Bakgrund Orientering är en uthållighetsidrott där tempo och intensitet varierar, beroende på terräng och löparens navigationsförmåga, och den skiljer sig från vanlig uthållighetslöpning genom att den också innefattar kuperad terräng och ett kognitivt inslag. Prestationsförmågan hos orienterare kan därför antas vara mer beroende av kostens sammansättning än för vanliga löpare. Forskningen om kroppssammansättning, energiutgifter och kostintag hos orienterare är idag bristfällig. Syfte Syftet med studien var att undersöka kroppssammansättning, energiförbrukning och kostintag hos orienterare och jämföra detta med deras behov och de rekommendationer och krav som finns för orienterare för att prestera optimalt inom sin idrott. Metod I studien deltog 18 orienterare, nio män och nio kvinnor mellan 16 och 29 år, från strax under elitnivå till elitnivå inom orientering. Kroppssammansättningen undersöktes med Bodpod och bioimpedans. Under tre dagar, varav två träningsdagar och en vilodag, undersöktes energiförbrukning med aktivitetsmätare och aktivitetsdagbok samt kostintaget med en tre-dagars vägd kostregistrering. Resultat De manliga deltagarna hade en kroppssfettprocent på 11,4 ± 4,4 % och de kvinnliga på 26,2 ±4,5 %. Energiförbrukning under träningsdagar för manliga deltagare var 3804 ±451 kcal och för kvinnliga deltagare 2963 ± 391 kcal. Självrapporterat energiintag var 3233 ±564 kcal för män och 2384 ± 428 kcal för kvinnor. Intaget av protein var 1,6 g/kg kroppsvikt och av kolhydrater 4,8 g/kg kroppsvikt. Genomsnittligt fettintag var 32 energiprocent. Majoriteten av deltagarna hade en större energiförbrukning än sitt rapporterade energiintag. Slutsats Studien visade på en negativ energibalans hos majoriteten av deltagarna, främst under träningsdagar. Många deltagare borde öka intaget av kolhydrater och vätska för att optimera sin prestation. Mängden protein och fett låg relativt bra i förhållande till rekommendationerna. / Abstract Background Orienteering is an endurance sport where pace and intensity varies and differs from regular endurance running since it also includes hilly terrain and a cognitive component. The performance of orienteers can therefore be assumed to be more dependent on dietary composition than ordinary runners. There is currently insufficient research on body composition, energy expenditure and food intake of orienteers. Objective The aim of the study was to examine body composition, energy expenditure and dietary intake in orienteers and compare this with their needs and the recommendations and requirements for orienteers to perform optimally in their sport. Methods The study included 18 orienteers, 9 men and 9 women between 16 and 29 years, from just below the elite level to the elite level in orienteering. Body composition was investigated with Bodpod and bioimpedance. For three days, including two days of training and one day of rest the energy expenditure was investigated by activity monitors and an activity diary and dietary intake with a three-day weighed food record. Results The male participants had a body fat percentage of 11, 4 ± 4, 4 % and female at 26, 2 ±4, 5 %. Energy expenditure for male participants was 3804 ±451 kcal and for female participants 2963 ± 391 kcal. Energy intake was 3233 ±564 kcal for men and 2384 ± 428 kcal for women. Intake of protein was 1.6 g / kg body weight and intake of carbohydrates was 4.8 g / kg body weight. Average fat intake was 32 energy percent. The majority of participants had higher energy expenditure than their energy intake. Conclusion The study demonstrates a negative energy balance of the majority of participants. Many participants would be able to increase the intake of carbohydrates and fluids in order to optimize their performance. The amount of protein and fat was good in relation to the recommendations.

Bakgrund. För att kunna maximera sin prestation och återhämtning inom idrott är kost och intag av rätt näring vid rätt tillfälle, så kallad nutrient timing avgörande för att nå framgång. Atleter kan inte förbereda sig på samma sätt oavsett idrottsaktivitet utan måste anpassa sitt näringsintag beroende på duration och intensitet. Kunskapsläget kring nutritionsbehov och kostintag inom uthållighetsidrott är inte klarlagt varför det finns behov att belysa den forskning som finns på området. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur nutrient timing påverkar prestation och återhämtningen i uthållighetsidrotter.  Metod. En litteraturöversikt genomfördes genom databaserna Discovery, PubMed och CINAHL. Totalt 14 artiklar inkluderas i studien. Resultat: Kolhydrater och protein var de dominerande energikällorna som behövs i uthållighetssporter. För att uppnå en bättre prestation och snabbare återhämtning var tidsintaget en viktig faktor att förhålla sig till. Resultaten visade att näring inom två timmar efter avslutad aktivitet visade bättre resultat om atleter intog protein kombinerat med kolhydrater. Att inta protein och kolhydrater för tätt inpå träning visade inte ge några ytterligare effekter.  Slutsats: Ett intag av kolhydrater i kombination med protein är energikällorna som ger bäst förutsättning för att utföra fysisk prestation. För att ge bäst förutsättning har tiden en stor påverkan på resultatet. Proteinet har ingen ytterligare effekt på återhämtningen om återhämtningsperioden är mer än 24 timmar.

