I och med att det finns olika elever med olika behov behöver läraren använda sig av olika undervisningsmetoder, så kallad individanpassad undervisning. Ett möjligt tillvägagångssätt för att kunna hitta metoder som fungerar bra eller mindre bra i lärandet enligt denna studieär att lyssna på elevernas upplevelser i matematiklärandet. Syftet med denna studie är att analysera hur eleverna i årskurs 9 på en högstadieskola upplever sitt lärande i matematik och hur de blir motiverade till att fortsätta lära sig. I studien undersöker jag vad eleverna tycker om olika inlärningssätt samt hur läraren ska agera om en metod fungerar bra eller mindre bra för eleverna. Denna kvalitativa studie har med hjälp av semistrukturerade frågeställningar till olika elevgrupper visat att eleverna upplever matematiklärandet på olika sätt beroende på vilken kunskapsnivå de har i ämnet. Utifrån elevernas upplevelser har studien visat vilkeneller vilka metoder som fungerar bra för vilken eller vilka elevgrupper och varför. Det har funnits lågpresterande elever, elever som har godkänt i ämnet och sista gruppen med elever som behöver utmanas på lektionerna. Eleverna har intervjuats i respektive grupp. Enligt elevernas svar på intervjuerna har studien också visat att det oftast finns yttre motivationer,exempelvis betyget som motiverar eleverna till att lära sig matematik. Eleverna har påpekat olika inlärningsmetoder som fungerar bra i lärandet, bland annat betydelsen av grupparbeteunder lektionerna. Grupptrycket som kan ha påverkat elevernas svar på intervjuerna hade jag inte tagit hänsyn till innan jag valde fokusgrupp som metod för intervjuerna.

Syftet med mitt examensarbete är att få insikt i hur eleverna lär sig under olika undervisningssituationer och vad de lär sig i ämnet religion. Samtidigt få veta om barnen reflekterar över och har tankar kring deras inlärning och kunskap och vad som påverkar dessa.Min huvudfrågeställning är: Hur uppfattar elever i åk 5 att de lär sig vid olika undervisningssituationer i ämnet Religion. Mina underfrågor är: ·Vad beskriver eleverna att de lär sig?·Hur beskriver eleverna att de lär sig?Jag har använt mig av aktionsforskning, observation samt av kvalitativa intervjuer och fotografier. Jag planerade och genomförde undervisningspassen och samtidigt observerade eleverna d.v.s. var en deltagande observatör. Jag fotograferade även eleverna under undervissningspassen och använde mig av dessa under intervjuerna som genomfördes efter varje pass. Utifrån mina frågeställningar visar resultatet att:·Eleverna lär sig kunskap de själva på något sätt kan mäta; känna eller se t.ex. genom ett prov eller användning av det. På vilket sätt eleverna kunde mäta det de hade lärt sig berodde på undervisningstillfällena och vad de lärt sig. ·Eleverna lär genom att se, höra och göra, med andra ord, genom det visuella, auditiva och kinestetiska sättet. Förekomsten av dessa beror på individen men även på undervisningssituationen, vilket betyder att eleven kan anpassa inlärningssättet till situationen. Lustfullt lärande var viktigt för eleverna och med pauser påverkade deras arbete och lärande mycket positivt, fastän de själva inte alltid var medvetna om det.

<p>I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlärningssätt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel på inlärningssätt och dels att empiriskt undersöka hur lärare tillgodosåg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktär och innehöll två delar. En enkätundersökning som syftade till att kartlägga vilka olika inlärningssätt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lärarna tillgodosåg dessa. Resultatet av undersökningarna påvisade att det dominerande sättet att lära sig bäst på utifrån de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat. Utifrån de fysiska faktorerna besatt majoriteten i klassen mest av den auditiva förmågan och den dominerande lärstilen var den aktiva. Andra resultat var också att skolans byggnader inte var anpassade efter den pedagogik som påvisas i Lpf 94.</p>

<p>Detta arbete har för avsikt att beskriva vad en inlärningsstil är utifrån Dunn och Prashnigs modell.Lärandet delas upp i olika områden där detta arbete lagt särskild vikt vid den fysiska miljöns betydelse. Jag har tagit upp tre etablerade pedagoger Dewey, Bruner och Skinner och deras syn på inlärning. Detta för att se om det Dunn och Prashnig talar om är något som även tidigare uppmärksammats som viktiga faktorer vid lärande.Arbetet undersöker hur eleverna själva tror att de lär sig bäst. Där fann jag bl.a. att det fanns ett behov av att röra på sig, att äta och dricka under arbetet och att många förespråkade ett svalt klassrum. Jag fann även en del skillnader i avseende på ålder och kön vad det gäller hur eleverna lär sig bäst och hur de vill ha det omkring sig när de arbetar.</p>

I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlärningssätt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel på inlärningssätt och dels att empiriskt undersöka hur lärare tillgodosåg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktär och innehöll två delar. En enkätundersökning som syftade till att kartlägga vilka olika inlärningssätt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lärarna tillgodosåg dessa. Resultatet av undersökningarna påvisade att det dominerande sättet att lära sig bäst på utifrån de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat. Utifrån de fysiska faktorerna besatt majoriteten i klassen mest av den auditiva förmågan och den dominerande lärstilen var den aktiva. Andra resultat var också att skolans byggnader inte var anpassade efter den pedagogik som påvisas i Lpf 94.

Detta arbete har för avsikt att beskriva vad en inlärningsstil är utifrån Dunn och Prashnigs modell.Lärandet delas upp i olika områden där detta arbete lagt särskild vikt vid den fysiska miljöns betydelse. Jag har tagit upp tre etablerade pedagoger Dewey, Bruner och Skinner och deras syn på inlärning. Detta för att se om det Dunn och Prashnig talar om är något som även tidigare uppmärksammats som viktiga faktorer vid lärande.Arbetet undersöker hur eleverna själva tror att de lär sig bäst. Där fann jag bl.a. att det fanns ett behov av att röra på sig, att äta och dricka under arbetet och att många förespråkade ett svalt klassrum. Jag fann även en del skillnader i avseende på ålder och kön vad det gäller hur eleverna lär sig bäst och hur de vill ha det omkring sig när de arbetar.

No description available.