Sammanfattning Bakgrund: Idrott på elitnivå definieras sällan som hälsosamt. Individer som utvecklar en elitidrottskarriär, ställs inför olika val och ofta kan dessa val vara avgörande för såväl hälsan som för den idrottsliga prestationen på såväl kort som lång sikt. För en idrottare kan kroppen ses som ett verktyg och för att lyckas prestera optimalt är det viktigt att göra val som leder mot detta mål. Viktigt i detta sammanhang är bland annat att uppnå en balans mellan fysisk belastning och återhämtning i strävan att uppnå en prestationsförbättring och för att undvika ohälsa. Flera studier visar på ett otillräckligt energiintag hos idrottare och de konsekvenser detta kan medföra samtidigt som det saknas studier gjorda på idrottares kostkunskap i samband med idrottande. Syfte: Syftet med denna studie är dels att beskriva unga idrottares kunskaper om kost, dels också deras upplevda begriplighet och hanterbarhet om denna kunskap kopplat till idrottsutövande och kropp. Teori: I denna studie tolkas och analyseras resultatet av intervjuerna i huvudsak med hjälp av Antonovskys (1987, 1991) hälsoteori och huvudbegrepp. Vidare tolkas och analyseras respondenternas utsagor med hjälp av Self-determination theory (Deci & Ryan 2007). Metod: För att undersöka unga idrottares syn på kost med koppling till idrott och hur denna syn påverkar kostval, är en intervjuundersökning som datainsamlingsmetod vald. Datainsamlande metod var semistrukturerade intervjuer. Inklusionskriterier för deltagande var att respondenterna skulle gå på ett idrottsgymnasium i Sverige och ha friidrotten som sin huvudidrott. Med detta urval söktes seriösa idrottare med såväl en idrottslig historia som en idrottslig framtid framför sig. Urvalet av respondenter var avsiktstyrt och unga friidrottare mellan 16 och 18 år, inom skilda grenar och kön valdes ut (fyra män och sex kvinnor). En kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod och en hermeneutisk kunskapsansats låg som teoretisk grund för tolkningar av resultaten. Resultat: Ur beskrivningskategorierna utvecklades två teman, där det ena var medvetenhet och det andra var respondenternas hanterbarhet. Underkategorier i det första temat var kostmedvetenhet, normmedvetenhet och känslomedvetenhet. Underkategorier i det andra temat var kunskap, trygghet och kroppskännedom. Diskussion: Det fanns en upplevelse av påverkan av samhällets normer vad gäller en normativ kroppssyn. Respondenterna upplevde sig trygga både i sig själva och i sin miljö och de gjorde kostval som kändes rätt för just dem. För att unga idrottare ska kunna göra kostval som är positiva både för deras idrottsliga prestation och hälsa behöver de ha kunskap kring vad det innebär att äta tillräckligt och på ett bra sätt vilket det rådde osäkerhet kring om de faktiskt hade. Målet för den unga idrottaren är att prestera men vägen dit och livet i stort ska därför kännas meningsfullt. De behöver ha en känsla av sammanhang. / Abstract Background: Sports at the elite level are not always associated with what is defined as health. Individuals, such as current studies young athletes, are faced with many choices during one day and often these choices can be crucial for both health and athletic performance in both the short and the long term. For the athlete, the body is a tool and to achieve optimal performance it is important to make choices that favor them towards this goal. They should strive to achieve a balance between physical stress and recovery in striving to achieve a performance improvement and to avoid illness. Several studies show an insufficient energy intake in athletes and the consequences this can have at the same time as there are no studies done on athletes' views on diet knowledge and sport. Purpose: The purpose of this study is partly to describe young athletes' knowledge of diet, also their perceived comprehensibility and manageability about this knowledge linked to sports practice and body. Theory: In this study, the results of the interviews are interpreted and analyzed mainly with the help of Antonovsky's (1987, 1991) health theory and main concepts. Furthermore, respondents' statements are interpreted and analyzed using Self-determination theory (Deci & Ryan 2007). Method: To investigate and increase the understanding of young athletes' views on diet and body and how this view affects their dietary choices in practice, a qualitative method was considered most appropriate. The data collection took place through semi-structured interviews. The inclusion criteria for participation were that the respondents would attend a sports high school in Sweden. The sample of respondents was intentionally controlled and young athletes between the ages of 16 and 18 were selected in different branches and genders (four men and six women). A qualitative content analysis was used as the method of analysis. For further in-depth, the results obtained in this study were discussed and compared with previous research and theories. Categories and themes are discussed with the support of Antonovsky's health theories. The discussion is done through a hermeneutic "back and forth process" between parts and whole that builds on each other. Furthermore, respondents' behavior was interpreted and analyzed using self-determination theory (self-determination theory), which is a theory of motivation. Result: Two themes were developed from the description categories, one of which was awareness and the other was the manageability of the respondents. Subcategories in the first theme were diet awareness, norm awareness and emotional awareness. Subcategories in the second theme were knowledge, security and body awareness. Diskussion: There was an experience that many were influenced by society's norm, for example a certain body ideal. Respondents who felt safe in themselves and in their environment made diet choices that felt right for them in their bodies. In order for young athletes to be able to make diet choices that are positive for both their athletic performance and health, they need to have knowledge of what it means to eat enough and in a good way. The goal for the young athlete is to perform in athletics, but the way there and life in general should feel meaningful. They need a sense of context.