Idrott är en populär aktivitet bland Sveriges ungdomar. Eftersom det under tonåren krävs extra mycket energi och näring har många ungdomar svårt att få i sig tillräckliga mängder, och en orsak är okunskap bland de tränande individerna. Syftet var att undersöka idrottande ungdomars syn på mat och måltider, medvetenheten om kostens betydelse för prestationen och vilka informationskällor ungdomarna använder samt kunskapsnivån i grundläggande kost- och näringslära. Studien genomfördes genom en webbenkät. Rekrytering av respondenter skedde via idrottsgymnasier, e-postutskick och sociala medier. 33 personer deltog i studien. Majoriteten äter många mål om dagen och märker skillnad på träningsprestationen beroende på vad de ätit, men känner inte till något samband mellan matvanor och skaderisk. Endast en mindre andel har fått information om kost och näring från sin idrottsklubb eller tränare, och de mest använda informationskällorna för kost och näring är istället internetbaserade. Kunskapsnivån var generellt sett god med undantag för några enstaka områden men inga samband hittades mellan kunskapsnivå och ålder eller kön. Slutsatserna är att mat och ätande verkar vara viktigt för idrottande ungdomar, och familjen har stor påverkan på deras matvanor. Information om kost och näring tycks inte prioriteras av idrottsklubbar, utan istället söks information upp på egen hand via internet. Kunskapsnivån var generellt sett god, men fler studier behövs för att ge ett säkrare resultat.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ungdomar som spelar golf på Skandia Junior Tour i Sverige förhåller sig till ämnet näringslära, samt att försöka få en förståelse för hur deras inställning är till kostens betydelse för deras idrottsliga prestationsförmåga. För att besvara syftet konstruerades följande tre frågeställningar; 1) Vilken kunskapsnivå befinner sig ungdomarna på vad gäller frågor av allmän karaktär inom ämnet näringslära? 2) Hur ser ungdomarnas kostvanor ut i samband med tävling? 3)Vilka samband finns det mellan lågt handicap inom idrotten och goda kunskaper inom ämnet näringslära? 4) Vilka könsskillnader finns det vad gäller förhållningssättet till ämnet näringslära? Metod Studien vilar på material från en kvantitativ enkätundersökning med en del kvalitativa inslag. Frågeformuläret innehöll 27 stycken frågor med karaktären fasta svarsalternativ och 7 stycken med öppna svarsalternativ. Vid databearbetningen användes Microsoft Office Exel 2007 och IBM SPSS Statistics 19. Deltagarna i undersökningen bestod av elitspelande golfungdomar i åldrarna 13-21 år som medverkade vid två tävlingar arrangerat av Skandia Junior Tour. Ungdomarnas spelhandicap varierade ifrån +2.4 till 8.8 och antalet respondenter i studien var 102 stycken varav 37 flickor och 65 pojkar. Resultat På kunskapstestet uppnådde 34,3 % av ungdomarna ett resultat över 65 % rätt, ingen respondent fick alla rätt och två respondenter fick inte något rätt alls. De mest förekommande livsmedlen innan en tävling var havregrynsgröt, bröd och vatten. Under golfrundan var de mest förekommande livsmedlen bananer (80,3 %) och smörgåsar (76,4 %), 99 % drack vatten. Några statistiskt säkerställda samband gick det inte att utläsa vad gäller ungdomarnas handicap i relation till resultaten på kunskapstestet. Vilket innebär att det inte går att uttala sig om att det finns ett samband mellan lågt handicap och goda kunskaper inom ämnet näringslära. Slutsats Ungdomarnas kunskap i den här studien visade sig vara något bristfälliga, vilket även avspeglade sig i deras förhållningssätt till ämnet näringslära i relation till deras idrott. Majoriteten av ungdomarna värderade kostens betydelse som hög, däremot matchar inte deras inställning och attityder deras kunskaper och beteenden inom ämnet näringslära.

