande element. Den undersökta kontexten har ett individcentrerat upplägg på utbildningarna, vilket gör att de föreslagna metoderna anses kunna implementeras på ett smidigt sätt i en liknande organisation.</p>

No description available.

Syftet med det här examensarbetet är att bidra till en diskussion kring de moderna språkämnenas legitimitet i den svenska skolan. Detta genom att undersöka språklärares syn på möjligheten att inkludera arbetet med värdegrundsfrågor i undervisningen i moderna språk. Studien innefattar också en jämförelse med undervisningen i ämnet engelska. Undersökningens teoretiska förankring utgörs av fyra olika synsätt på relationen mellan utbildning och demokrati, nämligen lärande om, genom och för demokrati, samt demokrati här och nu . Viktiga utgångs- och referenspunkter för examensarbetet är dessutom grund- och gymnasieskolans läroplaner, samt Skolverkets presentation av skolans värdegrundsarbete. Den aktuella studien har genomförts med hjälp av samtalsintervjuer med lärare som har ämneskombinationen moderna språk/engelska. Resultatet från dessa intervjuer visar att samtliga av de ovan nämnda synsätten i någon mån kan återspeglas i undervisningen i moderna språk, om än i varierande grad. Förekomsten av respektive synsätt tycks bland annat bero på elevernas kunskapsnivå i målspråket, lärarens intressen och erfarenheter, gruppstorlek, samt undervisningens tidsutrymme. I jämförelsen med engelskämnet konstaterade de intervjuade språklärarna att det framförallt är två saker som de moderna språken kan bidra med till värdegrundsarbetet. Dels kan kunskaper i ytterligare främmande språk utöver engelska ge utökade möjligheter att knyta an till andra folk och kulturer, dels kan språkstudierna förse eleverna med nya perspektiv på exempelvis kulturella företeelser och människors olika livssituationer. Det sistnämnda kan leda till en utveckling av elevernas generella interkulturella kompetens, vilket är en viktig målsättning i det nutida språkklassrummet.

Syftet med uppsatsen är att studera användningen av läxor i franska ur ett lärarperspektiv.Studien fokuserar på ett svenskt undervisningssammanhang med franska som främmandespråk, och är inriktad på vilka syften och intentioner lärarna har med hemläxor, och vilkatyper av uppgifter de verkligen ger eleverna. En kvalitativ metod tillämpades. Materialetsamlades in genom semistrukturerade intervjuer. Lärarna som deltog bor på olika håll iSverige. Resultatet visade att lärarna har flera syften med läxorna och använder dem som ettpedagogiskt verktyg. Det som är gemensamt för alla lärare är att läxorna syftar till att befästakunskaper, bidra till bättre självförtroende och ökad motivation hos eleverna. Lärarna villäven utnyttja läxorna för formativ återkoppling och individualisering av undervisningen. Allavisar också hänsyn till likvärdighetsprincipen genom att alltid ha den obligatoriska delen avläxorna förankrad i undervisningen. Det som skiljer sig åt mellan lärarna är främst deras synpå hur man kan nå bättre likvärdighet. Några satsar mer på obligatoriska läxor, så att allaelever ska få bättre resultat och utveckla sitt språk ordentligt, medan andra föredrar att hamer frivilliga uppgifter. De som satsar på det andra alternativet försöker bekämpa enklichéartad bild av skolan som tvångsinstitution och bidra till ett ökat engagemang både iklassrummet och i hemmen som har en mer negativ inställning till skolan.

<p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>Syftet med denna uppsats var att belysa hur fenomenet friskvård på en arbetsplats uppfattas av enskilda individer och vilken betydelse det kan få med avseende på såväl hälsan som välbefinnandet i stort. Utifrån denna fråga ville vi även se om det fanns skillnader i upplevelser av friskvård i de olika yrkeskategorierna från arbetsledning till arbetstagare. Inställningen till friskvård som prevention på en arbetsplats och vardagsmotion för den enskilde individen är individuell. En del människor varken vill eller tror sig kunna utöva friskvård och håller sig friska ändå. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativ metod. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju intervjupersoner från olika yrkeskategorier vilka har bidragit med sina tankar kring friskvården. Vi har använt oss av Antonovsky teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer. Resultaten visar bland annat att friskvård är betydelsefull på många sätt för medarbetare. Friskvård handlar om så mycket mer än fysisk aktivitet.</p><em><em><p> </p></em><em><p> </p></em><p> </p></em> </p></p>