Den här uppsatsen behandlar attityden till och användningen av den egna dialekten hos högstadieelever på en skola i Lycksele i södra Lappland, Västerbottens län. Eleverna fick svara på en enkät och ett antal blev därefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hänsyn till dialektala drag.   Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors användning av dialekt, och även mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program på gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade väldigt mycket dialekt men som ville sluta.   Mina slutsatser är att ungdomarnas framtidsplaner påverkar användningen av dialekt, och framtidsplaner mättes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna på eller lämna orten. I slutänden är det individerna själva som avgör om de vill fortsätta tala dialekt eller inte. Det handlar om vilken grupp man vill tillhöra, om man vill betraktas som Lyckselebo i resten av livet eller om man vill bli något annat.

Studiens syfte är att undersöka attityder till, samt användande av, dialektalt språkbruk bland studenter i olika årskurser på en språkinriktad högskoleutbildning. Undersökningen genomförs med en direkt metod i form av en enkätstudie. Resultatet visar att informanterna svarar enligt samma mönster men med lite olika värden på skalorna, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Åk 1 är mer positiva till sin dialekt men visar mindre skillnader i sitt språkbruk i olika situationer och sällskap. Åk 3 visar en antydan till att vara neutrala till sin dialekt men visar även indikationer på en större variation av sitt språkbruk. Slutsatsen är att det inte finns påtagliga skillnader men att åk 3 visar tecken på en större medvetenhet om sitt språkbruk, sannolikt för att de har studerat längre på högskolan.

Bakgrund Nutrition är en viktig del i strävan efter god fysik och goda idrottsprestationer. Näringsintaget i samband med träning påverkar prestation och adaption till träningen. Forskning visar att våra beteenden inte grundas enbart på kunskap, utan är en produkt av våra samlade attityder. Då användandet av kosttillskott är utbrett och kan påverka näringsintaget finns det mycket att vinna på att personer som arbetar med kostrådgivning för idrottsutövare har kunskap och förståelse för vad som styr valet av näringsintag i samband med tränig. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka föreställningar, attityder och tankar som ligger till grund för valet av återhämtnings- och mellanmål i syfte att öka träningseffekten och förbättra återhämtningen hos regelbundet tränande individer. Metod Sju intervjuer genomfördes med regelbundet tränande individer. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, varpå de transkriberades ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Egna erfarenheter av hur ett visst näringsintag hade påverkat träningsresultat och prestation var avgörande för valet av näringsintag. Kosttillskott ansågs vara ett praktiskt och tidsbesparande sätt att få i sig tillräckligt med energi och protein. De informanter som ansåg sig ha kunskap om hur man på kort tid kunde laga näringsrik mat som uppfyllde näringsbehoven var mer benägna att välja mat framför kosttillskott. När informanterna sökte råd om kost vid träning vände de sig helst till personer med utbildning inom kost och idrott för att få personliga råd. Slutsats Individens egna erfarenheter av hur ett visst näringsintag påverkade prestation, återhämtning och hälsa var av överordnad betydelse för vad man valde att äta. Faktabaserade argument kan bli betydelselösa för idrottaren om de går emot de egna erfarenheterna.  När vetenskapliga fakta ställs mot individens egna erfarenheter är det viktigt att kostrådgivare funderar över hur man argumenterar om eventuella risker med ett visst beteende. Noggrann uppföljning och utvärdering av en förändring i kosten kan vara ett sätt att konkret knyta an till idrottarens egna erfarenheter. Praktiska och tidsmässiga aspekter med en nutritionsplan bör övervägas och anpassas till idrottarens livsstil, förutsättningar och kunskaper för att ge idrottaren personligt anpassade råd som leder till god prestation och hälsa på kort och lång sikt. / Background Nutrition is an important part on the way to good physique and performance. Recovery and perfomance is highly dependent on nutritional intake in the hours before, during and after sports. Scientific research has shown that our behaviors aren’t based solely on our knowledge; instead it is a product of our attitudes. As the use of supplements and sports foods is widespread and can affect the nutritional status of the athlete, it is important that people who work with giving nutritional advise has knowledge and understanding of the factors that affect the choice of nutritional intake related to training. Objective The aim of the study was to find out how beliefs, attitudes and thoughts influenced the choice of foods and supplements in order to maximize recovery in regularly exercising individuals. Method Seven interviews were conducted with individuals who performed regular resistance or endurance training. A semi-structured topic guide was used. Interviews were digitally recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analyzed with a qualitative content analysis. Result The respondents’ own experiences of the effectiveness of a certain nutritional strategy were important for their choice of nutritional intake. Nutritional supplements were considered a practical and time-efficient way to get adequate amounts of energy and protein. Respondents who felt self-confident about making nutritionally adequate meals in short time were more prone to choosing foods before supplements. When the respondents sought advice about sport nutrition, they turned to people with education in nutrition and sports to get personal advice. Conclusion Personal experiences of how a certain nutritional strategy affects performance, recovery and health was of superior significance for subsequent nutritional intake. Arguments based on scientific evidence can be meaningless to the athlete if they aren’t in accordance to their own experiences. When scientific knowledge opposes personal experiences, professionals need to reflect over different ways to discuss potential risks with a certain behavior. Proper follow-up and evaluation of alterations in the diet might be a concrete way to conect to the athlete’s own experiences. Practical and time-related issues connected to a nutritional strategy should be considered and adjusted to suit the athlete’s lifestyle, prerequisites and previous knowledge, in order to give personal advice that lead to good performance, and healht in short and long run.

The overall aim of this thesis is to investigate why history textbooks are used the way they are and to identify possible reasons for the contradictions and dilemmas regarding the role of the textbook in history education. This thesis describes a case study of the history teaching at an upper secondary school class and investigates the attitudes of the pupils, teachers and textbook authors towards history, the teaching of history, textbooks and the use of textbooks. The study also investigates the textbook used in the history class and the attitudes that the authors expose in the textbook. The analyses are based on interviews with the pupils and teacher, the pupils’ responses in a questionnaire, lesson observations, parts of the textbook, and some other teaching materials used in the lessons. In addition to constituting research on attitudes, this study is also linked to cognitive dissonance theory since it highlights dissonance among the attitudes of the teachers, pupils and textbook authors. The study shows that one main dilemma is the fact that the textbook is frequently being used in the classroom, but many pupils find it dull and uninteresting. Other dilemmas are basically explanations for this and are discussed as such. The study also shows that the pupils prefer history lessons that follow certain strategies and that these strategies are only reflected in the textbook to a limited extent. However, these strategies are used to a large extent in the teaching and when other teaching materials are used instead of the textbook. Sometimes the language used in the textbook seems to prevent the pupils from being able to take in the content but they are not given any help to cope with this difficulty. However, the pupils are exposed to other teaching resources, such as films and lectures, which helps them to understand the subject matter and they appreciate such resources more than the textbook. Moreover, the use of this type of learning resources is combined with methodology that is popular among the pupils and they get help from each other and from the teacher when interpreting and working with these resources. The textbook is used primarily individually and some of the pupils find it difficult to understand. In addition, the textbook is used with teaching methodology that the pupils find dull. This could explain why films and lectures are the main focus of the history lessons while the textbook is used primarily as a supplementary factual resource. This may also be a reason why the pupils have a negative attitude towards the textbook.