Sammanfattning Bakgrund: Idrott på elitnivå definieras sällan som hälsosamt. Individer som utvecklar en elitidrottskarriär, ställs inför olika val och ofta kan dessa val vara avgörande för såväl hälsan som för den idrottsliga prestationen på såväl kort som lång sikt. För en idrottare kan kroppen ses som ett verktyg och för att lyckas prestera optimalt är det viktigt att göra val som leder mot detta mål. Viktigt i detta sammanhang är bland annat att uppnå en balans mellan fysisk belastning och återhämtning i strävan att uppnå en prestationsförbättring och för att undvika ohälsa. Flera studier visar på ett otillräckligt energiintag hos idrottare och de konsekvenser detta kan medföra samtidigt som det saknas studier gjorda på idrottares kostkunskap i samband med idrottande. Syfte: Syftet med denna studie är dels att beskriva unga idrottares kunskaper om kost, dels också deras upplevda begriplighet och hanterbarhet om denna kunskap kopplat till idrottsutövande och kropp. Teori: I denna studie tolkas och analyseras resultatet av intervjuerna i huvudsak med hjälp av Antonovskys (1987, 1991) hälsoteori och huvudbegrepp. Vidare tolkas och analyseras respondenternas utsagor med hjälp av Self-determination theory (Deci & Ryan 2007). Metod: För att undersöka unga idrottares syn på kost med koppling till idrott och hur denna syn påverkar kostval, är en intervjuundersökning som datainsamlingsmetod vald. Datainsamlande metod var semistrukturerade intervjuer. Inklusionskriterier för deltagande var att respondenterna skulle gå på ett idrottsgymnasium i Sverige och ha friidrotten som sin huvudidrott. Med detta urval söktes seriösa idrottare med såväl en idrottslig historia som en idrottslig framtid framför sig. Urvalet av respondenter var avsiktstyrt och unga friidrottare mellan 16 och 18 år, inom skilda grenar och kön valdes ut (fyra män och sex kvinnor). En kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod och en hermeneutisk kunskapsansats låg som teoretisk grund för tolkningar av resultaten. Resultat: Ur beskrivningskategorierna utvecklades två teman, där det ena var medvetenhet och det andra var respondenternas hanterbarhet. Underkategorier i det första temat var kostmedvetenhet, normmedvetenhet och känslomedvetenhet. Underkategorier i det andra temat var kunskap, trygghet och kroppskännedom. Diskussion: Det fanns en upplevelse av påverkan av samhällets normer vad gäller en normativ kroppssyn. Respondenterna upplevde sig trygga både i sig själva och i sin miljö och de gjorde kostval som kändes rätt för just dem. För att unga idrottare ska kunna göra kostval som är positiva både för deras idrottsliga prestation och hälsa behöver de ha kunskap kring vad det innebär att äta tillräckligt och på ett bra sätt vilket det rådde osäkerhet kring om de faktiskt hade. Målet för den unga idrottaren är att prestera men vägen dit och livet i stort ska därför kännas meningsfullt. De behöver ha en känsla av sammanhang. / Abstract Background: Sports at the elite level are not always associated with what is defined as health. Individuals, such as current studies young athletes, are faced with many choices during one day and often these choices can be crucial for both health and athletic performance in both the short and the long term. For the athlete, the body is a tool and to achieve optimal performance it is important to make choices that favor them towards this goal. They should strive to achieve a balance between physical stress and recovery in striving to achieve a performance improvement and to avoid illness. Several studies show an insufficient energy intake in athletes and the consequences this can have at the same time as there are no studies done on athletes' views on diet knowledge and sport. Purpose: The purpose of this study is partly to describe young athletes' knowledge of diet, also their perceived comprehensibility and manageability about this knowledge linked to sports practice and body. Theory: In this study, the results of the interviews are interpreted and analyzed mainly with the help of Antonovsky's (1987, 1991) health theory and main concepts. Furthermore, respondents' statements are interpreted and analyzed using Self-determination theory (Deci & Ryan 2007). Method: To investigate and increase the understanding of young athletes' views on diet and body and how this view affects their dietary choices in practice, a qualitative method was considered most appropriate. The data collection took place through semi-structured interviews. The inclusion criteria for participation were that the respondents would attend a sports high school in Sweden. The sample of respondents was intentionally controlled and young athletes between the ages of 16 and 18 were selected in