This is an essay concerning the differences between boys? and girls? way of learning and how this difference influences the teaching in the technology subject. The method is divided in two. The first part is based on a survey over literature about teaching girls and boys in the technology subject. The second part is based on interviews with three male teachers in the same subject. The three teachers all say that both girls and boys enjoy the technology subject in school and that their results are equal to one another. One clear tendency - both in the literature and in the interviews - is that when boys are given a task, they start off in a way that often is much different from the way girls do. Girls usually read the instructions while boys tend to use the "trail and error" method. First after failing to solve the problem, the boys turn to the instructions. In most subjects it is from the teacher's point of view considered as "better" if the pupils choose the girl-method. In the interviews, one of the teachers claims that when girls use this method in the technology subject they show a fear of technology. The technology subject is by tradition dominated by men. The teachers very often base the lessons on their own experience of technology. When it comes to history the scientists and inventors that the teachers and school literature refer to, are men. Perhaps it would be easier for girls to identify themselves with the subject if there were more female persons and inventions in the technology subject.

<p>This is an essay concerning the differences between boys? and girls? way of learning and how this difference influences the teaching in the technology subject. The method is divided in two. The first part is based on a survey over literature about teaching girls and boys in the technology subject. The second part is based on interviews with three male teachers in the same subject. The three teachers all say that both girls and boys enjoy the technology subject in school and that their results are equal to one another. One clear tendency - both in the literature and in the interviews - is that when boys are given a task, they start off in a way that often is much different from the way girls do. Girls usually read the instructions while boys tend to use the "trail and error" method. First after failing to solve the problem, the boys turn to the instructions. In most subjects it is from the teacher's point of view considered as "better" if the pupils choose the girl-method. In the interviews, one of the teachers claims that when girls use this method in the technology subject they show a fear of technology. The technology subject is by tradition dominated by men. The teachers very often base the lessons on their own experience of technology. When it comes to history the scientists and inventors that the teachers and school literature refer to, are men. Perhaps it would be easier for girls to identify themselves with the subject if there were more female persons and inventions in the technology subject.</p>

Examensarbetet bygger på 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrån två skolor som finns i två medelstora kommuner i Skåne. Jag har valt pedagoger i två skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillämpar arbetet med individuell inlärning utifrån vad som står i läroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger på svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlärningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger använder sig av olika individuella inlärningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder än möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlärning var svår att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna berättade vad de ser som den optimala undervisningen och resultatet av detta var att det behövs fler utbildade pedagoger i varje klass för att kunna tillgodose varje elevs behov. Min slutsats av denna studie är att det inte spelar roll hur länge eller var man som pedagog arbetar utan det handlar om hur engagerad pedagogen är för att arbeta med att lära ut olika lärstilar till sina elever.

<p>Elevperspektiv på lärstilsmetodiken. Upplever eleverna att det är lättare att lära i de ämnen som tillämpar lärstilsmetodiken.</p>

<p>Detta arbete har för avsikt att beskriva vad en inlärningsstil är utifrån Dunn och Prashnigs modell.Lärandet delas upp i olika områden där detta arbete lagt särskild vikt vid den fysiska miljöns betydelse. Jag har tagit upp tre etablerade pedagoger Dewey, Bruner och Skinner och deras syn på inlärning. Detta för att se om det Dunn och Prashnig talar om är något som även tidigare uppmärksammats som viktiga faktorer vid lärande.Arbetet undersöker hur eleverna själva tror att de lär sig bäst. Där fann jag bl.a. att det fanns ett behov av att röra på sig, att äta och dricka under arbetet och att många förespråkade ett svalt klassrum. Jag fann även en del skillnader i avseende på ålder och kön vad det gäller hur eleverna lär sig bäst och hur de vill ha det omkring sig när de arbetar.</p>