Introduktion: Den digitala utvecklingen har skapat nya marknadsmöjligheter inom matindustrin, särskilt på sociala medier där annonsering av ohälsosamma livsmedel till barn och ungdomar är allt vanligare. Denna trend väcker oro med tanke på den ökande förekomsten av övervikt och fetma bland unga, vilket är förknippat med flera hälsorisker. Därför är det viktigt med en uppdaterad litteraturstudie för att belysa företagens strategier och deras påverkan på åldersgruppens kostvanor och beteenden. Syfte: Syftet med studien var att få en djupare förståelse för de aktuella digitala marknadsstrategier som livsmedelsföretag använder för att annonsera sina produkter till barn och ungdomar i åldern 11–19 inom EU, samt dess inverkan på åldersgruppens kostvanor och beteende. Metod: Studiens metodologi inkluderade en strukturerad litteraturöversikt med en induktiv ansats, vilken bestod av tio vetenskapliga originalartiklar. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning och analyserades därefter genom en tematisk analys. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i tre huvudteman; marknadsstrategier, exponering av ohälsosam mat på sociala medier och indirekt marknadsföring genom konsumentbeteende. Dessa förklarades ytterligare i sju underteman: inbäddad marknadsföring, influencer marketing, anpassad och flexibel marknadsföring, barn, ungdom, social jämförelse och grupptillhörighet och symboliskt värde. Slutsats: Livsmedelsföretag använde underhållande och interaktiva marknadsföringsstrategier, influencers och anpassade annonserna efter åldersgrupp, trender och normer. Både barn och ungdomar utsätts för betydande mängder av denna marknadsföring, vilket kan ha negativ inverkan på deras kostvanor. Dessutom kunde marknadsföring indirekt påverka beteendet genom social jämförelse, grupptillhörighet eller att produkten tilldelades ett symboliskt värde. / Introduction: The digital development has created new market opportunities within the food industry, especially on social media where advertising unhealthy foods to children and adolescents is becoming increasingly prevalent. This trend raises concerns considering the rising prevalence of overweight and obesity among youth, which is associated with several health risks. Hence, an updated literature review is needed to shed light on the companies' strategies and their impact on this age group's dietary habits and behaviors. Aim: The study aimed to gain a deeper understanding of food companies' current digital marketing strategies to advertise their products to children and adolescents aged 11–19 within the EU, along with their impact on the age groups' dietary habits and behaviors. Methods: The study methodology involved a structured literature review using an inductive approach which included ten original research articles. Each article underwent quality assessment before being analyzed through thematic analysis. Results: The thematic analysis revealed three main themes: marketing strategies, exposure to unhealthy food on social media, and indirect marketing through consumer behavior. These were further explained through seven subthemes: embedded marketing, influencer marketing, tailored and flexible marketing, children, adolescents, social comparison and group affiliation, and symbolic value. Conclusion: Food companies employed entertaining and interactive marketing strategies, influencers, and customized advertisements based on age, trends, and norms. Children and adolescents were subjected to significant quantities of this marketing which could negatively impact their dietary habits. Moreover, marketing could indirectly influence behavior through social comparison, group affiliation, or by assigning symbolic value to products.