different branches and genders (four men and six women). A qualitative content analysis was used as the method of analysis. For further in-depth, the results obtained in this study were discussed and compared with previous research and theories. Categories and themes are discussed with the support of Antonovsky's health theories. The discussion is done through a hermeneutic "back and forth process" between parts and whole that builds on each other. Furthermore, respondents' behavior was interpreted and analyzed using self-determination theory (self-determination theory), which is a theory of motivation. Result: Two themes were developed from the description categories, one of which was awareness and the other was the manageability of the respondents. Subcategories in the first theme were diet awareness, norm awareness and emotional awareness. Subcategories in the second theme were knowledge, security and body awareness. Diskussion: There was an experience that many were influenced by society's norm, for example a certain body ideal. Respondents who felt safe in themselves and in their environment made diet choices that felt right for them in their bodies. In order for young athletes to be able to make diet choices that are positive for both their athletic performance and health, they need to have knowledge of what it means to eat enough and in a good way. The goal for the young athlete is to perform in athletics, but the way there and life in general should feel meaningful. They need a sense of context.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka kostkunskaper hos specialidrottslärare och elever inom uthållighetsidrott på svenska riksidrottsgymnasium.MetodEn validerad enkät användes för att undersöka vilka kostkunskaper elever och specialidrottslärare har. Enkäten innehöll 79 frågor indelat i fem kluster med fokus på olika ämnen inom kost. Ett godkänt resultat krävde minst 60 rätt. För att jämföra enkätresultat och kunskaper hos specialidrottslärare och elever och mellan elever i olika årskurser användes ”Χ2-test for independence” (”Chi två”-test). Alfanivån för statistisk signifikans bestämdes till <0,05.Resultat Totalt deltog 68 st elever och 11st specialidrottslärare. Studiens resultat visar att kostkunskaperna mellan specialidrottslärare och elever skiljer sig, då specialidrottslärarna har signifikant bättre kostkunskaper än eleverna totalt sett (X2 = 9,7; p = 0,0018). Jämförelse av resultat i de olika klustren visar att specialidrottslärarnas kostkunskaper var signifikant bättre än elevernas i två av fem kluster. Resultatet visar också skillnader i kostkunskap mellan de olika årskurserna där årskurs 3+4 har signifikant större andel godkända resultat (X2 = 5,3; p = 0,021)SlutsatserUtifrån resultatet i denna studie kan slutsatser dras att cirka två tredjedelar av eleverna som besvarade enkäten inte nådde godkänd nivå avseende kostkunskaper medan cirka fyra femtedelar av specialidrottslärare nådde nivån för godkända kostkunskaper. Det är speciellt kring makronutrienter, energiintag och återhämtning som eleverna, oavsett årskurs, visar bristande kunskap. / PurposeThe purpose of this study is to investigate nutrition knowledge of coaches and students in endurance sports at Swedish national gymnasium.MethodsA validated questionnaire was used to investigate what nutrition knowledge students and coaches have. The questionnaire contained 79 questions divided into five cluster focusing on different topics about nutrition. Approved results required at least 60 correct answers. In order to compare the results from the survey and nutrition knowledge of coaches and students the ”Χ2-test for independence” was used. The statistical significance level was determined at <0,05.ResultsThe total number of participants was 68 students and 11 coaches. The result from this study show that the nutrition knowledge between coaches and students are different. Coaches have overall significantly better nutrition knowledge than the students (X2 = 9,7; p = 0,0018). The result in the different clusters shows that coaches have significantly better nutrition knowledge than the students in two of five clusters. Depending on which grade the students attend, some differences in nutrition knowledge can be seen where grade 3+4 have significantly larger proportion of students with approved results (X2 = 5,3; p = 0,021).Conclusions Based on the results from this study the conclusion is that two-thirds of the students who answered the questionnaire did not reach the approved level of nutrition knowledge. Of the coaches, four fifths reached the approved level of nutrition knowledge. It is especially about macronutrients, energy intake and recovery the students show low nutrition knowledge.