<p>Syftet med arbetet var att ta reda på vad elever i grundskolans senare år tycker om olika arbetssätt i matematik, men också att se vilka inlärningsstilar de använder sig av i matematikundervisningen. Jag tittade även efter om det fanns något samband mellan vad eleverna tycker om arbetssätt och hur de lär sig. Inlärningsstilen jag baserade min undersökning på var Howard Gardners begrepp intelligens. Gardners teori går ut på att alla personer innehar sju intelligenser – förmågor – men att vissa är starkare än andra. De arbetssätt jag valde att fokusera på var lärarens genomgångar, enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat, gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete, och laborationer. Resultatet visade att enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat samt lärarens genomgångar var de arbetssätt som eleverna var positiva till. Orsaken var bland annat att det var positivt att få diskutera och höra andras åsikter, att få saker och ting förklarade för sig, liksom självständighet, så som att få tänka själv och bestämma i vilken takt man vill arbeta. Eleverna var negativa till gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete samt laborationer. Orsaken var bland annat att eleverna upplevde att det var långtråkigt och segt, att det var svåra uppgifter som de inte förstod, eller att det var ojämn arbetsfördelning, som att alla inte arbetade eller sade vad de tyckte. Undersökningen visade även att de arbetssätt som inte var så populära också var de arbetssätt som inte förekom så ofta. Den intelligens som var vanligast förekommande i undersökningsgruppen var den intrapersonella intelligensen, det vill säga den intelligens som visar på att en person har god självkännedom. Undersökningen visade dock inget samband mellan vilka attityder/uppfattningar eleverna hade och hur de lärde sig bäst.</p>

Elevperspektiv på lärstilsmetodiken. Upplever eleverna att det är lättare att lära i de ämnen som tillämpar lärstilsmetodiken.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur man som pedagog praktiskt kan planera och arbeta för elevers olika inlärningsstilar i grundskolans tidigare år, utifrån Dunn &amp; Dunns modell. Jag har även velat undersöka om eleverna själva är medvetna om vilken inlärningsstil de har och om pedagogerna anser att elever använder sig av olika inlärningsstilar. Data har samlats in genom en kvalitativ, samt en kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen har jag observerat tre pedagoger i deras klassrumssituation, samt intervjuat respektive pedagog. I den kvantitativa undersökningen har jag delat ut ett frågeformulär till 33 elever angående deras starkaste sinnespreferens. Resultatet visar att alla pedagogerna planerar inför elevers olika inlärningsstilar i den mån de själva anser att det behövs, genom att både anpassa sin miljö, sina metoder och sitt innehåll. Inlärningstilar hos eleverna tillgodoses under en hel dag, men inte under varje lektion eller vid varje arbetsmoment. Eleverna i denna undersökning använder sig av olika sinnespreferenser i undervisningen och är själva är medvetna om detta.

Syftet med arbetet var att ta reda på vad elever i grundskolans senare år tycker om olika arbetssätt i matematik, men också att se vilka inlärningsstilar de använder sig av i matematikundervisningen. Jag tittade även efter om det fanns något samband mellan vad eleverna tycker om arbetssätt och hur de lär sig. Inlärningsstilen jag baserade min undersökning på var Howard Gardners begrepp intelligens. Gardners teori går ut på att alla personer innehar sju intelligenser – förmågor – men att vissa är starkare än andra. De arbetssätt jag valde att fokusera på var lärarens genomgångar, enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat, gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete, och laborationer. Resultatet visade att enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat samt lärarens genomgångar var de arbetssätt som eleverna var positiva till. Orsaken var bland annat att det var positivt att få diskutera och höra andras åsikter, att få saker och ting förklarade för sig, liksom självständighet, så som att få tänka själv och bestämma i vilken takt man vill arbeta. Eleverna var negativa till gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete samt laborationer. Orsaken var bland annat att eleverna upplevde att det var långtråkigt och segt, att det var svåra uppgifter som de inte förstod, eller att det var ojämn arbetsfördelning, som att alla inte arbetade eller sade vad de tyckte. Undersökningen visade även att de arbetssätt som inte var så populära också var de arbetssätt som inte förekom så ofta. Den intelligens som var vanligast förekommande i undersökningsgruppen var den intrapersonella intelligensen, det vill säga den intelligens som visar på att en person har god självkännedom. Undersökningen visade dock inget samband mellan vilka attityder/uppfattningar eleverna hade och hur de lärde sig bäst.

Detta arbete har för avsikt att beskriva vad en inlärningsstil är utifrån Dunn och Prashnigs modell.Lärandet delas upp i olika områden där detta arbete lagt särskild vikt vid den fysiska miljöns betydelse. Jag har tagit upp tre etablerade pedagoger Dewey, Bruner och Skinner och deras syn på inlärning. Detta för att se om det Dunn och Prashnig talar om är något som även tidigare uppmärksammats som viktiga faktorer vid lärande.Arbetet undersöker hur eleverna själva tror att de lär sig bäst. Där fann jag bl.a. att det fanns ett behov av att röra på sig, att äta och dricka under arbetet och att många förespråkade ett svalt klassrum. Jag fann även en del skillnader i avseende på ålder och kön vad det gäller hur eleverna lär sig bäst och hur de vill ha det omkring sig när de arbetar.