Background: Women's experiences of how nutrition is discussed in their sporting environment is relatively unexplored. At the same time, existing research shows that the negative health consequences that can arise from an incorrect diet can be prevented by the athletes receiving proper education and support in the matter, while other research shows that other factors, in addition to knowledge and attitude, that influence the food choices that the athletes do should be explored. Purpose: The purpose of the study is to investigate how young female floorball players experience that nutrition is discussed, formally and informally, in their sporting environment. Method: A qualitative research method with semi-structured interviews have been used. These have been analyzed using a thematic content analysis. Results: Leaders are perceived to influence their players through calls for a good diet but leave room for interpretation as to what constitutes a good diet. Leaders and teammates are perceived as supportive, while a reduced dietary intake emerged as a theme among teammates' discussions. Throughout, a lack of discussions about nutrition is experienced in the sporting environment. Discussion: Discussions about nutrition in the sporting environment are experienced as varied and to some extent complex. In order to be considered a health-promoting sports association, there are more efforts to be made. / Bakgrund: Kvinnors upplevelser av hur mat diskuteras i den idrottsliga miljön är relativt outforskat. Redan existerande forskning visar samtidigt att de negativa hälsomässiga konsekvenser som kan uppstå med felaktiga matvanor kan förebyggas genom att idrottarna får korrekt utbildning och stöd i ämnet medan annan forskning visar att andra faktorer, utöver kunskap och attityd, som påverkar de matval som idrottarna gör bör utforskas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur unga kvinnliga innebandyspelare upplever att mat diskuteras, formellt och informellt, i deras idrottsliga omgivning Metod: En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har använts. Dessa har sedan analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys.  Resultat: Ledare upplevs påverka sina spelare genom uppmaningar om goda matvanor men lämnar tolkningsutrymme för vad som är just goda matvanor. Ledare och lagkamrater upplevs stöttande medan ett minskat matintag framkom som ett tema bland lagkamraternas diskussioner. Genomgående så upplevs en avsaknad av diskussioner om mat i den idrottsliga miljön. Diskussion: Diskussioner om mat i den idrottsliga miljön upplevs skiftande och till viss del komplexa. För att anses vara en hälsofrämjande idrottsförening finns fler insatser att göra.

Bakgrund Nutrition är en viktig del i strävan efter god fysik och goda idrottsprestationer. Näringsintaget i samband med träning påverkar prestation och adaption till träningen. Forskning visar att våra beteenden inte grundas enbart på kunskap, utan är en produkt av våra samlade attityder. Då användandet av kosttillskott är utbrett och kan påverka näringsintaget finns det mycket att vinna på att personer som arbetar med kostrådgivning för idrottsutövare har kunskap och förståelse för vad som styr valet av näringsintag i samband med tränig. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka föreställningar, attityder och tankar som ligger till grund för valet av återhämtnings- och mellanmål i syfte att öka träningseffekten och förbättra återhämtningen hos regelbundet tränande individer. Metod Sju intervjuer genomfördes med regelbundet tränande individer. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, varpå de transkriberades ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Egna erfarenheter av hur ett visst näringsintag hade påverkat träningsresultat och prestation var avgörande för valet av näringsintag. Kosttillskott ansågs vara ett praktiskt och tidsbesparande sätt att få i sig tillräckligt med energi och protein. De informanter som ansåg sig ha kunskap om hur man på kort tid kunde laga näringsrik mat som uppfyllde näringsbehoven var mer benägna att välja mat framför kosttillskott. När informanterna sökte råd om kost vid träning vände de sig helst till personer med utbildning inom kost och idrott för att få personliga råd. Slutsats Individens egna erfarenheter av hur ett visst näringsintag påverkade prestation, återhämtning och hälsa var av överordnad betydelse för vad man valde att äta. Faktabaserade argument kan bli betydelselösa för idrottaren om de går emot de egna erfarenheterna.  När vetenskapliga fakta ställs mot individens egna erfarenheter är det viktigt att kostrådgivare funderar över hur man argumenterar om eventuella risker med ett visst beteende. Noggrann uppföljning och utvärdering av en förändring i kosten kan vara ett sätt att konkret knyta an till idrottarens egna erfarenheter. Praktiska och tidsmässiga aspekter med en nutritionsplan bör övervägas och anpassas till idrottarens livsstil, förutsättningar och kunskaper för att ge idrottaren personligt anpassade råd som leder till god prestation och hälsa på kort och lång sikt. / Background Nutrition is an important part on the way to good physique and performance. Recovery and perfomance is highly dependent on nutritional intake in the hours before, during and after sports. Scientific research has shown that our behaviors aren’t based solely on our knowledge; instead it is a product of our attitudes. As the use of supplements and sports foods is widespread and can affect the nutritional status of the athlete, it is important that people who work with giving nutritional advise has knowledge and understanding of the factors that affect the choice of nutritional intake related to training. Objective The aim of the study was to find out how beliefs, attitudes and thoughts influenced the choice of foods and supplements in order to maximize recovery in regularly exercising individuals. Method Seven interviews were conducted with individuals who performed regular resistance or endurance training. A semi-structured topic guide was used. Interviews were digitally recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analyzed with a qualitative content analysis. Result The respondents’ own experiences of the effectiveness of a certain nutritional strategy were important for their choice of nutritional intake. Nutritional supplements were considered a practical and time-efficient way to get adequate amounts of energy and protein. Respondents who felt self-confident about making nutritionally adequate meals in short time were more prone to choosing foods before supplements. When the respondents sought advice about sport nutrition, they turned to people with education in nutrition and sports to get personal advice. Conclusion Personal experiences of how a certain nutritional strategy affects performance, recovery and health was of superior significance for subsequent nutritional intake. Arguments based on scientific evidence can be meaningless to the athlete if they aren’t in accordance to their own experiences. When scientific knowledge opposes personal experiences, professionals need to reflect over different ways to discuss potential risks with a certain behavior. Proper follow-up and evaluation of alterations in the diet might be a concrete way to conect to the athlete’s own experiences. Practical and time-related issues connected to a nutritional strategy should be considered and adjusted to suit the athlete’s lifestyle, prerequisites and previous knowledge, in order to give personal advice that lead to good performance, and healht in short and long run.

Sports supplements include nutritional supplements and ergogenic aids and are widely used in the gym culture. Previous research has examined predictors for supplement use, but lacks an insight into why these patterns appear. The objective was to examine predictors for sports supplement use among people exercising at gyms and explore how sports supplements are used, perceived and viewed upon among a group of regular gym users. A mixed methods explanatory sequential design was used. In phase 1, an online cross-sectional survey was conducted. Phase 2 consisted of six semi-structured interviews exploring why sports supplements are used and not used, as well as expectations and beliefs regarding sports supplements among training individuals. 85 individuals participated in the survey. 68 percent used sports supplements regularly, but no predictors from previous research could be confirmed. The interviews showed that supplements were used for convenience and to ensure a sufficient nutrition intake, while non-users expressed a lack of knowledge and believed supplements to be inefficient and unnecessary. No predictors for use of sports supplements were confirmed, but both users and non-users highly value health responsibility in their decision of supplement use. To users, sports supplements are efficient and convenient dietary complements and replacements. Non-supplement users regard sports supplements to be unnecessary, inefficient and less enjoyable than food. Due to the small sample size, more studies are needed within the field in order to fully understand the role of sports supplements in the target group. / Träningstillskott inkluderar tillskott av enskilda näringsämnen och prestationshöjande medel och används flitigt i gymvärlden. Tidigare forskning har undersökt vilka faktorer som spelar roll för användning av tillskott, men saknar en djupare insikt om varför dessa mönster uppstår.Syftet var att undersöka avgörande faktorer för användning av träningstillskott bland individer som tränar på gym samt undersöka hur en grupp gymtränande individer använder, uppfattar och ser på träningstillskott. En mixed methods explanatory sequential design användes. Fas 1 bestod av en onlineenkät. Fas 2 utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer som undersökte varför träningstillskott används respektive inte används samt förväntningar och uppfattningar gällande träningstillskott bland tränande individer. 85 individer deltog i enkäten. 68 procent använde träningstillskott regelbundet, men inga av de faktorer för användning som identifierats i tidigare forskning kunde bekräftas. Intervjuerna visade att tillskott användes av bekvämlighetsskäl och för att försäkra individen om ett tillräckligt näringsintag, medan icke-användare uttryckte otillräcklig kunskap och uppfattade tillskott som ineffektiva och onödiga. Inga prediktorer för användning av träningstillskott kunde bekräftas, men både användare och icke-användare värderar hälsoansvar högt i sitt beslut gällande användning av träningstillskott. Användare anser tillskott vara effektiva och bekväma komplement och ersättare i kosten. Icke-tillskottsanvändare uppfattar tillskott som onödiga, ineffektiva och mindre njutningsfulla än mat. På grund av ett litet urval behövs fler studier inom området för att få en tydligare bild av hur träningstillskott används av målgruppen.